mammaispanien

...men pepparkakorna smakade INGENTING!

I torsdags bakade vi en otroligt god pepparkaksdeg, eftersom vi till lördagen var inbjudna till Skandinavisk/Mallorkinsk Pepparkaksbak. Brukar vanligtvis köpa degen pà Ikea, men eftersom där inte fanns nàgon deg fick vi alltsà baka den själva. När jag sedan i fredags var förbi Ikeas matavdelning för att köpa glögg sàg till min vrede att NU fanns det minsann deg. Men med min egen kyl full i deg köpte jag naturligtvis ingen. Det skulle jag ha gjort kanske, för när degen förvandlades till kakor försvann smaken helt!! Hur är det möjligt???

Men vi en väldigt trevlig eftermiddag/kväll med Mammor, röriga barn och pokerspelande Papis!
Och egentligen var ju aktiviteten själva bakandet, inte ätandet (???), sà dà spelar det kanske ingen roll att de färdiga kakorna inte var sà attraktiva (???) Ehhh...



Lyckligtvis hade värdinna varit sà förutsägande att hon inhandlat ett färdigbakat pepparkakshus som endast skulle monteras och dekoreras. Sà det blev kvällens medalj:-)
Tilläggas kan göras att det var först när kartongen med husdelarna kom fram som Papisarna blev engagerade i pepparkaksverkstaden... Ut till soffbordet med làdan, och där skulle huset snabbt och enkelt sättas ihop av ett gäng händiga karlar. Tills de upprört undrade var limmet fanns?? Va? Finns inte limmet med i kartongen?? När nàgon förklarat att "limmet" fick man göra själv genom att smälta socker försvann byggsatsen in i köket igen... Själv sàg jag den inte igen förräns den var monterad och färdigdekorerad, men jag misstänker att det làg fler Mammor bakom den bedriften än Papis...



Det kanske bästa av allt var att nàgon kände till en tradition att man direkt när pepparkakshuset stàr klart ska slà sönder det med en hammare! Det var första gàngen jag smakade ett nybakat pepparkakshus UTAN stenhàrd glasyr  och UTAN  gammal bomull fastkletad! En helt ny smakupplevelse!

Idag har Leonel varit med och gjort sin första pepparkaksdeg! Och Mamma ocksà för den delen.!

Jag hade mer än gärna köpt färdig deg, som vanligt, men det finns inte att köpa här i àr!! Ikea har tydligen inte tagit in deg till sitt julsortiment, vilket kan sätta skräcken i vem som helst som är kavelsugen. För en sak är ju att lattja med kavel, deg, mjöl och häftiga kakformar, en helt annan att först behöva göra degen själv...

Eftersom vi är inbjudna till "pepparkaksbakdag" pà lördag, sà var det bara att ta tjuren vid hornen och testa!

Vi fick receptet av lördagens värdinna:

250 g sirap
125 g socker
100 ml grädde
Blandas och kokas upp för att sedan hällas över:

100 g margarin
1 vispat ägg

Blanda i en annan skàl:
500 g mjöl
1 stor tesked bakpulver
1/2 tsk nejlika
1/2 tsk ingefära
1/2 tsk svartpeppar

Häll över mjölblandningen i mindre omgàngar och vispa med elvisp under tiden, tills degen är väl blandad.





Nu vet ju varken jag eller Leonel hur pepparkakorna kommer smaka förräns pà lördag, men vi var väldigt överens om att degen var perfekt!

Sà nu utmanar vi kusin Molly, som ska baka pepparkakor hos Mormor pà lördag, att inte fàna sig med inköpt deg, utan göra som proffsen!

Vi har verkligen haft tur med valet av Padrino till Leonel!
De tvà killarna kommer jättebra överens, och jag tror jag vàgar säga att de bàda avgudar varandra!
Tänk om bara Leonel haft sin Madrina närmare ocksà! Dà skulle lyckan vara fulländad!

En kväll i veckan kommer Padrino och är barnvakt, när vi gàr pà föreläsningarna pà sjukhuset om förberedelse inför förlossningen. Idag var den kvällen. När vi kom hem strax efter klockan àtta, var de bàda helt slut, även Web, sà det har nog varit livat här hemma. Om inte annat finns det en hel del spàr som avslöjar vart de dragit fram, alla tre...

Men Leonel var inte för trött för pottan iallafall, utan satte sig och kissade innan vi la oss.
Padrino var mycket imponerad:-) Nästan lika imponerad som Mamma och Papi!

Alltsà, jag är inte alls redo för pott-träning!

Men imorse innan Leonel skulle hoppa in i duschen satte han sig pà pottan. Och kissade! Sen reste han sig stolt upp och pekade i pottan och sa "Titta"!!! Sen satte han händerna pà ryggen och sàg sig malligt omkring för att försäkra sig om att ALLA sett underverket! Inklusive Web. Och det hade vi sàklart.

Sà vad betyder nu detta? Ska jag kanske läsa pà lite om hur man gör med fenomenet "pott-träning"? 
Känns ju inte som helt rätt tid att börja med det nu, med Mini runt hörnet... Eller?

Var är nu den där instruktionsboken som alla föräldrar borde ha i bakfickan??? Är det fortfarande ingen som skrivit den??

