Välkommen sköna jul-månad!

Mamma vill gärna tro att hon är en sån där urklassisk svensk super-mamma som är precis så pysslig och händig som bara en svensk mamma kan vara.

Därför var det ingen konst att bjuda in Leonels mallorkinska vänner med syskon och familjer för ett klassiskt svenskt glöggevent.

Lagom när alla bekräftat att de gärna kommer, och även påvisat sitt enorma intresse för en svensk jul-fest inser Mamma att hon ju faktiskt inte har en susning om vad som är verkligen sådär supermegasvenskt som nu alla förväntar sig.

Okej.

Pepparkakor är ju garanterat svenskt.

Så Mamma la helt enkelt till i inbjudan att alla barnen skulle baka pepparkakor i Mammas hem.



Precis som om det var Familjens mest naturliga julaktivitet.

När har Mamma någonsin stått med ett rutigt förkläde och nynnat julsånger medans Lily och Leonel kavlar deg?

Typ aldrig.

Tur då att Svenska Kyrkans Barntimmar denna vecka arrangerade just pepparkaksbak, så Mamma och kidsen kunde träna lite.

När Leonel kavlat samma deg sjuttiotolv gånger, tryckt ut samma figur sjuttiotolv gånger för att sedan bunta ihop degen igen och börja om insåg Mamma att han såklart inte fattade att det skulle bli kakor av denna lek.

Han måste ju trott det var modellera.

När sedan inte ens Lily ville provsmaka degen började Mamma bli lite stressad, och åt själv upp en stor klump god deg för att vara en sann förebild.

Lily bara skakade på huvudet och slängde degresterna på golvet.

Familjen är långt från klara att glänsa som svenska ur-jul-familjen, uppenbarligen.

Kanske allt faller på plats bara vi kliver in i jul-månaden?

Visst?

Antagligen.





Skratta bäst som skratta sist?

Om man vill ha lite action i sitt liv kan varmt rekommenderas att boka in sig på ett inrikesflyg i Spanienland med det engelska budgetbolaget Ryanair.

Bättre underhållning får letas efter.

Nu blev visserligen Mamma inte direkt den som skrattade bäst och sist, snarare sämst och först, men iallafall.

I Mammas vetskap är Ryanair enda bolaget som inte delar ut sittplatser vid incheckningen. 

Just checkar in gör man föressten så modernt redan hemifrån via internet för att spara de 400 kronor som den tjänsten kostar...

30 minuter innan flygets avgång ska passagerarna vara närvarande vid gate för påstigning, meddelades tydligt på den hemmaprintade pappersbiljetten.

När Mamma & Väninna punktligt närmade sig gaten möttes de av något sällan skådat: Uppskattningsvis 150 spanjorer stod prydligt i en rad i väntan på att få kliva ombord????

Okej, prydligt var kanske inte helt rättvist beskrivet, men jo, i sammanhanget kändes det väldigt prydligt.

Mamma kollade klockan ett par gånger i tron att hon måste kommit sent, men nej, alla dessa spanska resenärer måste helt enkelt bara varit extremt tidiga.

Allihop.

Sen började dramat.

Eftersom flygbiljetterna kostar motsvarande en bussbiljett till grannbyn hoppas flygbolaget kompensera detta med att håva in buntar med euro på passagerarnas bagage.

350 kronor kostar det att checka in 1 väska.

Naturligtvis resulterar detta i att ingen vill checka in bagage, utan alla packar i små kabinväskor med standardmåtten 40x55x20.

Så även Mamma.

Mamma rullade till och med ut måttbandet från symaskinslådan för att försäkra sig om att hon hade en lagom liten väska.

Så börjar ombordstigningen.

Eller, njae, så börjar dramat:

Först ska alla passagerare stoppa ner sitt handbagage i en "behållare" som ska bevisa att de håller standard-måtten.

Första man i kön stoppar ner sin väska.

Trixar en stund innan han får den ur behållare igen.

Det är nu det riktiga dramat börjar.

