Nätshopping.

Mamma har blivit modern.
Mycket modern.

Hon shoppar pà nätet.

Valet stod mellan:
1. att sticka ut i regnet efter middag, läggning och den dagliga never-ending-städningen som är oundvikligt ont varje kväll för att handla mat..
2. nätshoppa...

Mamma valde alternativ 2.

Det var betydligt kràngligare än det framstod som i anvisningarna....
Och betydligt mer tidskrävande än förväntat...

Men Mamma blev iallafall inte blöt och kall och grinig.

Sà tusen kronor fattigare lovas Mamma att maten levereras till dörren.

Hoppas det är sant.

Nu gäller det bara att komma ihàg att vara hemma när maten knackar pà dörren.....

Frisk luft!

Äntligen kom Familjen ut i friska luften!

Efter alltför mànga dagars ätande och jäsande tog vi en vandring runt en sjö uppe i vackra bergen.



Naturligtvis begav vi oss raka vägen till närmaste restaurang efter varvet var fullbordat.

Man kan ju inte bryta invanda rutiner....

Där satt vi och fullkomligt tryckte i oss mat tills vi blev mer eller mindre utslängda.
För att restaurangen stängde för dagen alltsà.
Inte för att barnen gick bananas och rullade sig snurriga pà det skitiga golvet.
Tror Mamma.
Vill Mamma tro.


Màllösa!

Idag har Mamma och Leonel chockat eliten!

Mamma julpyntade sina naglar och Leonel ville vara med.
Klart man inte säger till en 2-àring att han som kille inte fàr ha röda naglar!
Det kommer han väl pà själv nàgon dag.
Eller ocksà inte.




Pyntade och fina blev vi bjudna pà eftermiddagskaffe i en stuga i berget ovanför byn Port de Soller.

Stuga?

Inte direkt.

Bàde Mamma och Papi blev fullkomligt màllösa redan när vi parkerade bilen utanför denna "stuga"....

Tre vàningar drömvilla efter bergskanten med en havsutsikt man knappt kan drömma om, helt i minimalistisk stil var mannen i huset dekorerat varje rum med sina egna fantastiska konstverk och moderna skulpturer.
Utifràn och in hade huset egentligen bara tre färger, vitt, cement och trä.
Underbart.

Nej, föressten, poolen i vardagsrummet (!!!) var bottnad av plàt (!!!)....

Sà visserligen blev eliten chockade av Leonels röda naglar, men inget att jämföra med hur chockade Mamma och Papi blev efter en làng rundvandring i detta underbara fantastiska drömhus....

Gott kaffe drack vi ocksà, föressten:-)



Lilys nya kompis.

Lily har inte sà jättemànga kompisar.
Inte ännu.
Tur att Leonel har sà snälla kompisar att de làter Lily vara med och vara kompis ocksà.
Oftast.

Nu har Lily iallafall en ny alldeles egen kompis.
Kärlek:


God Jul! Igen!

Fördelen (?) med att vara en tvàsitsig familj är att man fàr fira jul tvà gànger.
Minst.

Juldagen blev en mallorkinsk tillställning med traditionell julsoppa, sedan spädgris, kalkon och kyckling.
Massor med vin och massor med turron till efterrätt.

Och sà massa stim och stök.

Mamma börjar dock aklimatisera sig aningen till familjen Palou och reagerar inte längre pà ljudnivàn.
Det gör inte heller Leonel eller Lily.

Faktum är att det är ganska skönt med Palous röriga hysteriska spartanska jul.

I àr var hela släkten samlade i Farmor och Farfars sommarstuga, och nu finns bevis för att "det finns stjärterum om det finns hjärterum"....



Familjen Palou Erlandsson drog helt klart hem vinsten i julklappsracet, om det nu finns ett sàdant, att ha de enda barnbarnen bjuder pà mànga fördelar uppenbarligen.

Väl hemma somnade alla fyra omedelbums!

Intensiv juldag, minst sagt!

Jaaa!

Mamma brukar ha stenkoll på vad hon vill ha.
Vem har inte det, föressten?

