Lycka i en ask! Stor ask!

Hur smygäter man förbjudenheter när kidsen är vakna och härjar i hela huset?

Svàrt.

Särskilt om förvaringsasken är sàdär klädsamt mega-stor!



Härlig present att fà en vanlig torsdag.

Lycka i en ask!

Si!

Berest folk?

Sàna där svenskar som blir utlandssvenskar brukar vara ett berest folk.

Sällan fastnar man väl i utlandet under sin första charter-vecka.

Nej.

Snarare brukar det vara sànt där folk som svarar Att Resa pà fràgan om deras största intresse.

Sen finns det en annan genre utlandssvenskar.

De där gamla reseledarna som aldrig kom hem.

Och aldrig kom vidare heller.

De som bara blev kvar liksom.

Mamma är just en sàn.

Konstigt.

För man lämnar liksom Sverige med blicken riktad mot världen, men sen hamnar man nàgonstans i världen, och helt plöstligt blickar man bara mot Sverige igen.

All semester och alla eventuella extraslantar investeras i att resa till just Sverige.

Föressten.

Om man fastnat just i Spanienland är de där extraslantarna inte sà mànga, men man kanske är rik pà annat?

Mamma gjorde iallafall ett seriöst försök att finna drömresan tillsammans med sin nyblivna man, för en HoneyMoon har väl alla rätt till?

Jo.

Det var ett par àr sedan.

Lily kom emellan, kan man säga.

Nu satsar vi pà 2011.

Kanske kommer Familjen dà till en urskön plats och kan känna sig lite beresta.

Kanske till http://www.solresor.se/resa-till/Oman/Salalah/

Okej, drömma kan man!

Det är budget!

Minst sagt!

Mamma tänkte oxà erbjuda sina gentila tjänster som resereporter en vecka i vinter:

http://www.solresor.se/resa-till/Tema/kampanjer/bli-resereporter/resereporter/?intcid=25


Mamma màste ju vara som skapad för detta uppdrag, visst?

Kanske Mamma kunde fà bli sànt där Berest Folk iallafall?




Mandarin-tider?

Hur kan man bli sàdär spralligt lycklig över smàting ibland, och andra gànger är man sà skit-kräsen att ingenting gör en nöjd?

Igàr hade Mamma ett sànt där underbart lyckorus.

Mandarinernas ankomst!

Vid den alltid sà chockerande stora veckohandlingen pà kvartersbutiken sprang Mamma pà säsongens första làda med mandariner.

Rädd att nàgon annan skulle se fyndet började Mammas stressa ner sà mànga smà runda gula fina mandariner som fick plats i den stora pàsen, och lagom när pàse nummer 2 skulle aktiveras dök dessvärre Papi upp och menade att det kanske kunde räcka nu.

De kanske inte ens var goda, menade han.

Va?

Inte goda?

Mandariner?

För husfridens skull nöjde sig Mamma med dagens skörd och skyndade vidare med mat-shoppingen för att snabbt hamna i soffan med största skàlen mandariner!

De var bara precis sà goda som Mamma hoppats pà.

Màste handla mer.

Efter premiären försvann nästan Mamma bland alla mandarinskal, och kvar blev nàgra futtiga rester som fick överleva första natten i huset...



Det var igàr.

Nu finns ingen kvar.

Mamma màste till matbutiken igen!

Dessvärre visar pris-lappen att det kanske inte riktigt är Mandarin-tider ännu..

Men klart en bra last att unna sig.

Att investera i.

Lycka!

High heels?

Det är så otroligt innehållsrikt att ha både en liten tjej och en liten kille under sina vingar.

Mamma fullkomligt älskar det!

Eftersom Mamma dessutom är genuint intresserad av fenomenet könsroller glädjer hon sig varje dag åt de nära iaktagelser och studier som de små kidsen och dess omgivning bjuder på.

Alla vill väl vara neutrala, men även den mest moderna brukar rygga om Leonel går på partaj med hårspänne.

Tror kanske Mamma mött 1 person under sitt "vuxen-liv" som faktiskt öppet och ärligt accepterar en luddig gräns mellan tjejigt och killigt.
Personen i fråga är en 2-barns-pappa som går till extremen att han själv alltid har svart-målade tånaglar och gärna hårband á la fotbollsproffs!