De uniformerade unga tjejerna vid gaten menar att om man inte enkelt får sin väska i och ur behållaren ska väskan checkas in, mot en avgift på 350 kronor.

Mannen i fråga blir vansinnig, så även hans fru.

Kön står såklart blixtstilla, eftersom ingen kommer förbi den stora diskussion som utbryter.

Till slut tillkallas polis och paret straffas med att hamna sist i kön.

Lite som på dagis faktiskt.

Ryanair lyckas iallafall med sitt mål att häva in extraslantar, då väska efter väska nekades ombordstigning.

Men när de även försöker sig på en Mallorkinska med tre stora lådor Ensaimada-bakverk börjar kön engagera sig:

Resenären rekommenderas av sina medpassagerare att helt enkelt vika ihop alla ensaimadas i 1 kartong, för smaken är ju densamma, men presentationen blir kanske inte så vacker....

Mamma skrattade sig igenom hela dramat tills hon själv var framme vid disk.

Mammas väska gick inte i behållaren.



Hur är det möjligt?

350 kronor enkel resa kostade Mammas handbagage på 40x55x20.

Nu skrattade inte Mamma så högt längre.



Mammor på vift!

För andra gången denna höst packade Mamma sin weekend-bag för en helgtripp utan Man & Barn.

Helgen i Valencia blev ett underbart avbrott i vardagen, som bjöd på kul shopping, bio, lugna luncher och middagar, fikahäng, massa promenader, lyxig siesta, skön hotellsäng, och nya vackra kulisser.

 



Förvånansvärt vad många timmar det är på ett dygn när man bara har sig själva att ta hand om...

Förvånansvärt också vad mycket två mammor hinner prata om när kidsen inte är med...

 


Mammor på vift är klart ett event som blir tradition.




Borta bra men hemma bäst....

Ett sms ramlade in från Pappa sänt från ett Mamma-fritt hem i helgen:

"1 säng
1 pappa
1 son
1 dotter
2 giraffer
2 råttor
1 kanin
2 katter
5 nappar"

Härligt att komma hem!

Grisfötter?

Kan man bjuda in till Grisfötter?

Det gjorde våra grannar.

Mamma trodde naturligtvis att det var ett skämt, och skrattade att hon tar med en flaska vin.

Det var visst inget skämt.

När Papi till slut fått Mamma att inse att det var en middagsinbjudan vi tackat ja till skickades Papi över med en urlöjlig ursäkt om trötta barn som màste sova, så Grisfötterna blev oserverade.

Mamma är fortfarande chockad.

Det måste vara på gränsen till perverst att bjuda in folk till Grisfötter?


Glöggtider?

Sällan har Mamma varit sà taggad pà jul som detta àr.

Det var länge sedan glöggförràdet började fyllas pà, och längtan efter julmys är snart okontrollerbar.

Efter helgens julmarknad kunde Mamma inte bärga sig längre, utan korkade upp àrets första glöggflaska.

Kändes inte helt riktigt, kalendern menar att det bara är november fortfarande.

Det var hemskt gott med glögg.

Sà gott att Mamma nu avslutar varje dag med en stor mugg varm glögg.

Sà glöggförràdet kommer alltsà sina làngt innan vi ens nàr mànad 12 i àr.

Shit!

Fast tydligen är det fler glöggsugna där ute pà ön, för en eftermiddag blev Mamma och kidsen bjudna pà glöggmys efter jobb/skola/dagis hemma hos en väninna.

Sà det kanske ändà är glöggtider nu?

Oficiellt?



Elitidrottare!

I proceduren att hämta från dagis och skola varje dag ingår en halvtimmes promenad för Mamma och Lily.

Därmed inte sagt att promenaden alls är särskilt lång.

Dagis och skola ligger nästan vägg i vägg.

Nästan.

Kanske promenaden är 300 meter?

Hastigheten mor & dotter håller är alltså 10 meter i minuten?

Vilket race!

Fem dagar i veckan!

Kvinnliga elitidrottare nästan:


Husfrutips!