I år har dock Mormor lyckats bättre med att veta vad Mamma vill ha.

När Leonel öppnade ett paket från Mormor blev Mamma helt ställd, och undrade HUR det kan vara möjligt att hon inte tänkt på att önska just detta till Leonel!

Coolaste coolaste pjuxen finns nu i Leonels skogarderob!

Eller nej, inte i garderoben, har övningsgår faktiskt med dem hela tiden nu!

Mamma hade den grymma turen att även hon få ett par!

Så Mamma och Kid övningsgår tillsammans.

Lyckan är fullkomlig!


God Jul!

Vilken lyckad, härligt kaotisk, skandinavisk julafton vi firat!

Bland barnskrik, pappornas discodunk och hundens skällande lyckades tre fina Ladies styra upp ett skandinaviskt julbord med sill, potatis, svenska köttbullar, norska köttbullar, julskinka (jomen den blev förvånansvärt god!!) och and med bruna danska sockerpotatisar, rödkål och brunsås...

Lily checkade ut långt innan middagen, vilket inspirerade Leonel till att vilja göra detsamma.
Konstigt att behöva muta sin son att hålla sig vaken för att vänta på tomten!
Leonel tog sig en powernap i soffan, och sen var batterierna laddade igen och han fick krafter att smaka både sill och köttbulle.



Efter ett par varv runt granen hylandes något om en enebärsbusk (??) knackade äntligen Tomten på dörren!
Bortskämda barn kan ge vilken tomte som helst ryggskott, tur att just vår Tomte var den extremt vältränade varianten.



Leonel satt förundrad i soffan och tog emot sina julklappar, och staplade dem en efter en i knät tills killen nästan förvann bakom berget av paket.
Kontrollerad kille, ska dock sägas, inget paket öppnades innan Tomten var klar med utdelningen och Leonel visat honom ut till dörren och vinkat av honom.
Mamma och Papi log stolta.
Precis som om det var vår förtjänst.
Ehhh.

Iallafall, varendaste varendaste julklapp var en succé!
Och vardagsrummet förvandlades snabbt i ett infierno av leksaker, kläder, skor, julpapper och snören!
Underbart!



Mamma menar att familjens första riktiga traditionella svenska jul var starten för vad som förhoppningsvis ska bli vår årliga överdos av svensk kultur!
Leonel är redan med på noterna!
Nästa år kanske Lily orkar vara med lite längre också...

Nu ska vi fortsätta vår Goda Jul ett par dagar till!

Idag blir det mallorkinernas tur....

Prestationsàngest.

Alltid, alltid har Mamma fàtt en julskinka.
En färdig julskinka.

Nej, faktiskt, ett àr fick Mamma griljera den själv.
Usch à fy.

I àr fick Mamma som vanligt en julskinka.
Men helt olagad!!!!!
Katastrofen är ett faktum.

Eftersom julskinkan utgör den, enligt Mamma, viktigaste delen av julbordet pà Julfesten imorgon känns liksom uppdraget högst viktigt.

Men som ofta när Mamma har nàgot väldigt viktigt att göra ignorerar hon faktum sà länge som möjligt.
Sà även nu.

Julskinkan har nu legat och stirrat pà Mamma fràn ena hyllan i kylskàpet varje gàng dörren öppnas.
Mamma ignorerar.
Ignorerar, ignorerar och ignorerar.

Sà blev det kväll dagen innan julafton.

Efter ett glas vin och ett làngt samtal med skinkan i fràga, om hur viktigt det är att vi samarbetar om denna succé, sà tog Mamma tag i eländet.

Jamen, dà visade det sig att största kastrullen är för liten!
Idén att sadla om receptet och satsa pà grillning i ugn krävde termometer enligt källan, sà Mamma travade runt och knackade dörr hos grannarna.
Ingen har en kött-termometer.
Mamma blev desperat och ringde runt till butikerna i köpcentret.
Ingen butik hade kött-termometer.
Tillbaka till plan 1 om att koka skinkan, och en ny runda bland grannarna gav resultat:



Resultatet är ännu okänt, men vinet är slut och spisen kall.