Och ärligt talat, varför är det bara kvinnfolk som ska pyntas?

Egentligen?

När Leonel vill vara fin frågar han ofta efter klänning.

Inget konstigt med det.

Varje gång lillasyster har klänning är det någon som utbrister -Oooooj, vad fiiiiin du är i din klääääning, Lily!

Och det är hon såklart.

Men när ska man kräva att killar hajar varför klänning bara är för fina flickor?....


Någon som är mindre modern i ämnet är naturligtvis generation Farmor.

Med Farmor i spetsen då.

Där är det viktigt att varje kön håller sig på sin kant.

För att riktigt dekorera könsrollerna kommer Lily hem från Farmor utspökad i ringar, arband, handväska och high heels.

Street-smart som Miss Palou är kör hon iallafall vidare på Leonels kalsonger, där kammar Farmor noll.



Men sen blir det syskon-Marathon i huset när Leonel också vill prova high heelsen.

Värda att slåss för.

Bevisligen.

Kanske ska be Farmor köpa ett par till så kidsen har varsitt par?

**************

Till facit bör kanske ändå tilläggas att det är inte just Mammas karl som är den där moderna 2-barns-pappan, och att Leonel inte vanligtvis går runt i klänning.....

Så L&L inte blir rädda när de som fjortisar läser Mammas ord alltså.

För det ska de väl göra?

Välkommen höst?

Mamma är lite i ur form och energilös.

Utan konkurrens bästa energikicken för en sommartrött själ är att vakna till ruggigt höstregn!

Äntligen!

Halva morgonen gick till att vända upp och ner och ut och in pà kidsens garderober för att rusta dem för den nya sköna àrstiden som brakat in.



Dessvärre var det bara lurendrejeri.

Vid lunchdags sken solen igen och termomteren visade 27 grader.

Förbannat ocksà.

När kommer hösten?

Pà riktigt alltsà?

Hela Havet Stormar?

Leonel och Lily kan verkligen konsten att montera ner ett helt hus på rekordtid.

Man kan egentligen inte bli arg, eftersom det alltid, eller ja, oftast, görs med ett, i deras ögonmått mätt, syfte.

De har blivit extremt finurliga på att tillsammans finna ut olika lekar som sällan inblandar leksaker, oftare möbler, inredning och köksprylar.

Häromdagen fann vi plötsligt fyra tallrikar som användes som skridskor för fyra små fötter.
Kanske ett försök att slipa trägolvet?

Bland andra liknande ljusa idéer är just nu favoriten Mamma döpt till Hela Havet Stormar.

Alla soffkuddar på golvet, och sedan tar kidsen sats från andra sidan bottenvåningen och slänger sig i kuddhavet.



Utmärkt inomhuslek!

Synd bara att soffan blir så hård för Mamma som ligger och hejar på....

Underbara Galicia!

Kanske inte spanska fastlandet stàr överst pà Mammas lista över önske-resmàl.

Tur dà att en del av fastlandet kom till Mallorca en helg.

Feria de Galicia slog upp ett gigantiskt partytält pà en parkering framför katedralen, riggade stort kök bakom den uppsnickrade bardisken och sàlde läckerheter fràn en, för Mamma helt okänd, del av Spanien.

Leonel och Lily somnade i bilen pà väg till kalaset, till Mamma och Papis stora lycka!

Vännerna som mötte upp för frosseri blev lika glada av att se att L&L làg och snarkade i varsin vagn, nu skulle här moffas godsaker utan konkurens fràn smà glupska kids.

Sà precis när maten landar pà bordet öppnar Leonel 1 öga.

Sedan 2.

När han sàg bordet fullt med hans favoriter var läget klart, vi skulle bli 5 att dela pà maten!

Tur där var mycket...



Underbart!

Premiär!

Är man redo för bio när man är 3?

Tydligen.

Mamma och Leonel följde med en klasskompis och hennes mamma för att se nya filmen Campanilla en eftermiddag.

Sena som vanligt smög vi in i den mörka biosalongen med största popcornen i handen och med hemskt stora förväntningar.

När vi äntligen funnit vàra vänner viskade den mer erfarna mamman att man skulle hämta ut en liten barnstol vid entrén för att de smà överhuvudtaget skulle kunna ha en chans att se över biofotöljerna.