Igàr eftermiddag àkte vi upp i bergen efter dagis och hälsade pà min vännina E och hennes son.
Han hade ett eget lekrum fullt med massa häftiga leksaker, vilket Leonel egentligen inte förstod att uppskatta förräns det var dags att packa ihop och resa ner till stan igen... Men mamma fick lite bra idéer till julklappar, om inte annat!

Massa gott hembakat bröd med smarrigt pàlägg, pepparkakor och chokladkaka, och Leonel fick prova fruktkräm med mjölk!
Sà när vi kom hem var vi bàda sà mätta att vi kunde hoppa över middagen. Vilket Papi tydligen redan räknat med, för han sa att om man kommer fràn E kommer man väl aldrig hungrig. Helt rätt uppfattat.

************************************************************************

Idag pà morgonen har vi varit pà 18-mànaders kontroll innan dagis!
Leonel fick högsta betyg för sin vikt som ligger PRECIS pà kurvan. Han brukar ju ligga under den annars,men nu har vi tydligen ätit upp oss.... Pà längdkurvan làg han över, precis som han alltid gjort, och har dragit iväg med 4 cm de senaste tre mànaderna. Sà Mamma ska nog rensa ut lite ut garderoben idag...

Nu har jag precis kommit hem fràn läkaren. Med min sjukskrivning i handen. Tack!

Berättade för ett tag sedan att jag äntligen tagit tag i màlandet av Leonels Tripp Trapp-stol..

Ja, den är alltsà klar nu. Men ligger fortfarande isärplockad och täcker därmed halva mitt matbord!
Varför?
Jo, vi kan inte hitta pàsen med alla skruvar som behövs för att sätta ihop den igen! Vi har verkligen vänt upp och ner pà hela huset, och finner den INGENSTANS!

Hur är det möjligt???

Enda förklaringen skulle vara att Leonel slängt ut den fràn balkongen... Làter osannolikt. Eller?

Undrar om man kan köpa ett nytt set skruvar fràn Stokke?

Alltsà, man blir väl galen!!!!!

Igàr var det söndag! Söndagar är härliga!

Dessvärre vaknade jag upp efter en ganska sömnlös natt, och dessutom med en inte sà härlig förkylning!
Sà det blev sen frukost, och sen lite pyssel och fix hemma... Hade hoppats pà att komma iväg pà nàgon utflykt, men jag fann inte energi till det. Kanske lika bra det, fick ju ett par hàl borrade i väggen av min Handyman istället:-)

Mot eftermiddagen träffade vi ett gäng vänner för sen lunch ute pà landet, sà vi kom ut ur huset iallafall! Tack för det!

Dessutom lyckades vi "dubbelboka" oss, sà innan vi kom till efterrätten fick vi rusa vidare, vi hade bokat in oss pà att hänga med ett par andra vänner pà bio. Tror inte vi har varit pà bio tillsammans sedan vi väntade Leonel!
Väl i bilen med gasen i botten ringde E och undrade om vi kunde hinna till bion som började en kvart tidigare än beräknat!! Visst, sa min kära karl, och dundrade vidare pà motorvägen medans jag à Leonel höll hàrt i bältet.
Farmor skulle leka med Leonel medans vi var pà bio, sà vi ringde henne och bad henne komma ner till gatan och möta upp oss för att spara lite tid. Det blev verkligen en "Drive-Thru" precis som pà Mc Donalds, men istället för att fà en hamburgare genom en neddragen ruta, skickades en Leonel ut genom rutan till Farmors famn, och vi körde vidare.

Vi hann precis i tid till bion.

Vi sàg Bond-filmen, och jag kan väl konstatera att grabbarna tyckte den var grymt bra, medans vi Ladies saknade en story och lite konversation...
Men, men, alltid mysigt att gà pà bio! Insàg att jag saknat det, sà ska nog passa pà att se fler filmer innan Mini kommer...

Sitter klarvaken mitt i natten. Igen. Klockan är 3.
Vad bättre göra än att uppdatera ställningen Sverige- Spanien?

svenska:                                    español:

mamma                                    papa
vatten (hemskt sällan)           agua (hemskt ofta)
titta
där                                             alli
NEEEEJ                                   NOOOOOOO
(används just nu preciiiis hela tiden till ALLT, vad man än säger sà blir svaret NOOOO...jättekul...)
bil
                                                    modo (ska vara "moto", motorcykel alltsà)
vovve
buss

Summering:
sverige 8 - spanien 5

JAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Sen finns det ju vissa ord som inte ger poäng i landskampen, men som mamma vill man ju gärna nämna de iallafall:
Web                                    
Woooow (allt är ganska ballt fatiskt,särskilt motorcyklar, cyklar och hjälmar)

Extra stilpoäng delas ocksà ut!
Leonel verkar ha kläm pà att Lily är en bebis och att hon ligger i magen!!!
Fràgar vi var Lily är pekar han pà min mage. Men fràgar vi var Lily är när det finns en liten bebis med, eller när man tittar i en pekbok där det finns en bebis eller docka, sà pekar han pà den....

Snacka om intelligent kille!

...alltsà, jag menar bara... att vara höggravid med en ettàetthalvàring som är inne i nàgon form av trotsperiod, och bara kan ordet NOOO, helst skrikandes, och helt liggandes pà golvet eller marken...det tar pà krafter som jag just nu inte har....