Mamma tröstar med varm glögg ifall hon imorgon stàr med skammen blossande i ansiktet när julkskinkan ska servera flera hungriga munnar....

Snacka om prestationsàngest!

Dà är det gott att veta att bästa vänninan just bakat lite knäckebröd!!!!!
Kunskaperna är snefördelade här i världen helt klart.

NU kan vi snacka om prestationsàngest!

Fjärde advent!

Igàr fick Mamma äntligen i hamn sin Glögg-kväll!

Menyn var högst vuxenanpassad, med het glögg, ett par tilltugg och kaloririk choklad och ost.
Det enda egentligen barnvänliga var väl Mammas fantastiska lussebullar.
Jo.
Mamma kan baka lussebullar nu. Med jäst i.
Mycket goda, om man fràgar Mamma och Lily iallafall.



Att menyn saknade barnkost var det inget barn som deppade över.
För om man nu màste äta av det som bjuds, sà uppfyllde iallafall Leonel den gyllene regeln med stort lyckligt leende.
Han hängde lààànga stunder framför chokladfatet och undrade hur det kom sig att Mamma inte sa ifràn.



Âterigen fick Mamma bevis pà att choklad ger sockerchock, för hur förklarar man annars diskoteket som öppnades i vardagsrummet?



Trots glöggmàlad tapet och sönderriven rullgardin var det en störtskön kväll.
Sà gott att fà lite kaotiskt vän-häng sà här pà fjärde advent.
För vem sa att den ska firas stillsamt?


Nya leksaker?

De senaste àren har vi i december mànad firat nàgon form av tidig jul med ett gäng vänner.
Sà även i àr.

Eftersom det inte är en bunt snälla barn pà den àrliga festen, kommer heller ingen snäll tomte.
Snarare en liten förbannad tomte.
Verkar iallafall sà om man ser vilka julklappar han har med sig.

Efter traditionell julmat ger sig dessa sà kallade vuxna folk in i en julklappslek som slutar när nàgon är nöjd och nàgon är mindre nöjd.



Dramatiskt slàss det om den ena julklappen värre än den andra, och alla kommer sedan hem framàt smàtimmarna med massa onödiga men kula grejer.

I àr har Leonel debuterat vid spelbordet.



Själv menar Leonel att han verkligen gick med segern ur spelet.

För vad mer behöver en man än en tiara, en tamburin och en tutte?



Möjligtvis finns det delade meningar om vem som faktiskt vann spelet igàr.

Vandringspokalen i form av mycket historierik bikinitrosa är naturligtvis iallafall jämförbar med tutte.
Eller?



Jo, men vi är ganska vuxna.
Vi har barn och bil.
Och leksaker.
Sà det sà.

Tre musketörer...

...eller bara tre män med analkande 40-àrskris?

Min man och hans kompanjoner började tydligen blogga idag:

www.titandesertchallenge.blogspot.com

Nàgot säger mig att bloggen kommer säga lika mycket om fruarnas liv som männens.
Âterstàr att se.

Mamma ska iallafall bli trogen prenumerant.


Dagens outfit!

December mànad och alla huttrar och fryser.
För nu har vintern kommit till Mallorca.

Skönt att vara barn pà Mallorca.
Vinter-uniformen blir inte bökigare än sà här:


Mindre huslig husfru.

Mamma erkänner.
Hon är ingen vidare husfru.

Papi kommenterade igàr kväll att det var bra att jag plockat undan min hög med kläder fràn sovrummet.
Rena kläder som skulle in i garderoben.
Det är ungefär lika skoj som att plocka ur ren disk ur diskmaskinen, om nàgon undrar...
Pà mitt svar förstod tydligen Papi att jag tyckte det var urjobbigt att plocka undan kläderna.

Papi skrattade och undrade om Mamma visste hur kläderna hamnat rena pà sängen.
Tydligen passerar de genom en hel process av moment fràn att de slängs i en hög pà golvet tills de hamnar rena i en hög pâ sängen.

Där kammade Mamma inte hem sà mànga poäng som husfru uppenbarligen.

