Skönt liv!
Sommaren kom kanske relativt sent till Mallorca i år.
Eller iallafall den traditionellt heta sommaren.
Men nu är den här.
Hettan.
Den nära på olidliga hettan.
När vi igår eftermiddag kom fram till chringuiton där vi bokat bord för sen paella-lunch med vänner hade temperaturen nått 38.5 grader!
Med hjälp av absolut närhet till havskanten, en ljuvlig skaldjurspaella, och hinkar med mojitos i sällskap av kul vänner lyckades vi hålla en något uthärdlig kroppstemperatur.
Och när solen hotade med att gå ner bytte vi bara chiringuito och hamnade mitt i en trubadurkväll där ungarna rockade loss i sanden till klockan slagit midnatt.
Alltså.
Hur skönt kan livet vara?
Sommarliv!
Jag är så himla glad över sommarens arrangemang för våra sommarlovsfirande skolbarn!
Efter lite trixande med arbetsskiften har jag en del lediga dagar i veckorna där jag själv får rå om mina fina, i ilfart växande, kids, och dagarna däremellan när jobb-plikten kallar har vi en fantastisk Aupair som disiplinerar allt mellan läxläsning och simträning.
Jag älskar att veta att barnen får sova så länge de behöver och kan tassa ner till soffan när de vaknar för att se på lite morgon-tv.
När de sedan kan ta dagen som de kommer och ena dagen tapetserar väggarna med deras nymålade konstverk och nästa dag bygger kojor av soffkuddarna och leker läger-koloni på vardagsrumsgolvet.
Och sen ligga i blöt resten av dagen i havet eller i poolen tills de utmattade och skrynkliga behöver stor middag och soffa.
Fullt av Sommarliv!
Underlig Söndag?
Jag vet inte om det var de där fluffiga drinkarna kvällen innan som tog musten ur mig.
Eller om det helt enkelt låg ett latent underskott på sömn efter en alldeles vanlig lång, intensiv vecka med sena kvällar, tidiga morgnar och massa arbete, träning, lek och bus.
Kanske kombinationen.
För sista dagen innan helgen tog slut försvann nästan som i ett dimmigt koma-liknande tillstånd!
Halva förmiddagen satt jag vid frukostbordet och berömde kidsens lego-kreativitet utan att röra mig mer än att lyfta kaffekoppen, fylla på mer kaffe och sen värma kaffe...
En stor del av resterande lediga söndag låg jag sedan i något dimmigt tillstånd utvräkt på soffan och märkte inte ens att jag ibland hade ungar som försökte få kontakt....
Helt out-of-order!
Tydligen.
Men i vårt galna tempo var det kanske rätt skönt att få en dags paus.
Väl.
Och efter kvällsbad i grannpoolen var vi alla precis på samma synkade växel.
Just.
En tidig smarrig plockmiddag med tre sköna ungar fick sedan runda av dagen.
Kanske man skulle ta fler såna här helger?
Som avslutas med Underlig Söndag?
För Underlig Söndag får högt betyg!
Lyxuöst?
Den här ön är full av riktiga husmödrar.
För det är man väl om man investerar i den lyxösa köksroboten Termomix?
Det finns nog ingen som passerat 30 som inte inspirerats av Termomixens alla ljuvliga egenskaper över ett hemma-sälj-party i Tupperware-anda?
Jag är inte undantaget.
Däremot verkar jag vara en av de få som inte inser att jag kan unna mig en robot för runda 10-000-kronors-lappen.
I tillägg till den redan rätt groteska prislappen skulle jag dessutom behöva bygga ut mitt alltför lilla kök, eftersom det inte finns ett skåp eller en bänkyta stor nog att rymma sjabraket.
Men att den gör underverk har jag aldrig tvivlat på.
Även om mitt försvarsargument för den lilla världen utan Termomix brukar handla om att jag hellre lagar mat the old-fashion-way.
Sant?
Delvis.
Men efter helgen börjar jag fundera på vad jag kan undvara för att nå upp till en Termomix...
För när ett par vänner stövlade in med matkassar med färsk frukt, is och flaskor med %-haltiga drycker under ena armen och en Termomix under andra förstår jag den verkliga anledningen varför alla mammor över 30 äger en Lyxös Köksmaskin!