Mamma smög sig genom salongen igen pà jakt efter en av dessa stolar, fann en, och smög tillbaka.

Barn är visst ingen kritisk publik som störde sig pà detta orosmoment med runtsmygande Mamma mitt i filmen, bevisligen..

Leonel och hans kompis satt sedan som klistrade vid bioduken hela filmen igenom, kramandes varsin popcornbunke.

Tror kanske inte Leonel stängde munnen mer än de gànger han svalde ner ett par popcorn.

Annars var han som uppslukad.

Mamma ocksà faktiskt.

Bàde av sin son och filmen.

Biopremiär var absolut en hit!




Datanördar?

Flera av Mammas väninnor börjar introducera datorn i sina barns liv nu.

Mamma kan inte riktigt se hur det kan vara en bra idé?

Kanske för att Mamma inte alls är uppdaterad på alla finurliga, pedagogiska och lärorika spel som numera finns helt anpassat efter respektive àlder?

Eller kanske Mamma tror att man bäst skyddar barn från datavärlden så länge som möjligt?

Eller kanske Mamma är en Tant?

Eller en Tant-Tönt rent av?

Eller kanske Mamma helt enkelt vill ha sin lilla fina dator för sig själv?

Enda kontakten kidsen haft med dator är för att ringa till Mormor & Morfar.

Det är en succé:



Intresset Lily visade, för skärmen och Mormor som pratar och skrattar och vinkar, och Morfar som stod i bakgrunden och tittade på, gör att Mamma är helt klar över att datorn även i fortsättningen kommer vara endast för Skype och inget annat.



Det blev nästan "Hela Havet Stormar" när dataskärmen var nedsläckt och det roliga över.

Nej.

Mamma ska nog inte introducera datorn i kidsens liv ännu.

De verkar ju vara medfödda datanördar.

Kanske alla barn som är födda detta millenium är medfödda datanördar?

Happening?

Nästan alltid händer nàgonting nàgonstans pà ön.

Krixet är bara att veta om det.

Det retar Mamma att alla smà evenemang sällan marknadsförs, och att det är sà svàrt att veta var och när och varför.

Häromhelgen ramlade Familjen iallafall in pà en rätt kul medeltidamarknad, med inslag av orienten med häftiga smà restauranger och serveringar.




Exakt syftet med inslaget av utställning med vad som sàg ut som stridsfàglar är Mamma lite osäker pà...



Imponerade blev vi alla iallafall.

Vissa mer än andra.



Tänk om nàgon kunde skapa en websida och samla alla öns Happening.

Mamma skulle blir Förste Prenumerant!

Eller kanske man màste ta tag i det själv ocksà?

Kvalitets-sömn?

Leonel är känd för sina lànga sköna siestor!

Lediga dagar kan han lätt sova upp mot fyra timmar mitt pà dagen, och under dagistiden alltid minst tvà.

Minst.

Bristen pà siesta är därför en tuff omställning i samband med skolstarten.

Helt plötsligt sover Leonel ingenting.

Vilket han inte heller kompenserar med särskilt tidiga kvällar.

Klart oklokt.

Men förklara det för en 3-àring.

I helgen har han iallafall lyckats norpa en hel del kvalitets-sömn.

Pà marknaden till exempel...










Den hàrda verkligheten?

3 àr gammal ska man alltsà börja skolan i Spanien?

Det är klart bara att sälla in sig i ledet och gilla läget.

Men det är hàrt.

Snart lider första skolveckan mot sitt slut och vi är inne i en tuff period som är svàr att bedöma om den gàr mot bättre eller sämre just nu.

Första dagen Leonel skulle vara i skolan själv gick över förväntan, han travade utan minsta tvekan in i klassrummet, tog en av fritidspedagogerna i handen, och gick iväg i korridoren för att hänga in sin ryggsäck i ett skàp. Inte en blick efter Mamma&Papi&Lily som förvànade sàg den lilla ryggtavlan och de klinkande träskorna försvinna.

Dessvärre fortsatte inte dagen riktigt lika bra som den började.

Man kan säga att Leonel àkte pà stryk pà rasten.

Kanske därför han inte travar lika tveklöst pà morgonen, utan klamrar sig fast vid Mamma och skriker förfärad.

Iallafall är det vad Mamma tänker när hon stortjutande kliver in pà jobbet strax därefter.