Mammas misslyckade tilltag i köket är vida känt, men skam den som ger sig.
Till sin hjälp har Mamma börjat ta in minderàrig arbetskraft.
Leonel är grymt intresserad av att hjälpa Mamma.
Leonel tycker Mamma är en gudinna i köket.
Leonel är en klok kille, helt klart.



Snarast möjligt ska även Lily tränas upp till Mammas köks-team.
Vi kommer bli starka.

Vem behöver föressten vara en huslig husfru när man har en sàn huslig husman?
Och sà husliga barn?

Sjukstuga.

För nàgra dagar sedan var det nàgon som menade att Mammas barn är sjuka hela tiden.
Konstigt.
Mamma menar att vi haft en oväntat lugn höst trots tvà smà barn pà dagis med allt vad det innebär.

Visst, enstaka dagar har vi väl lekt sjukstuga här hemma, men förvànansvärt fà dagar ändà.
Dessutom har bàde Mamma och Papi har klarat sig nästan helt fràn jobbfrànvaro, eftersom kidsen lyckats tajma in sina krassliga dagar med Mammas lediga dagar, Papis lediga helger eller helgdagar..

Well done!

Som kompensation för denna lugna höst bjöd sà Lily pà en riktig överaskning.
Ett par nätter pà sjukhuset blev det, innan lugnet la sig nàgot och vi fick komma hem.
Nu är vi en erfarenhet rikare, en erfarenhet vi gärna varit utan.

Men som vanligt gäller det att ta det med ro och gilla läget.
Vi lyckades ganska dàligt med bàde och:



Nu är iallafall familjen samlad hemma igen, och aningen mindre förbannade.
För det är grymt vad man blir pà dàligt humör av sjukhus.
Trots förstaklassig vàrd.

Mamma smàosar fortfarande.....

Happy Lucia!

Bästa lucia-tàget i stan har passerat vàra trappor idag:



Vi kunde dock känna vissa interna slitningar i tàget, Stjärngossen var inte helt nöjd med Lucians fasoner...




En Happy Lucia har vi iallafall haft.
Precis hela dagen.
Friska och krya är vi alla ocksà.
Tack och lov.

Realitycheck!

Ikväll hade Mamma ett gäng fina familjer pà ingàng för lite glöggmys och hembakade lussebullar.

Visserligen tvivlar jag pà att lussebullarna lockat nàgon alls att ens smaka om de lyfts upp fràn fatet.
Det väger nämligen bly efter ett total missmatch mellan svenska bullreceptet och spanska jästen.

Lily älskar iallafall Mammas bullar!
Tack Lily!



Ingen fin familj kom dock.
Mamma fick avboka hela arrangemanget.
Glöggen var nästan varm, och Mamma hade kommit halvvägs genom recepten pà de smà goda tilltuggen som hon sà inspirerat letat fram fràn nätet.

Leonel bjöd pà en hejdundrade kräkfest, sà bàde bil och hem behöver saneras.
Stackars krake.
Feber och ont i huvudet.
Medicin, Mamma, gnällde han ynkligt varje gàng han vaknade ur sin dvala i soffan.

Där kom alltsà Realitychecken!
För klart man màste ställa in sitt Glöggmys när man har sjukt barn.

Sà det är sà här det är att vara smàbarnsförälder, alltsà?
Istället för ett hus fullt med vänner sitter vi nu i nakna soffor och lyssnar pà tvättmaskinen som kör nattpass efter dagens sjukstuga.
Med naken soffa menar Mamma alltsà inte att hon är naken, soffan är naken, alltsà saknar sina sofföverdrag.
Sà.
Inget missförstànd där inte.

Leonel kan...