Det är såklart för drinkarna!!!
För Jösses!
Dessa fluffiga Piña Coladas är oslagbara!
Men när ångan lagt sig och det var dax för frukost morgonen efter var jag ändå rätt glad att Termomixen inte var min och att jag fått luft i köket igen.
Så nu vet jag vad som är mer Luxöst än att ha en Termomix!
Att ha väninnor med Mobil Termomix!!!!
Extremt!
Jag är ingift i en rätt speciell familj.
Extrem på många vis.
Kan man säga.
Till exempel har min svägerska en världsmästerskap-titel i bodybuilding.
Väldigt extremt.
Vid varje familjemiddag jämförs och beskådas magrutor och andra bulande muskelgrupper.
Också väldigt extremt.
Menar jag.
Som nästan gjort det till en principsak att inte träna alls bara för att på något vis väga emot.
Men nu är jag alltså med i gemet!
Ja, alltså, inte deras gem.
Mitt eget.
Men häromveckan vek jag iallafall för trycket att prova svägerskans nyöppnade Crossfit gym i stan.
Urbanfit Palma.
Jag blev lite av en turistattraktion då de trott att jag inte ens äger ett par träningsskor.
De gjorde jag visserligen inte heller förräns i februari, men so what?
För att citera svägerskans mans utrop:
Kariiin, du är ju fantastisk! Äntligen har du tagit på dig något annat än dina konstiga svenska klänningar!!
Ehh?
Kariiin och Kiiiiko, vi kan specialträna er och trimma upp till tävlingsnivå, man kan tävla som par, perfeeekt!
Ehh?
Alltså.
Som sagt.
Min ingifta familj är extrem.
Efter passet blev vi tvångsvisade diverser "inspirationsvideor" från mästerskap i Crossfit tills vi lyckades smita från deras extrema värld med ursäkten att våra tre barn väntade hemma i vår verklighet.
Men jag måste erkänna att det var SHIT så kul att träna Crossfit!
Extremt tungt!
Men gör det gärna igen!
Faktiskt!
Men i min egen, icke-extrema, takt då.
Jul-godis?
Häromdagen kände jag mig som världens klurigaste när vi lekte "gissa-vad-det-blir-till-efterrätt"-leken.
Ingen fixade att komma på vad som gömde sig i den blommiga somriga plåtburken när locket var på...
Julgodis!
Jaa!
Shit vad nykokt Jul-Godis smakar fint en varm sommardag!
Minsann!
Happy-Place!
Alla har väl ett Happy-Place?
Förhoppningsvis.
En plats eller en mood eller en tanke som får en att må så där extra bra?
Jag har ett par..
Härom eftermiddagen gled jag in i en av mina absoluta favorit;
hela familjen är hemma,
alla är sams,
prylar ligger på sin plats,
maten är förberedd,
grillen osar,
plockmat klar,
rosa cavan kall,
vänner på väg.
Då är jag mitt i mitt Happy-Place!
Bort-Från-Basic?
Jag har muttrat en del senaste tiden över hur vi liksom hamnat Back-To-Basic.
Iallafall på vissa ting.
Vissa värdsliga ting?
Som att välja strand.
Vi som brukade hänga på öns mest svårtillgängliga vikar hamnar nu oftast inklämda mellan stora turisthanddukar på närmaste stranden där man har både bekvám toalett och krimskramsförsäljning runt hörnet.
Inte Mallorcas främsta sida alltså.
Men tydligen prioriterar vi närhet och bekvämlighet högt nu.
Shit vad trist.
Så när vi senast la upp ett heldags-beach-projekt tillsammans med kul vänner tog vi tag i våra gamla känningar och brakade iväg med (den ännu då fungerande) bilen på skumpande dammiga vägar som ledde oss ner till en av öns alla paradis.
Långt från både bekväma toaletter och krimskrams, med andra ord.
Men nära till hav&klippor&chill-out-träkiosk.
Vi måste fortsätta plocka fram energin lite oftare och packa iväg oss lite längre när vi blir badsugna!
Vi måste jobba oss Bort-Från-Basic!
Livet är faktiskt mycket roligare på andra sidan Basic!