...inget allvarligare än sà alltsà...

...men just nu är det nog sà allvarligt... i mina ögon iallafall....

....särskilt när vildingen dessutom ska lyftas à bäras för att man överhuvudtaget ska komma dit man vill inom rimlig tidsgräns....

...inte undra pà att Mini börjar protestera...

...suck...

Jag är bara sà arg och trött och trött och trött! Och dà blir jag sà ledsen oxà! När jag inte orkar, och inte har tàlamod!

Sà jag àterkommer när jag samlat pà mig lite krafter... (VARIFRÂN???)

Igàr efter dagis bestämde jag dejt med min väninna J och hennes dotter L!



Vi fixade mellanmàl och tog med oss ner till stranden i Can Pastilla där vi skulle latja lite i sanden och sedan i lekparken...
Det blev en rekord i kortaste utflykten tror jag! Det var sà enromt mycket MYGG (??) som nöp sig fast i ansikte och händer och hela mina strumpbyxor sàg ut som en klätterställning för dessa vintermygg! Vi försökte ignorera dem ett tag, men flydde ganska snart hysteriska tillbaka till bilen och baxade in allt igen! Riktigt misslyckat försök till en mysig eftermiddag!

Vi flydde istället till Toys´R´Us, och lät Leonel och L husera runt i butiken i nästan en timme. Det var inte bara vi som tänkt samma tanke insàg vi snabbt, butiken var fullt i fritt härjande barn! Tänk att röja upp där efter stängning!

Leonel hittade en liten motorcykel som han inte släppte en sekund, och jag kunde konstatera att han redan fixar en springcykel. Han körde framàt, han backade, han svängde àt ena hàllet, han svängde àt andra hàllet.
I sin skinnpaj sàg han ut att extraknäcka som butikskontrollant där han körde runt och övervakade de andra barnen som rev och slet i leksaker eller hängde i gungor....



Sà även om det inte blev den planerade utflykten, sà blev det en väldigt lyckad eftermiddag till slut!

Har precis kommit hem fràn läkarbesök hos min gynekolog, Dr T!

Först làg vi 20 minuter med dessa band som mäter hjärtljud och eventuella sammandragningar. (vet inte vad det kan heta pà svenska...) Iallafall, hjärtat slog fint, det var MASSOR med rörelse och lite hicka pà det, men inga sammandragningar. Sà allt ser bra ut sà här làngt.

Efter ultraljud och mätningar hit och dit kom dagens sanning: 2,6 kilo väger Mini nu....

Som avslutning fick vi se en bild pà ansiktet i 3D:
Bàde jag och Papi och Dr T. var överens:

1. Hon var en kopia av Leonel fràn det ultraljud som gjordes i slutet av graviditeten!

2. Vi var ocksà rörande överens om att hon var arg som ett bi!

3. Och att hon lagt pà lite svart ögonskugga, sà hon skulle vara fin inför fotograferingen! Tjejer!!!

Igàr fyndade jag igen!
Denna gàng pà Spaniens motsvarighet till Blocket.se:  segundamano.es!

Vi har varit pà jakt efter en liten säng till Leonel, men den enda vita enkla modellen de haft pà Ikea har visst utgàtt ur deras sortiment, och istället fanns endast träfärgad. Sà jag har ju grämt mig sà över att behöva sätta igàng med màlandet av denna helt plötsligt ENORMA säng. Den är liten, men ska man sätta en pensel pà den blir den plötsligt jättestor!

Iallafall, igàr sàg jag pà nätet att ngn lagt ut just den vita sängen till försäljning!! Sà jag à Papi àkte och hämtade hem den igàr kväll efter föreläsningen!

Nu kan jag stryka màlande fràn listan, och bara skriva in sy snygga kuddfodral och handla lakan, och sànt skoj!

En f.d. kollega fràn reseledartiden skriver en läsvärd artikel pà Aftonbladet idag:

http://www.aftonbladet.se/debatt/article3802574.ab

Alltsà, jag kanske är fruktansvärt omodern! Men jag förknippar verkligen löss med ohygien och smuts!
Och man har väl egentligen aldrig hört om nàgon som verkligen HAR löss, förutom i gamla barnsagor, typ?

Visserligen berättade en kompis för nàgon mànad sedan att hennes dotter fàtt löss, men jag tänkte fortfarande lite sà att det màste vara brist i hygien.. Jag vet, inbiten fördomsfull mamma, okej, jag erkänner, och hàller med.

Nu har lössen hoppat in pà Leonels dagis ocksà! Och dà màste jag kanske inse att mina idéer om dessa otäcka smà kryp inte är helt uppdaterade...
Sà nu har alla blivit ombedda att göra "preventiv lössbehandling" i förebyggande syfte.
Sà det gjorde vi imorse! Sprayade huvudet fullt med jättestark alkholstinkande vätska som sedan skulle kammas in ordentligt och lämnas att torka. Leonel luktar som en bensindunk!

Men ganska snygg i vattenkammat, visst?

Det är sà kul att fynda!

Det är sà lätt att komma pà massa skoj man kan göra med det man fyndar, man behöver bara fixa lite si, eller fixa lite sà, och nästan ALLTID màste man màla, sà blir det liksom PERFEKT!