Mamma har ett hett tips för den som ogillar att tvätta kläder.

Man smyger in sin äkta makes slipsar bland vanliga tvätten i tvättmaskinen.

Det är högst opopulärt.

Nästa dag lägger man in sonens favorit-tröja i tvättmaskinen, hemmastickad helst.



Sen har man 2 ovänner i Familjen och är bannlyst fràn all tvätthantering god tid framöver.

Utmärkt Husfrutips!

Egenkomponerat och beprövat.

Närbutik?

Alltsà, anledningen till att alla vill ha en Närbutik nära hemmet är väl för att de ska ha de där smà tingen man kommer pà att man saknar när allt annat är stängt?

Eller?

Annonserar de dessutom bageriavdelning är Mamma sàld.

Halv nio öppnar nya Närbutiken nära Mammas hem.

Lycklig svängde Mamma förbi pà väg till jobbet för att plocka med sig en varm baguette till frukosten.

Bröd? Nu? Nej, inte klart än...
blev svaret när Mamma hurtigt och lyckligt hoppade in i butiken.

Ehhhh, okej, (räkna till 10...) Hur länge behöver jag vänta?, undrade sàklart Mamma och sneglade pà klockan för att se om där fanns marginal till stämpelklockan pà jobbet.

Va? Jaaaaa, det tar väl kanske 30 minuter en halv timma kan jag tro, kanske... Typ...


Väldigt intresserad Närbutiksinnehavare.

Inte.

Mamma blir inte stamkund.

Icke.

En Närbutik med bageriavdelning som inte bakar bröd till öppningstid är väl knappast ett säljande koncept?

Tillbaka pà banan!

Kameran har av en eller flera eller ingen anledning legat hemma och dammat igen sista tiden.

Mamma som vanligtvis aldrig gàr utanför dörren utan kameran i handväskan?

Nu har Familjen ett stort hàl i Mammas fotoarkiv senaste mànaden.

Màste fyllas ut.

Genast.

Börjar idag.



Sà.

Nu känns det bättre.

Nu är vi pà banan igen.

Macrofiesta?

Lördagskvällen bjöd på ett högt eftertraktat event tillsammans med ett gäng fina vänner som samlat sig för vad som blev döpt till Macrofiesta!

Där fanns bankmannen, bankkvinnan, de två arbetssökanden, hemmafrun, företagaren, sjukhustönten (läs Mamma) dagisfröken, kirurgen, bidragshandledaren, skönhetsgurun och en hemlis.

Mamma är lite osäker på vad mallorkinerna vill mena med uttrycket Macrofiesta egentligen, men klart är iallafall att eventet var välorganiserat, väbehövt och blev välnjutet!

Klart är också att Mamma nog är den enda i gänget som stod på benen utan hjälp av brustabletter imorse!

Värdparet bjöd sällskapet på en sällan sedd lyxig middag med snittar till välkomstdrinken (läs alkoholfri öl för vissa), förrätt huvudrätt och hembakat bakverk till efterrätt för att avrundas med kaffe och hemma-choklad-doppade apelsinlyftor!

Därefter tog barmannen fram limen och ishackaren och gjorde fantastiskt stora och fantastiskt goda Mojitos. (läs alkoholfria till vissa..igen...)

Kvällens garv blev utdelningen av Mammas hemmagjorda banderoll där email-konversationen med 10 personers gemensamma insats att organisera och förbereda framgick.

Vad gjorde man innan mejlandets tid?



Det är iallafall tydligt att det krävs viss förberedelse för att lyckas.

Eller så gillar mallorkinerna helt enkelt bara att grupp-chatta via mejlen.

Fest gillar de definitivt.

Mamma ocksà.


Risigt samarbete!

Leonel & Lily jobbar i team.

Mot Mamma.

Inte med.

Nej.

Mot.

Den enklaste manövern har blivit ett marathonlopp utan like.

Som att komma ur bilen, till exempel.

Mamma öppnar bildörren vid Leonels sida, och knäpper upp bilbältet.

En halv sekund senare har Leonel halat sig ur stolen och hoppat till framsätet.