Antagligen har han redan glömt att han blev slagen i pation, kanske han dessutom redan gett igen, och enligt lärarna och Mammas väninnor som lämnar sina barn lite senare pà skolan sà varar Leonels tjut ungefär de tvà minuter det tar för Mamma att komma tillbaka ut till bilen och stänga bildörren.

Ont gör det oavsett.

Men vi vänjer oss väl.

Snart, förhoppningsvis.

Fjärde skoldagen blev alla föräldrar kallade till föräldrarmöte.

Sà nu börjar Mamma fà aningen mer grepp om vad som väntas av en 3-àring.

Ganska mycket faktiskt.

Hela mötet kändes precis som vilket annat första skolmöte som helst, bortsett fràn att barnen vi pratade om bara är TRE àr gamla.

Aningen skärrad och tveksam till vàr nya hàrda verklighet försöker Mamma plocka upp positiva vibbar.

Känns klokt.

Senare slängd i soffan efter kidsen slocknat zappade sà Mamma runt bland tevekanalerna och fastnade för CNN.
Där pratade man just om spanska skolsystemet.

30% av alla elever i Spanien misslyckas i skolan.

Till den grad att de alltsà inte ens gàr färdigt.

Sà 7,5 av barnen i Leonels klass kommer misslyckas?

Snacka om att jobba mot statistiken.

Livet är hàrt.

Verkligen.


Snuskiga grannar!

Tänk att dela entré med snuskiga grannar!

Jag menar, hur kan man kliva över klibbet efter snuskiga soppàsar dag efter dag, och inte besvära sig med att böja sig ner och skrubba rent?



Äckligt!

Inte utan att man undrar hur det ser ut innanför dörren.

Det vet Mamma.

Eftersom hon själv bor där.

Stackars Mammas grannar.

Men hur kunde Mamma bli en Snuskig Granne?

Nä, nu fàr det vara slut pà Mammas offande, det här börjar likna katastrofläge.

Sà.

Nu gàr Mamma ut och skrubbar.

Kanske ska skrubba lite runt grannens dörr ocksà, som kompensation.


Inskolning!

Leonel och Mamma och Papi har tillbringat förmiddagen i skolan.

Leonels nya skola.



När familjen hängde pà skolgàrden innan inskolningen kände Mamma sig helt hemma, enligt hennes egna ögonmàtt kunde hon lätt smälta in bland tonàringarna som stod och hängde i pation.

Det tyckte kanske inte tonàringarna, av deras blickar att döma iallafall.

Leonel och hans tvà polare lyckades iallafall bonda med ett gäng 12-àringar och fick med sig ett par fotbolls-samlar-bilder hem.



Lättad insàg Mamma snart att Leonel och hans polare i fortsättningen inte ska dela patio med de tuffa grabbarna, utan att de blir avskilda med stängsel och att de där har annat att göra än bara hänga:



Mamma önskade att dagen kunde kallas Inskolning Del 1, men dessvärre fàr det helt enkelt stanna vid bara Inskolning.

För pà Leonels skola var det bara idag mammor och pappor fick vara med, imorgon börjar The Real Thing...





Home Excellence?

Ett dunder-erbjudande damp ner i Mammas brevlàda häromdagen.

Undrar om ryktet gàtt ut att Mamma är lite allmänt trött och uttràkad i det sista?

Nàgon verkar funnit lösningen!

Home Excellence!



Broschyren utlovar exellent utbildad personal att arbeta i Mammas hem.

De kan allt, de lagar fem-rätters, som de naturligtvis serverar fràn finaste porslin, de kommer med svalkande drinkar till poolen, de städar, de tvättar, ja, de gör precis allt i hemmet liksom.

Fin utbildning till detta har de alltsà ocksà, det har företaget Home Excellence sett till.

Mamma drömde sig bort lite i broshyren ett par minuter innan hon klev tillbaka till sin ganska sköna verklighet.

I Mammas verklighet fàr liksom inte förklädesprydda kypare plats, och de skulle dessutom bli oavlönade ganska snabbt.

Man kan ju ändà undra om de som lämnar ut reklam kanske borde se mer pà VAR de lämnar materialet.

Kanske söka mer potentiella kunder.

Kanske de inte bor i smà trànga radhus utan trädgàrd.

Eller?


Lunch-dejt!

Nedräkningen till skol-start är igång.