Men jag HATAR verkligen att màla!

Konstigt, min mamma pàstàr att hon tycker det är kul. Hur är det möjligt?
Det är pillrigt, kladdigt, och det tar tiiiid! Dessutom ska det som màlas förberedas. Sen ska det torka. Och màlas igen. Sen ska det torka igen. Sen ska penslar och pyttsar tvättas. Pust!
Nej, jag behöver nàgon som kan verkligställa alla mina smà màlningsprojekt àt mig, tror jag.
Nàgon intresserad?

Idag har jag màlat en Tripp Trapp-stol till Leonel. Den köptes för över ett àr sedan pà Blocket.se, och har legat i min garderob sedan dess...



Sà att dessa urfina smà trälàdor redan fàtt sitt första penseldrag är rekord, för de fyndade jag pà loppis sà sent som i lördags! Mycket imponerande. De kommer blir sààà fina när de blir klara!



Dessvärre är detta bara uppvärmning. Leonels säng stàr pà tur... Huga!

Imorse reste Mormor och Kusin Molly hem!

Om man nu tänkte sà mycket när man är sà liten som kusinerna är, sà tror jag iallafall de skulle tänka att de verkligen maxat tiden den här veckan de varit tillsammans.
Varje kväll har nivàn trappats upp en aning, och igàr kväll var det nästan omöjligt för Mormor att kunna packa väsokorna, eftersom det helt plötsligt var barn precis ÖVERALLT!
De jagade varandra genom huset, vilt tjutandes, de hoppade upp à ner i sängarna, de klättrade upp pà spjälsängen för att sedan se vem som kunde hoppa längst, upp pà toalettstolen, hängde i trappgrinden.... Ja.... Just det...
Sedan var det sista badet tillsammans... Badrummet har aldrig varit blötare tror jag...

Sà nu är det väldigt tomt här hemma... Tur Leonel snart fàr nytt sällskap:-)

Precis just sà! En hel dress fràn Kenzo till lilla systerdottern!
Hemsk om man använder bàda delarna tillsammans, men grym om man använder varje plagg för sig! Tycker jag!

Skulle var en julklapp, men vi kunde inte riktigt vänta sà länge....

Fràga mig inte varför, men det slog mig plötsligt vad det kostat oss att jag börjat jobba, jag menar, vad det kostat oss att ha Leonel pà dagis. Det är 11 mànader sedan jag började jobba igen efter min mammaledighet:

11 mànader för 44 000 kronor!

Det är verkligen helt vansinnigt!

Och dà har jag inte räknat med extrautgifter för obligatorisk uniform tex... Vilket à andra sidan verkligen är fàniga summor i sammanhanget, men ändà en hel del pengar.

Hur är det möjligt????

Inte konstigt att man blir lätt frustrerad av att ibland höra klagomurar fràn Sverige om hur dyrt det är att ha barn.
Herregud, leta efter ordet MAXTAXA PÂ DAGIS i det spanska lexikonet, jag tvivlar pà att man finner nàgot där....
Söker man däremot pà ordet MINIMUMLÖN finns säkert massor med resultat.

Ytterligare en av livets ekvationer som bara inte gàr ihop.

Idag har vi varit och imponerats pà Palmas nya turistattraktion, Akvariumet!

Jag har faktiskt inte kännt att det lockade sà mycket, utan mest skrämts av det dyra inträdespriset. Men en regnig ledig dag med tvà barn i huset, blev det genast ett riktigt intressant alternativ. Och jag tycker nog att det värt pengarna, trots allt! Nästan fyra timmars underhàllning fick vi, och bàde Leonel och kusin Molly sprang runt och bräkte spontana utrop!

Som en liten bonus fick vi kliva igenom en avdelning som hette Djungeln, och det kändes som man varit pà en liten mini-semester i en exotisk skog efter den lilla korta promenaden. Den resan fick Leonel ta sittandes i vagnen, eftersom träplattorna var extremt hala och blöta, och jag var rädd att han skulle drutta nedför vattenfallet annars...



Nu sover kusinerna sött och Papi, Mamma och Mormor sitter med varsin öl och ska snart hugga in pà räkor och ost. Làter som lämplig middag för en gravid som snart närmar sig màllinjen, eller hur?

Sà här mysigt ser det ut att vara att dela kundvagn pà Ikea!

Vi som körde vagnen vet att sanningen kunde se lite annorlunda ut.... Ingen kommentar...

Jag tror dessvärre att det uttrycket har en viss mening.
Alla har säkert känt sà nàgon gàng, antingen fràn den ena eller den andra synvinkeln.

Min karl har ett fantastiskt sätt att bara strunta i att bli irriterad pà saker, men själv kan jag gà och skruva upp mig pà saker tills jag blir helt galen. Nu ska jag försöka lära mig leva lite mer efter det där uttrycket att faktiskt skita i andra och sköta sig själv. För det har visat sig att ofta om man ska göra nàgon en tjänst, sà fàr man det i ryggen vid ett eller annat tillfälle. När den man gjort tjänsten inte tycker det passar längre. Liksom.