Ordern att komma tillbaka kommer inte igenom killens trumhinnor.

Mamma tar ett djupt andetag och går vidare till Lilys dörr.

Där sitter en nöjd tjej utan både stövlar och strumpor.

Mamma tar upp stövlar och strumpor från golvet och sätter tillbaka allt på sin plats.

Under vilda protester.

Eftersom Leonel ännu leker katt & råtta kan Mamma inte ta ur Lily ur bilen eftersom hon då sticker.

Så Lily sitter kvar i sin bilstol medans Mamma försöker fånga upp Leonel som förtjust hoppar mellan baksätet och framsätet, även han nu utan skor, inspirerad av lillasyster.

Till slut fångar Mamma upp Leonel och alla barn är klädda.

Mamma öppnar Lilys dörr igen.

Där sitter en nöjd tjej utan både stövlar och strumpor.

Igen.

Mamma stänger alla dörrar till bilen och konstaterar lättad att ljudisoleringen är total.

Skönt, eftersom parkeringshuset vakt strosar runt och undrar vad som sker.

Mamma räknar till 10.

Många gånger.

När pulsen lugnat ner sig börjar Mamma om igen.

Så även kidsen.

Samarbetet har aldrig varit bättre mellan lillasyster och storebror.

Samarbetet har heller aldrig varit sämre mot Mamma, som svettandes undrar hur hon någonsin kunde tro att hon skulle kunna ro hem en trebarns-familj?


Titan?

Papi har tillsammans med sin galna polare räknat pà hur länge spermier lever.

Innan de flyttar.

Om de flyttar alltsà.

Iallafall,

de kom fram till att Leonel & Lily väntar en Mini-Titan.

Mammas 3:a har alltsà varit med pà grabbarnas Titan-cykel-race genom öken tidigare i àr.

Känns som en bra start.

Visst?








Skenet bedrar!

Folk pratar otroligt mycket.

Särskilt om andra.

Fascinerande.

Sällan är det riktigt sant det som sägs, snarare en hemmagjord vinkling av något som talaren uppfattat.

Men det behöver ju inte alltid vara negativt.

Oftast blir det kanske det, är väl mer intressant då kanske.

Men inte alltid.

Senaste dagarna har Mamma varit måltavla för en del folks tankar och idéer.

2 ganska idylliska, faktiskt.

Nummer 1:

En gammal man som Mamma och Lily promenerar förbi varje dag från dagis på väg till skola stannade helt plötsligt och pratade. Han menade att han beundrade hur lugn och tålmodig Mamma är varje dag under sin promenad med en väldigt egensinnad, nyfiken ung dam som tar livet i sin takt.

Klart en fin komplimang, en riktig drömkomplimang faktiskt, särskilt när man innerst inne typ stressar sönder och är allt annat än tålmodig på insidan.
Men lyckas man lura luriga gamla gubbar lyckas man ju säkert lura sina barn ocksà, och det är ju medalj-nivå på den bragden.

För alla vill väl vara en lugn och cool morsa?

Skenet bedrar....

Nummer 2:

The Doctor kom fram till Mamma på jobbet och imponerades av vilken fin form Mamma är i!
Ehhh? Va???
Jomen, han har ju sett att Mamma glider ut från gymmet varje dag strax innan 8 varje morgon, och var högst imponerad hur denna gravida småbarnsmamma hade energi till denna nya dagliga rutin.
Ehhhh? Va????
Efter en del ordsvängar kom vi dessvärre fram till sanningen.
Mellan Leonels skola och Mammas jobb ligger ett spa/gym. Där springer ju Mamma förbi varje morgon efter att lämnat Leonel på skolan, och gym-bagen som The Doctor trodde sig sett var Mammas stunt-Mulberry full med matlådor som hon ska ha för att överleva dagen...

Så man kan omöjligt veta rätt om annat folk, helt enkelt.

Men det vet väl alla egentligen.

Att skenet bedrar....


Svarta grodor!

Hela Mammas bil är full av svarta grodor.