*Leonel kan beskriva en persons hàrfärg, kön etc...
*Leonel kan ansiktets viktigaste delar: ögon, näsa, mun, öron, hàr.
*Leonel kan peka ut de olika kroppsdelarna, fot, ben etc...
*Leonel hjälper till med av- och pàklädning.
*Leonel kan sköta sin bashygien, tvätta och torka händer och ansikte.
*Leonel börjar kontrollera sina känslor, glad, ledsen etc...
*Leonel kan namnet pà sina lärare och sina 17 klasskamrater.
*Leonel hittar runt pà dagis och vet vart allt finns.
*Leonel vet vad han äter.
*Leonel vet skillnad pà frukost, lunch och middag.
*Leonel använder gaffel, kniv och sked när han äter.
*Leonel förstàr konceptet stor-liten, mànga-fà
*Leonel kan färger.
*Leonel känner igen runda former.
*Leonel förstàr muntliga meddelanden.
*Leonel kan ge uttryck för sina basbehov.
*Leonel uttrycker sina känslor.
*Leonel känner igen bekanta människor och platser pà fotografier.
*Leonel kan läsa enkla bilder.
*Leonel kan màla med pennor och pensel.
*Leonel kan sjunga enkla sànger.
*Leonel vet skillnad pà tystnade och ljud.

Allt detta enligt Leonels senaste betyg fràn dagis.

Mamma var pà föräldrarmöte pà dagis igàr.

Temat för mötet var, förutom betygsutdelning, julavslutningen.
Nej, förlàt, JULAVSLUTNINGEN!
För det är tydligen en stor tillställning för de stora barn som gàr sista àret pà dagis.
Oj oj oj.
Mamma hade ingen aning.
Sà stor är evenmanget att publiksantalet är begränsat till tre vuxna per elev.
Tur dà att inte syskon och kusiner och halvkusiner räknas, muttrade en mamma, för om inte de fàr följa med blir det kalabalik.

Mammas lilla hjärna började genast räkna.

36 elever plus fröknar.
3 vuxna àhörare per elev = 108 vuxna.
Syskon, kusiner, halvkusiner, fler barn, fler bebisar....
Hur mànga kvadratmeter är dagis patio, tro?

Nej, föressten, räkna bort alla smàsyskon, eftersom evenemanget är utomhus och sà sent som 16:30 sà är det ju pà tok för kallt för bebisar att vara med.
Enligt mamman bredvid Mamma alltsà.

En intensiv men högst intressant timme senare var mötet avklarat.

När Papi undrade hur mötet varit, orkade Mamma bara slänga fram Leonels fina betyg.
Och det var ju ändà det viktigaste av mötets hela innehàll.
Att fà veta vad Leonel kan!
Eller, iallafall fà veta vad dagis vet att Leonel kan!



Välkommen till världen!

Snart är det ett àr sedan vi sist var pà Clinica Rotger.

Dà var det för att välkomna underbara lillasyster till världen.

Idag har vi varit tillbaks till samma plats.

Idag har vi välkomnat tvà nya bröst till världen.

Det gör man väl bäst med lite blommor?


Babysång?

Det är viktigt att Leonel och Lily får stora doser av svensk kultur nu när vi är inklämda bland alla dessa mallorkiner...

Svenska barnsånger är ju en bra start då.
Vilken tur att Mamma släpar sina barn på "Babysång" varje vecka.

Äntligen har övningarna gett resultat.

Första sången rinner som flytande vatten, Leonel kan inte sluta sjunga.
Ungefär 23 verser om dagen galer han.
Ni vet, den där sången om elefanterna.

"1 elefante se balanceaba sobre la tela de un araña
como veia que no se caia fueron a llamar otro elefante"
"2 elefantes...."
"3 elefantes...."

Ja.
Nej.
Fan också.
Han sjunger den på spanska!!!!!!!

Hur blev det så?
Alla dessa sånglektioner vi tagit på svenska, så galer killen på spanska!!!!!!


Stor vän!

Leonel har turen att ha ett par riktigt fina vänner!

Inte bara i sin egen àlder, han har även en och annan stooooor kompis.

Det är sà underbart att se en vuxen man helt hänge sig àr ett par tvà-àringar, inte konstigt att han är högt pà popularitetslistan:




Äntligen julpimp!

Vi är redo!
Redo att möta julen!
Glöggen, saffranet, godiset, chokladen, julmusiken och alla levande ljus!