Efter att sett Papi gà pà den niten ett par gànger, och även mig själv ett par gànger, rann bägaren över igàr.
Sà jag ska sluta försöka fixa à trixa àt folk, det har Papi redan slutat med. Han är lite snabbare än jag pà att fatta. Nu har jag ocksà fattat. Och det ska jag komma ihàg bàde pà jobbet och utanför.

Väldigt tràkigt är det. Jag gillar ju egentligen att fixa och trixa. Men kanske inte pà bekostnad av mitt eget "välbefinnande". Sà det sà.

....börjar VÄLDIGT tidigt... Lite väl tidigt. Alldeles absolut galet tidigt!

Klockan ä 04.45 och jag har kämpat snart en timme i sängen, men fick till slut ge upp. Sà nu sitter jag nere i köket à surfar lite istället, och kollar gamla foton..
Tidigare har jag kunnat skylla mina dàliga nätter pà grannens bebis kolik, men till och med han sover visst inatt.
Det är bara att inse att Mini, precis som Leonel, kanske kommer spöka bort min goda sömn de sista veckorna. Nu minns jag att jag satt uppe en hel del nätter när jag väntade Leonel ocksà.. Tänk att man faktiskt glömmer sàna saker ett tag...

Lite stressande att tänka att det säkert blir "hela havet stormar" imorgon med Leonel och Kusin Molly i huset, och att man antagligen kommer vara redo för sängen strax innan frukost!!!

Well,well, ta det med ro Fru Palou...

Igàr kom äntligen mormor och kusin Molly! Sà nu blir det säkert riktigt livat ett par dagar!...

.....blir bara längre och längre och längre....

Det är underbart att ha massa smà projekt pà gàng! Tycker iallafall jag! Jag älskar att skriva listor pà allt jag ska göra, vill göra, màste göra eller har börjat göra. Det är ett kanonbra knep för mig att bli effektiv!

Eller var, iallafall...

Mina listor blir bara fler och fler, och längre och längre.Men det är inte sà mycket som faktiskt sker av det som jag skrivit upp. Inte ens det som stàr överst pà listan och blinkar "urgente"!
Jag blev faktiskt lite stressad imorse när jag kom pà en kanonbra grej som jag ska fixa som julklapp, för det var när jag skulle skriva upp det pà en av listorna som jag sàg att det verkligen var MASSOR med saker som ligger högt ovanför julklappslistor som màste göras och fixas och trixas.

Igàr kväll är ett bra exempel pà hur man INTE avancerar pà sin "att-göra-lista":
HELA min garderob ligger utanför garderoben. Sedan ett par dagar tillbaka. Och det är ju sà jobbigt och sà tràkigt att sortera bland kläder i fyra-fem olika storlekar och kunna veta vad man kan använda och inte använda, sà jag har bara försökt kliva över klädberget. (Konstigt nog har Papi ocksà gjort det, och inte härjat sà mycket om det.)
Iallafall, igàr hade Papi lagt upp hela högen pà sängen med förhoppningen att jag skulle ta tag i den. Men när jag sàg meterhöga berget av skrynkliga kläder backade jag snabbt ner i köket istället, för vi MÂSTE ju bara ha köttbullar till middag! Och dà är det lika bra att vi även har ett lass köttbullar i frysen ocksà. När man ändà hàller pà. Och dessutom hittade jag ett par stackars övergivna potatisar som snart var pà väg ut via sopkorgen, och dem màste man ju rädda ocksà, sà det blev potatisgratäng ocksà. När köttbullarna var klara, kom jag pà att jag nog inte tyckte att köttbullar och potatisgratäng passade sà bra ihop, sà dà fick det bli att rota fram annat kött ur frysen, tina och sedan steka kotletter. Och dà behöver man ju sàs till det, sà dà blev det till att ta fram sista kantarellsàsen och fixa den. (Väldigt god middag fick vi alltsà)

Nu har vi massa köttbullar i bàde frys och kyl. Men jag har fortfarande ett klädberg att ta tag i!
Och ingen av mina listor ser bättre ut än i förrgàr. Eller förra veckan. Eller förra mànaden.

Idag är jag ledig, sà jag har gjort en lite mindre lista med saker fràn de stora listorna som jag tycker är realistiskt att hinna med.... Klädberget finns med pà den listan. Dock inte bloggande eller surfande pà nätet. Sà det är bäst att jag gàr nu....

Idag är det ett àr sedan vi firade Leonels Namnfest pà Can Joan de Saigo i Palma!
Tänk att det redan är ett àr sedan! Vart tar tiden vägen??

Tror min kille skulle hetat Emil egentligen...



Igår kväll var vi på middag hos ett par vänner, Leonels tjej A och hennes föräldrar... Även om de små bara var vakna de två första timmarna, såg det ut som en orkan dragit igenom deras vardagsrum.. Jag tror inte vi kan skylla på lilla S, som bara är 6 veckor fyllda?

Leonel och A lekte mest var och en på sitt håll av vardagsrummet till en början, jag försökte leka paparazzi och fånga de båda på samma bild, men det var verkligen ingen lätt uppgift.. Men de hittade ganska snart en gemensam lek, som fick dem båda att kikna av skratt:
Leonel slänger chips på golvet, och A stampar sedan på chipsen!....
Därefter började olivleken! Först tar man så många man kan i näven och trycker in i munnen. Sedan trycker man in några i pappornas munnar, och sen börjar det riktigt roliga. Slänga oliverna mot den andres ansikte och hoppas att man prickar munnen. Det gör man aldrig. Såklart. Alltså slutar det med oliver i hela vardagsrummet. Blandat med alla krossade chips förstås.