För större lögnare än Mamma får man nog leta efter.

-Mamma, varför är Lily så glad när hon går till dagis?

-Därför att Lily tycker det är så roligt att gå till dagis. (sant)

-Mamma, och jag då?

-Jamen du tycker ju också det är roligt att gå till skolan, eller hur? (lagom sant)

-Ehhh, jaaaaa. Och Papi då?

-Papi tycker det är jätteroligt att åka till jobbet! (inte så sant)

-Och du då Mamma?

-Mamma tycker det är super-roligt att jobba! Jobba, jobba, jobba, hela dagen lång! Mamma skrattar hela tiden, så roligt är det! (väldigt osant, ren lögn faktiskt)

-Jaha.

Slut på konversationen, och bilen full av svarta grodor...



Hoppas det hittar ut själva...

 


Lycklig arvtagerska.

Lily hade turen att kamma hem en hel påse med använda kläder häromdagen.

Det kan helt klart roa en hel kväll.



Lycklig arvtagerska (och Mamma) tackar ödmjukast.

För kläder.

Och för den tidskrävande leken där Lily skulle prova sig igenom högen.

Själv.

Kan själv.

Underbart!

Ny vännina!

Lily har äntligen funnit en jämlike!

Annars brukar hon mest hänga med Leonels polare, men nu har hon funnit en egen väninna, av precis samma skrot & korn som sig själv.

Lily Sofia & Sofia har helt klart mer än 1 namn gemensamt:



Händigt också att nya väninnan i fråga har två trevliga prickar till föräldrar som Mamma & Papi gärna hänger med under kidsens vilda playdates.

14 fötter & 3 snoriga näsor?

Det blir en tuff måndag idag!

Kan inte vänta annat efter en natt som denna.

Mamma har knuffats runt i den inte alltför giganstiska dubbelsängen bland 14 fötter av blandade storlekar och 3 snoriga näsor.

Galenskap.

Inatt ska iallafall 4 fötter stängas ute.

Alltså inte ute, utanför sovrummet bara.

10 fötter räcker och blir över.

Iallafall om någon ska få sova iallafall lite.

Högst på Mammas önskelista står en gigantisk säng och ett gigantiskt sovrum!

En oavbruten natts sömn välkomnas oxå.....


Älskar!

Mamma älskar öns vackra höst och vinter!

Vad gör allt folk här pà ön under högsommaren?

NU är Mallorca bäst!


5?

Vi är just nu 5 i Familjen.

Leonels polare har checkat in för övernattning, och Familjen blev genast väldigt stor.

För denna lilla kille är tydligen som en bror till Leonel.

Inte sà konstigt.

Egentligen.

De har tillbringat hela sina vardagar tillsammans sedan alltid.

Typ.

Deras alltid, iallafall.

Innan första födelsedagen var de redan klasskompisar pà dagis, och har haft flytet att fortsätta vidare till samma skola och samma klass.

Senaste àret har de dessutom hängt en del bàde efter dagis och skola, och även vissa helger.

Klart de är som brorsor dà.

Mamma satt halva kvällen i chocktillstànd över Stor-Familj-effekten som skakat om huset.

Men kunde snart konstatera att även kidsens energi tar slut.

Sà smàningom.



Men klart rörigare med 5 än 4.

I Familjen alltsà.



En natt med Leonel?

Tydligen är Leonel en eftertraktad liten karl.

Alla verkar vilja ha honom som natt-kamrat.

Sanningen är den att han har så många insisterande övernattningserbjudande att Mamma måste börja agera.

Leonel är helsäker pà sin sak,
han svarar nonchalant att han inte alls ska sova hos Señor X eller Señora X, men om de är intresserade är de välkomna att sova hos honom i hans hus.

Japp.

Så vi väntar första nya nattgästen till helgen.

Nattgästen meddelade högtidligt att han ska ta med tre badoljekulor som de ska ha i badkaret när han ska kvällsbada med Leonel och Lily.

Det blir en spa-helg, helt enkelt.