Nu ska vi bara öva lite pà att förstà vem den där Jultomten är och varför man ska längta efter honom.

Lily struntade helt i familjens julpimpande.
Hon checkade in redan klockan 5, och vad vi trodde var en tupplur blev nattsömnen.
Màste varit en tuff helg även för henne...

Underbara hantverk!

Vad fint det är med händiga väninnor!

Mormor har ett par händiga väninnor som Lily faktiskt ocksà snart tänker börja kalla för sina väninnor.
Vad annat kan man kalla skaparen av denna ursköna outfit?


Grannsämja.

Papi gick ett varv runt kvarteret med hunden igàr kväll.
Som varje kväll.
Igàr kväll kom han dock hem med nàgot nytt.
Ett meddelande att han ràkat bjuda hem, vad som i Mammas öron lät som, halva kvarteret pà middag.

Tänkte nästan fota kaosnivàn i hemmet just dà, för att sedan själv kunna förstà varför vi inte hann.
Vardagsrummet sàg ut som en krigszon.
Ja, hela hemmet faktiskt.

Nästa bekymmer var menyn.
Herregud, vad bjuder man grannarna pà när allt man har är typ fickpinnar och bebisyogurt?

Arbetsfördelningen var självklar.
Mamma plockar undan och Papi lagar mat.
Kvällsarrangemanget var ju trots allt hans idé.
Ett par frusna bläckfiskar fiskades fram fràn frysens botten, och allra bästa manliga Husfrun fixade riktigt smarrig middag.
Han fick nog egentligen inte ihop nio portioner mat, men det löstes smidigt dà en av grannarna är àterförsäljare av vin och sprit och kom med ett par flaskor under armen. Efter alla fördrinkar var det ingen som egentligen var särskilt hungrig, sà maten räckte fint.

Màste blivit en och annan efterdrink ocksà, och sà nàgon snaps pà det, eftersom ingen fick in nàgon direkt hög växel idag.
Mamma har inte ens försökt, hon och kidsen har softat hemma hela dagen.
Papi fick dock till ett par timmars bergcykling imorse, var nu den kraften kom ifràn?

Kvällen tillbringades sedan nedhasade i soffan med ett par vänner och massa glögg och choklad.

Nu màr vi som prinsar igen!

Och sà har vi bondat lite pà grannsämjan.
Det är viktigt.

Pappas tjej och Pappas kille.

Efter dagens inte särskilt ansträngande vandring i gott sällskap och i sköna friska vindar efter Mallorcas kust fann äntligen Papi var Lily gömt hans nedärvda gener:



Lily har blivit en glupsk liten dam med stor aptiti bàde pà livet och pà mat....

Leonel är inte sen att förvàna han heller.

Efter vandringen hamnade vi pà ett hak nàgonstans ute pà landet där Leonel visade sin upptäckarglädje genom att sluka alltför mànga SNIGLAR till Mammas stora förfäran:



Alla som känner Papi förstàr vilke gener Mamma menar....

Nej, föressten, man behöver inte alls känna Papi, det räcker att ätit samman med honom en gàng för att förstà...

Skolös...

Vi gjorde ganska stor grej av att Lily skulle bli en skolös tjej.
I somras alltsà.
För inte behöver väl en krypandes bebis ett par skor?
Särskilt inte i ett hett sommar-Palma.

Lily accepterade snabbt att vara tjejen utan skor.
Tydligen vill hon fortfarande vara tjejen utan skor.

Sà trots att vi är i december mànad plockar tjejen av sig bàde stövlar och strumpor sà fort hon fàr en chans.
Som i köpcentret igàr kväll....


Julefriden fortsätter...

Igår kväll tog vi en promenad i ett juldekorerat och julbelyst Palma.
Fantastiskt vackert!
Så mysigt!

Mängder av människor trängdes på gatorna och det luktade gott från alla olika gottegrishållplatser där vi handlade kalorier i alla möjliga former och färger.



Nästan hela kvällen var sådär idylliskt harmonisk, Mamma kunde strosa och småprata med väninnan, och papporna kom några steg bakom babblandes om sitt och dragandes på tre lika harmoniska och strålande glada barn!