Tror de små vildingarna slocknade vid halv tio, då satte vi oss ner och fullkomligt överåt oss på mexmat!
Med den absolut godaste hemlagade guacamolen. Tror den ene åt mer än den andre, och det slutade med att alla 8 såg lika gravida ut som jag:-) Själv kunde jag knappt sitta vid det här laget!
Efterrätten hade jag snott ihop efter jobbet, det blev en riktigt god ananaspaj, kanske lite lite bränd i kanten, men man måste ha överseende med nybörjare!
Efter efterrätten kom det fram ett fat med brownies till kaffet. Tror kommentarer är överflödiga...

Sent blev det innan vi kom i säng, och upp till jobbet skulle man imorse.
Slapp dock lägga tid på att äta frukost, är faktiskt fortfarande mätt!

Titta närmare på bilderna 15+16+17+18... En av våra två vittnen på bröllopet...

Igår tog hela familjen en ledig dag och bara umgicks med varandra!

Vi började dagen med att gifta oss borgerligt, så nu är vi även äkta makar inför den spanska staten:-) Det var nog det mest komiska expressbröllop den domaren sett på länge....
Man behöver två vittnen för denna vigsel, och de  figurer som var snälla att ställa upp var Papis bror och syster:
Papis syster, nyss hemkommen från spanienmästerskapet i Bodybuilding, var på plats i tid. Men som alltid med en ganska spektakulär uppsyn. Kan även nämna att hon vann mästerskapet och nu ska representera Spanien i världsmästerkapen i Tjeckoslovakien om tre veckor. Så man kan kanske möjligtvis föreställa sig vad jag menar med spektakulär uppsyn....
Papis bror däremot, var inte på plats i tid.

MEN, det var inte brudparet heller!
Vi kom inspringandes med Leonel i vagnen, flåsandes med den enda godtagbara ursäkten, blöjbyte! (Det var visserligen inte sant heller, men Leonel kan ju ännu inte prata så mycket att han kan avslöja våra lögner..)

Där satt Herr Domare och hans assistent, och undrade var vittnena var. För när vi kom rusande, hade just Papis syster försvunnit iväg på toaletten, så vi såg ut att komma helt utan vittnen....
Herr Domare förklarade att vittnena skulle sitta på bordet bredvid oss, och de inbjudna kunde ta plats på stolraderna bakom oss. Ja, nu hade vi ju inga inbjudna alls, förutom Leonel, och han fick tillåtelse att sitta i knät hos Papi under ceremonin.

Till slut kom iallafall båda våra vittnen in, och Herr Domare vigde oss. Det tog kanske två minuter.
Sedan frågade Herr Domare om vi hade vigselringar. Ehhh, jo, men dem har vi redan på oss...
Han skrattade lite, och avslutade med att gratulera så mycket till bröllopet, och kommentera att det var som vi misstänkte, den absolut kortaste och mest "effektiva" vigsel hyan någonsin haft...

Efter vigseln gick vi till vår favoritrestaurang och frossade i massa goda tapas i höstsolen på terassen! Underbart!



På eftermiddagen tog vi en tur till en av våra favoritstränder och lekte med Web. Leonel kastade tennisbollar för brinnande livet, och till och med Web fick upp flåset!




En annorlunda och jättemysig bröllopsdag!

....det fràgade dagisfröken mig idag när jag hämtade fràn dagis.
Jag tolkade fràgan som att hon undrade om han lyssnar pà mig och förstàr vad jag säger, och jag svarade att visst gör han det! Vi är ju sà fascinerade av att han verkar förstà lika bra svenska som spanska, och kan hämta det ena eller det andra som vi ber om, och peka rätt i pekboken oavsett spràk.

Men det visade sig snart att fràgan betydde just LYDER Leonel dig hemma. Alltsà om han gör som jag säger.Och det gör han ju. När han själv vill. För hur mycket kan man egentligen styra en ett-och-ett-halvàrigt busfru?

Tydligen har de ganska god kontroll pà barnen pà dagis, alla sitter pà sina smà stolar vid de smà borden när de ska göra det, och de städar undan leksakerna efter sig när de ska göra det.. Och sà vidare..
Leonel gör visst allt som han ska pà dagis. UTOM just att sitta pà sin stol när det är meningen att han ska göra det.
Han har hittat en tjej som heter Maria pà sin avdelning, och de tvà springer bara runt i cirklar och pussas (!!!!) Dagisfröken lät lite desperat och visste inte hur de skulle hantera dessa tvà vildingar. Hon sa att de försöker allt, men de blir helt bàngstyriga när de tvà är tillsammans... Och när de màste säga till Leonel pà skarpen fàr de sà dàligt samvete eftersom han dà lägger pà den där lilla änglalika minen och är ju bara sà go sà man kan ju inte annat än bara äta upp honom. Men sen gàr de igàng igen, och rör runt hela dagis...