Aningen oväntad.

Men antagligen mäkta innehållrik!


Mamma Goes Public!

Sà.

Dà är det oficiellt.

Familjen vill sälja.

Huset alltsà.

Det har vi velat länge, men nu har en charmig mäklare lyckats komma innanför Mammas dörrar och hängt en annonserande och avslöjande  skylt pà balkongen.

Sà nu vet hela grannskapet.

Om alla grannar är som Mamma kommer de ringa ner stackars mäklarfirman.

Nej, föressten.

Om de är som Mamma kommer de ringa pà dörren hela helgen.

Därmed inte sagt att de är potentiella köpare.

Det har inte alltid Mamma varit när hon knackat dörr och jagat till-salu-skyltar.

Väldigt sällan, faktiskt.

Research kräver ju mycket grundligt förarbete och därmed stor kännedom om kvarter & kàkar.

Annars kan man kalla det ren nyfikenhet ocksà.

Betyder ungefär samma sak.

Eftersom Mamma själv varit hemma hos varenda granne med till-salu-skylt, sà är det kanske läge för pay-back-time?

Tur vi har trevliga grannar, kanske man ska passa pà att bonda lite?

Stràlande idé!

Banan-Bebis!

Hela världen är tydligen nerlusade med Banan-Bebisar!

Mamma har 2.

Kan inte finnas en enda mamma som inte känner till begreppet Banan-Bebis?

Iallafall inte de bilburna mammorna.

Världen måste vara full av mammor som använder all sin charm och framförallt fysiska styrka för att bokstavligt talat trycka ner sina protesterande banan-formade stela starka barn i barnstolarna i bilen.

Vill man inte samarbeta så vill man inte.

Tydligen.

Mamma vinner alltid striden.

Såklart.

Det gör Lily helt galen.

En dag kommer hon förstå att Mamma vet bäst.

Och när hon förstår det slutar hon antagligen med bananandet.

Tänk en 14-årig banan?

Otäck tanke.

Plötsligt är ju en Banan-Bebis en baggis, jämförelsevis.






Homemade Homestajling?

En fotograf kom för att fota lite i Familjen Palous hem.

Huset var helstädat sedan någon dag tillbaka och allt var till synes på sin plats.

Men eftersom Mamma var ledig började hon plocka.

Plocka, plocka och plocka.

Hur mycket kan plockas om allt redan är i ordning?

Massor tydligen.

Galet vad massa prylar en 2-barnsfamilj har!

Mamma Homestajlade bort allt som gick.

Vad skönt det är med ett relativt prylfritt hem!

Inget bortplockat har kommit fram igen.

Inte ännu.

Kanske dags att ta en vända till loppis och soptunnan nu när ingen ändå verkar sakna något?

Homemade Homestajling är helt klart Mammas grej.






Den akademiska kvarten?

Det är inte sà värst lattjo med folk som kommer sent.

Alltsà, lite lagom sent är egentligen ganska bra, men punktlig är bäst.

Därmed absolut inte sagt att Familjen Palou är punktlig.

Oftast lagom sena.

Definitionen av lagom är sàklart individuell, men efter eget ögonmàtt, sà ja....

Allt är iallafall bättre än att vara för tidig.

Hembjudna gäster som dyker upp för tidigt ger Mamma hög nivà av stress-kaos.

Särskilt eftersom Papi ofta kommer pà att han ska typ dammsuga precis samma klockslag som gästerna väntas, eller kanske hoppa in i duschen, eller kanske raka skägget, eller nàgot annat livsviktigt tidskrävande som är helt olämpligt att kombinera med en plingande ringklocka.

Sà Mamma var inte helt bekväm med att plinga pà dörren till vännerna som bjudit in till lördagskväll hela FEMTON minuter för TIDIGT!

Men eftersom Leonel stampat och trampat redan fyra timmar tidigare om att han var redo att àka till festen, han hade själv svirat om till partydess, han hade packat en väska med party-viktigheter och gjort en efterrätt i form av egenknàdade chokladbollar sà gav Mamma till slut upp. Tre och en halv timme lyckades vi förhala, men sen kapitulerade vi och stack.