Vissa räknar högre än andra.

Mamma räknar inte särskilt högt alls.

Men när helgen är över börjar Leonel skolan!

Oundvikligt.

Förberedelserna kan vara många.

Iallafall om man ser sig runt hos andra familjer där barnen står inför skolgång.

Mamma tar det med ro.

Det innebar visserligen att när Mamma skulle köpa lunch-box till Leonel häromdagen skrattade expediterna åt Mamma som trodde det skulle finnas såna produkter kvar i butik så nära skolstart.

Tydligt att man kanske borde förberett vissa ting.

Inget som bekymrar i större utsträckning, Mamma och Leonel firade med en mysig lunch-dejt istället.

Högst hälsosam!


Lily vs Nicke?

Mamma är helt sàld pà en av Leonels barnfilmer.

Nicke Nyfiken!





Sagan är underbar, men mest är det Nicke som fängslar Mamma.

Likheterna mellan Lily och Nicke är nämligen oändliga!!!!



Lily borde helt klart ha en gose-Nicke i sängen, den kombinationen vore oslagbar.

Eller kanske Mamma borde det, sà hon slipper ockupera soffan framför barnfilm varje kväll efter Lily somnat.


Super-Mega-Kaos!

Sommaren är helt klart över.

Ja, inte sommar-vädret dessvärre, men sommar-lugnet.

Iallafall pà dagis.

Lily har avancerat till "2-an" nu, och är inte längre medlem av bebis-gänget.

Sà.

Mamma har alltsà oficiellt ingen bebis längre.

Synd....


Iallafall,

I Lilys grupp har den här veckan börjat 6 nya blivande kompisar som alla är mellan 12 och 20 mànader gamla.

Detta i tillägg till de 10 barn som redan gàr i hennes grupp alltsà.

Och samma sak i de övriga fyra grupperna.

Sàklart.

Mamma är klart tacksam att Lilys inskolning pà dagis är över, och att hon faktiskt var ensam om att vara ny just dà, och faktiskt att hon var ganska liten.
För även om inskolningen var hemskt tuff sà var det ingenting jämfört med det Super-Mega-Kaos som skakar dagis dessa dagar.

Alla dessa barn som fram till nu skyddats av mamma eller mormor eller farmor och som nu kastats in i stora dagisgrupper svarar med att vràla lungorna ur sig.

I kör.

Alla samtidigt.

Fràn alla grupper.

Hela dagis skakar.

Bokstavligt talat.

Lily och hennes kompisar som redan känner dagis stàr emot rätt bra ändà, men klart alla börjar undra om kanske nàgot hemskt hàller pà att hända och passar pà att skrika lite de ocksà...

Mamma lämnar iallafall fortfarande en trygg Lily mitt i detta Super-Mega-Kaos, lider med alla ängsliga föräldrar som lämnat vràlskrikande barn, men förundras över de föräldrar som trötta skjuter in sina barn innanför dörrarna med en suck om att de ska skärpa sig.

Mammas öron piper hela vägen till jobbet.

Klart är iallafall att ju större barnen är, desto högre skriker de.

Undrar hur skolstarten ska gà för storebror nästa vecka..

25 smà 3-àringar i varje klass.

Förhoppningsvis aningen mindre Super-Mega-Kaos.

Lily!!!!

Finns det en namnsdag till vàr allra finaste Lily?

Ja, tydligen!

Idag!

Pinsamt att inte Mamma hade en aning.

Tur att det finns andra som är mer uppmärksamma pà detaljer.

Sà GRATTIS till skönaste tjejen i stan!




13505?

Mamma fick just en inbjudan till födelsedag av en fin väninna som räknat ut att hon fyller 13505 dagar!

Snacka om avancerad matematik!

13505 dagar.

Det är mànga dagar.

Undrar hur mànga dagar Mamma varit med?

Undrar när man kan börja se spàr av alla dessa dagar och àr?

Mamma menar ju att hon alltid kommer se ut som de 25 hon tror hon ännu är, men självinsikten är antagligen pà svaj.

Rejält pà svaj.

Skönt.

Iallafall, alla anledningar att fira är välkomna!



Paus.

Stora delar av Familjen är ur form.

Inklusive Mamma.

Sà vi har pausat livet.

För nu.

Âterkommer snarast.

RSS 2.0