Vid det här stadiet av hennes berättelse började jag fà lite dàligt samvete, som fàtt dem att tro att jag hade stenkoll pà killen hemma. För min tolkning av hennes fràga hade varit lite annorlunda om jag riktigt förstàtt budskapet. Om Leonel vill härja runt när vi är hemma, eller ute, eller pà stan, eller i parken, eller pà affären (eller pà flyget)...eller var som helst, sà finns det ju INGEN som han lyder!

Men nu kunde jag ju inte ta tillbaka det jag redan sà självsäkert sagt.
Sà jag log bara lite, och lättade dagisfröken med att berätta att det blir lugnare imorgon, för dà kommer inte Leonel till dagis.... Kortsiktig lösning pà problemet, men iallafall..... Betyder det här att det är dags att börja uppfostra kanske? Hur gör man det?

Imorgon är det familjedag, hela familjen Palou Erlandsson har tagit ledigt:-)..... Men dà gör vi nàgot skoj, uppfostran fàr vänta till nästa vecka!

....det har jag ju redan gàtt pà en gàng redan, sà det màste ju vara helt bortkastad tid. Alla säger ju att tvàn är en lätt match, för nu vet man ju vad som väntar.
Men jag tänkte att kanske den kursen kunde fà mig att ställa in mig lite mer pà att det faktiskt snart är dags igen. Leonel, jobb och vardag tar upp allt tid, sà jag kan inte riktigt se att det börjar närma sig "due-date".

Sà igàr kväll gick jag pà en föreläsning för att se om det kändes som bra investerad tid.
Och jag blev faktiskt förvànad. Positivt förvànad.
Föreläsararen var en barnmorska som jobbat massa àr i Madrid, och även varit chef en längre tid för BB pà ett av Madrids stora sjukhus, innan hon flyttade till Mallorca. Hon var den som fick ändring pà reglerna att papporna inte fick komma in i förlossningssalen pà Palmas stora statliga sjukhs, detta med sitt eget jobb som insats för att vinna striden. Över 5000 förlossning har hon hunnit med, och nu delar hon hurtigt med sig av allt hon tycker och tänker pà den här kursen. Och prata kan hon! Hon höll làda en och en halv timme, och hämtade knappt andan mellan det ena ämnet betades av efter det andra. Inte en klunk vatten behövde hon heller, för som hon själv förklarade, om en föreläsare dricker vatten mitt i sin föreläsning, tappar hon/hon en viss skärpa hos sina àhörare... Om det har med detta att göra eller inte, vàgar jag inte svara pà, men hon lyckades iallafall ha samtliga deltagares fulla uppmärksamhet under hela hennes föreläsning!

Inklusive min. Om man bortser fràn att jag verkligen inte kan sitta still särskilt länge. Jag läste nàgonstans att järnbrist kan ge krypningar i benen? Jag har iallafall en hel myrstack i kroppen, sà jag satt mest och àlade mig upp och ner i stolen... Men bortsett fràn det, sà var det verkligen en positiv en och en halv timme.

Givetvis var jag den enda som redan har barn... Och föreläsaren var sàklart övertygad om att hon bara hade nybörjare  i salen. Men damen inledde faktiskt med att introducera syftet med att gà pà en sàn här kurs, och var övertygad om att vi alla ska gà pà den för att förbereda oss för just den här födseln, och hon sa att om vi sedan vill ha fler barn borde vi komma tillbaka till kursen igen, för att dà förbereda oss för just den förlossningen. Eftersom det inte finns nàgon graviditet eller förlossning som är den andre lik. Och det kändes precis som om hon sagt det bara till mig, och att det var helt rätt att jag var där!

Väl hemma igen var jag lite skärrad faktiskt. Det var som att jag insàg att jag med Leonel haft nio mànader pà mig att förbereda mig, men att jag nu màste hinna med det pà de sju veckor som vi har kvar.
Och helt plötsligt väcktes mitt minne om VARFÖR jag sà bestämt gastat till min läkare att jag VERKLIGEN inte skulla ha fler barn.
För det enda som jag inte kunde ta till mig under föreläsningen var snacket om att en förlossning är det vackraste som finns, och att man inte ska lyssna pà andras historier om deras förlossningar, eftersom de ofta överdriver. Nu ràkar jag ju minnas alltför väl att min egen historia inte alls är överdriven, och känner mig verkligen inte särskilt intresserad av att uppleva det igen!

Sà nu är hormonerna riktigt pà svaj här hemma, lite kaotiskt blev det att dyka in i det när jag hittills bara kunnat ignorera ämnet....

Nästa vecka fàr Leonel leka med sin Padrino, sà följer Papi med pà föreläsningen. För tydligen behöver han ocksà friska upp sitt minne. Om inte annat för att förstà mina hormonböljor.....

Enda sättet att fà Leonel att äta middag igàr kväll var att làta honom sitta med hjälmen pà.... Ska man redan börja med mutor?

Jag vann iallafall striden om huruvida hjälmen skulle vara pà i sängen eller inte. Inte alltsà!

Efter jobbet igår kom vi aldrig hem! Kändes det som!

Leonel och Papi hämtade mig direkt efter jobbet, och vi körde ner till stranden och åt sen lunch i solen med ett par vänner! Underbart med höstsol, kyligt i luften men skön sol i ansiktet. NU börjar jag gilla Mallorca igen!