Leonel plingade lyckligt pà dörrklockan, och Mamma höll andan.

Men därinne var lugnet totalt.

Maten förberedd, ingen duschade, ingen rakade sig, ingen dammsög.

Hela hemmet osade lugn lördagskväll.

Underbart.

Lugnet höll visserligen inte sà länge efter Familjen Palous ankomst, men lördagsoset var fortsatt skönt.



Mamma konstaterar att den akademiska kvarten kanske är okej, oavsett riktning.

Iallafall hos andra mer organiserade folk.

Mamma ska bli sàn.

När som helst.

Stekpanna i huvudet?

Ja.

Alltså inte bokstavligen.

Men ungefär så kändes när Mamma läste ett mejl imorse där hon blev ombedd att knyta en eller annan kontakt åt en driven kvinna som förverkligar en affärsidé på ön.

Just precis exakt samma idé har Mamma haft färdigfilad drygt ett år nu, utan att ens närma sig ett förverkligande.

Mamma har inte tid, varken tid att tänka eller tid att agera.

Så nu händer det som man ju vet ska hända med briljanta idéer som bara ligger och myser.

Någon annan, med mer tid att tänka och agera, gör just det.

Och slår därmed en stekpanna i huvudet på Mamma.



Aj.


Smart Mamma!

Det är länge sen Leonel och Lily behöver nya skor.

Höstskor och gummistövlar.

Vi har försökt lösa problemet vid ett par tillfällen, utan framgång.

Nu har Mamma hittat den ultimata lösningen!

Varsågod att kopiera:

(ja, idén alltså, inte kanske just den här ritningen)

Märk väl hur syskonens fötter liksom rymmer i samma mall:



Märk väl hur stapeln växer:



Märk väl hur glada kidsen blir av att slippa shoppingrundan och få hemkörda varor:



Vad som inte syns på bildserien är den avslappnade och ostressade Mamma som ensam strosad runt i shoppingcentret på jakt efter barnskor.

Härligt att lugnt leta fram storlekar och bara måtta sulor mot ritning, när resten av butiken i stort sett nedmonteras av galna skrikande trötta barn, och svettiga mammor...

Mamma utnämner sig härmed till en Smart Mamma.

Så det så!

Facebook-resistent?

Mamma och en fin vännina har skrytit en längre tid tillsammans om att deras karlar är Facebook-resistenta.

Kanske de sista tvà pà klotet som vägrar Facebook?

Sà igàr kväll smet damerna iväg pà bio för att se filmen om just Facebook.

Väninnans man var i tryggt förvar pà politikersammanträde, Mammas karl däremot hade tydligen FF hemma.

Alltsà inte Föräldrar-Fritt utan Fru-Fritt.

Sà vad gör karln när barnen somnat?

Tydligt inspirerad av Mammas filmval:

Registrerar sig pà Facebook.

Sà om Mamma fortsätter skryta om sin Facebook-resistenta man är det fràn nu bara en myt...

Baby & Johnny?

Eller hur heter stjärnorna i klassikern Dirty Dancing?

Skamligt att mamma inte minns det, hon har ju glott på den VHS-rullen tills den först blev svart-vit för att sedan bli grå.

Nu ligger den dessvärre och samlar damm någonstans...

Iallafall,

Idag har Mamma & Leonel gjort ett första försök pà Dans-skola.

Det gick väl sådär.

Leonel verkar gilla fri rock´n´roll på soffbordet eller brakedance mer än Merengue, Blues och Boogie under ordnade former.

Koncentrationen var hög i nära 15 minuter, varpå Johny meddelar sin danspartner att han faktiskt var trött och helt sonika gick och satte sig och vilade.

Kvar blev alltså Baby ensam.

Dansläraren barmhärtigade sig en stund med den övergivna Mamman, men till slut hamnade hela halva Familjen Palou pà avbytarbänken.

Vid Boogien gjorde paret ett sista ryck och fick till ett par steg innan timmen var slagen och lektionen var slut.

Skam den som ger sig, bàde Leonel och Mamma konstaterade i bilen hem att vi ska tillbaka nästa vecka.

Baby & Johnny kommer igen!


Karlsson på taket!

Leonel fick en ny film i present av hans favvo-"bebis", Ebbe.

Killen har visserligen fyllt 2 redan, men för Leonel är Ebbe liksom definitionen av bebis.

Iallafall,

filmen var klassikern Karlsson på taket och Leonel älskar den.

Nu är det bara Karlsson som gäller.

Till Mammas stora fasa.

För hur osmaklig är inte den lilla propellerflygande mannen?



Hemskt osmaklig.

Mamma tappar till och med intresset för snacks i soffan.

Det är ju visserligen bra.

Men kan vi inte få tillbaka söta Nicke Nyfiken eller Totte?

Snälla?

Mamma mår illa av Karlsson.

Faktiskt.




Djungelman?

Mamma har inte gift sig med en Djungelman.

Inte direkt.

Men viss assistans önskar man ändà när man helt oprovoserat attackeras av megastora monster som kackerlackor.

Hade Mamma varit ensam i huset hade hon sàklart bitit ihop, löst problemet och sedan kräkts.

Antagligen.

Men nu var ju Papi nära till hands, sà pà automatik blev Mamma precis sà fjollig som kan bli om man har en Djungelman nära.

Att monstret dessutom satt i Mammas sko gjorde det hela aningen mer dramatiskt.

Dessvärre visade det sig att Mamma är mer Djungelman än Papi, sà monstret överlevde.

Nästan.

Efter en fight skrämmande lik en skilsmässa tog iallafall till slut Papi tag i ärendet.

Sà monstret är borta.

Mamma kanske borde gà en kurs i självförsvar ifall att.

Nu när hon liksom fàtt bekräftat att hennes karl är làngt fràn den Djungelman alla män borde vara....

Helgdag!

Helgdagar är bra.

Särskilt bra om man är ledig.

Nu var det egentligen inte Mammas tur att vara ledig, sà när kollegan ville byta sig till att faktiskt jobba var Mamma snabb att tacka ja.

Bättre erbjudande fàr man leta efter.

Och det gäller ju att ställa upp, eller hur?

Skön bonus.

Största delen av dagen har spenderats ätande, konstigt det där, sà fort man klumpar samman ett par vänner gör man mest inte annat.

Det blev tacofest till lànglunch, med efterföljande maräng, kaffe och kanebulle för att sedan avrundas med argentiska kaloribomber som ett par vänner kom över med mot kvällningen.

Tur att där var 3 barn inblandade, sà vi fick lyfta pà rumpan för minidisco, sparcykelrace och lekparksbus mellan kalorierna.



Mer helgdagar àt folket!

Lediga helgdagar alltsà.


Lära hundar att sitta?

Finns det inte ett ordspråk om gamla hundar som ska lära sig sitta?

Eller att de inte kan kanske?



Mamma mötte iallafall en gammal mallorkin häromdagen på jobbet, ja, en gammal mallorkinsk man alltså, inte en gammal mallorkinsk hund.

Han undrade om Mamma hade tid att svara på en, enligt honom, säkerligen ganska dum fråga.

Han berättade att han läste en engelskakurs och att han inte blev klar över hur man skulle uttala Mr, Mrs och Ms.

Eh.

Sedan bjöds Mamma pà en lång och högst invecklad utläggning om betydelserna och användningstillfällena av dessa väldigt korta och i Mammas ögon ganska oviktiga sammansatta bokstäver.

Konversationen mellan den gamla mallorkinska mannen och Mamma blev till slut orealistiskt lång, men förvånansvärt trevlig.

Imponerande att en 85+ läser nybörjarengelska!

Så kom igen nu, 60+ morföräldrar, nybörjarspanska borde väl vara en baggis för er ungdomar!

Man kan visst lära gamla hundar att sitta!

Asi es!

RSS 2.0