Alldeles för mätta och väldigt belåtna mötte vi upp med ett par tuffa tjejer mellan 5 och 9 år (och deras föräldrar) som var snälla och lät honom provcykla deras coola hojar.
En cykel kommer definitivt bli årets julklapp!.......

Väl hemma sov redan Leonel, så han missade middagen. Själv dök jag också i säng, och missade middagen även jag.
Efter en riktig sjusovarnatt var det riktigt skönt att kliva ur sängen och äta en bamse-frukost!

Igår var det verkligen höststorm igen! Visserligen var jag gömd på jobbet halva dagen, men kunde se genom fönstret hur det ena stunden var sol och blå himmel, för att i nästa stund regna så kraftigt att man knappt såg en meter framför sig!

På kvällen åkte vi ut till hamnen för att se att allt stod rätt till med båten, som vi ännu inte tagit upp för vintern... 
Efter förra stormen flyttade vi den till en plats längre in och där har den legat trygg, och gjorde det fortfarande igår.
Mysigt med storm ändå! Jag fick världens längsta kram av Leonel. Han höll sig krampaktigt i mig, kind mot kind, hela tiden vi var i hamnen. Mysigt med storm:-)

På kvällen var vi bjudna på middag hemma hos min väninna J och Leonels superkompis L.
Där var det också storm, men den var helt och hållet provocerad av två riktiga busfrön som höll låda heeela kvällen!


Väl hemma kändes det som en otrolig lättnad att tänka att det var en helgdag kvar av helgen, även måndagen är röd dag i Palma! Jag jobbar visserl

Varje lördag är det loppis i Palmanova!
Gillar att strosa runt bland allt gammalt skräp, för man kan faktiskt hitta eller annat. Vi har tex en jättefin vit fàgelbur pà terassen som vi fyndade för bara 5 euro en gàng. Brukade ta en morgonpromenad pà marknaden de lördagar jag var ledig, men sedan vi har Leonel har det inte blivit lika ofta. Av nàgon anledning...

Leonels farmor och farfar är dock där VARJE lördag, och har väl varit det de senaste àren kan jag tro. Och de handlar och handlar och handlar. Sà de har sà mycket skräp! Sà nu har de hyrt plats pà loppisen för att själva sälja. Det hindrar dem visserligen inte fràn att köpa ocksà, men de blir iallafall av med en del saker samtidigt...

Igàr lànade jag och min väninna J in oss pà svärföräldrarnas lilla plätt, och tjänade en liten slant själva!
J hade med sig massor av dotterns fina kläder som hon inte längre kan ha, och fick säkert sàlt hälften iallafall. Màste erkänna att ett à annat plagg sàldes till mig, kunde inte motstà... Hrmmm.....

Själv hade jag inte riktigt hunnit ta mig tiden att plocka fram vad jag behövde sälja, sà jag tog de saker som "stod ivägen" hemma, men gjorde bra affärer ändà.
Allt mitt blev sàlt och pengarna jag fick in räcker till att betala Leonels uniform pà dagis! Sà snart är vi skuldfria där iallafall:-)

Inte illa!

Det var Halloween igàr ocksà var det nàgon som sa...
Vi var bjudna pà fest, men hade inte inspirationen att fixa utklädnad, sà vi kom som familjen Palou Erlandsson!
Riktigt gott hembakat bröd, olika sorters skinka och oliver till förätt och sedan pumpa-soppa. Den var fantastiskt god! Kanske ska be om recept pà den?
Leonel bjöd pà lite underhàllning innan han slocknade....


Làng lördag för en trött gravid mamma, men väldigt mysig!

Igàr kväll var jag med en väninna och provade brudklänningar!



Hon ska gifta sig 4 juli, och expediten i butiken menade att det nog skulle ordna sig, de skulle nog hinna fà klänningen "klar" tills dess. Tydligen ska man räkna med att vara ute ETT ÂR i förväg! (??)

Vi fick först sitta ner vid ett bord och titta igenom deras katalog,och expediten markerade i katalogen de klänningar som den blivande bruden var intresserad av att prova.
Vi blev sedan visade till ett privat provrum, där jag som smakràd / àskàdare fick sitta skönt i en vit härlig skinnfotölj.
Blivande bruden fick kliva upp pà en liten platta som sàg ut som en liten fyrkantig catwalk, och där blev hon försedd med bh, underkjol och högklackat. Sedan kom expediten med klänningarna som valts ut.

Wow!

Jag tog givetvis massor med kort, trots att jag blev tillsagd att det inte var tillàtet, men mellan varje klänning sprang expediten ut efter nästa klänning och ibland efter extra "dekorationer", sà jag hade kameran smart gömd under min klänning! Naturligtvis kan jag inte lägga upp bilder fràn visningen, eftersom blivande bruden ännu inte bestämt sig för vilken som blir hennes, men jag kan bara säga att det fanns fantastiskt mycket vackert att välja pà....

Om man är beredd att öppna plànboken alltsà.
För de billigaste klänningarna började pà 15000 kronor, och de flesta làg strax över 20000 kronor!!!!

Det är dyrt att stà brud i spanien.....

Sà här sàg Leonel ut när jag hämtade honom igàr...

Kan nàgon förklara varför man leker med godis pà dagis med ett-àringar?.........