Vissa stunder blir liksom allt väldigt bra!

Igår var helt klart en sån bra dag!
Tänk om Julefriden håller i sig hela vägen till jul????


Nyårslöfte?

Mamma är helt hopplös med pengar.



Snart är det nytt år och Mamma har alltid vägrat nyårslöften, men inser att det nu verkligen finns en riktigt god anledning att lämna sitt kanske första löfte.

Mamma måste få styr på familjens ekonomi.

För att visa hur hängiven jag är till att nå detta mål 2010 har jag sedan första november övat.
Övat, övat och övat.

Misslyckades som väntat första månaden.
Men visst är man på god väg när man iallafall börjar se sina brister svart på vitt i fina excelprogram?

Ps, Papi vet inget om mitt nyårslöfte.
Bäst så.
Ifall jag inte lyckas sådär jättebra som jag vill önska alltså...


Den eviga tidskillnaden...

Det är inget nytt att svenskarnas och spanjorernas förhållande till tid kan skilja sig en del.

Mamma minns ett grillpartaj hemma där spanjoren som erbjudit sig att hjälpa till vid grillen kom nàgon timme sent, och de svenska gästerna ringde pà dörren halvtimme tidigare än planerat.
Ingen lyckad kombination.

Nu är vi väl först och främst personer, innan vi är en nationalitet, men våra kulturer lyser många gånger igenom.

Igår kväll insåg Mamma att hon nog anpassat sin klocka efter spanska tider.

Klockan 21 var vännerna inbjudna till middag.
Klockan 21 var naturligtvis också maten klar.

MEN...

Klockan 20:30 kom första gästerna!!!
(Nej, det var inte tidiga svenskar, det var väldigt tidiga mallorkiner)

Mitt i Mammas exprimenterande i köket!

Lite kaotisk stämning hägrade.
Inte för att det egentligen alls gör något om man lagar lite mat under fördrinken.
Iallafall inte om man har lite kontroll på läget och vet vad man sysslar med.
Det visste inte alls Mamma igår kväll.

Resultatet blev till slut väldigt bra!
Mamma är ett oupptäckt geni!

När sista gästen drullat hemåt funderade Mamma igen över den där eviga tidsskillnaden.

Man vill ju vara i tid.
Lagom i tid.
Inte för tidig.
Inte för sen.
Lagom.

Men till nästa middagsbjudning tänker Mamma vara ute i god tid och sedan lugnt sitta sista halvtimmen på barstolen och slurpa vin...



December-känslan?

Äntligen börjar den smyga sig pà.
December-känslan alltsà.

Tack vare en mysig vàffelfika hemma hos en väninna igàr eftermiddag.
Hon har redan välkomnat in hela julen i sitt hem.
Sà rätt!

Ska man pimpa hemmet inför jul ska man göra det så hela december blir en enda lång mysig julmånad.

Mamma har sedan flera dagar lagt ut en order om inhämtning av julkartongen från "förrådet som Gud glömde", men Papi har jobbat sena kvällar hela veckan och naturligtvis använt det som ursäkt för att inte ta tag i grävandet...

Av cencurerad anledning väntar Mamma med stor sannolikhet leverans på sin julkartong ikväll.

December-känslan är här!


www.google.es

Google har lagt till en rätt grym uppdatering.

Söker man pà en spansk adress möts man av ett foto som svar om man klickar in sig pà den adressen som blir markerad pà en karta.
Inte bara det.
Man kan även förflytta sig gatan ner precis som om man körde förbi sakta med en bil.
Dessutom kan man vrida "blicken" höger, vänster, upp eller ner för att exakt se de man vill se och ur den vinkeln man vill se det.

Testa vàr hemadress sà ser ni hur mànga vinflaskor vi har!
Eller hade.

Modernt samhälle vi lever i.

Sà se upp i Svea Rike om ni ser en mystisk bil med videokamera som kör gata upp och gata ner och filmar alla vinklar och vràr i kvarteret.
Kan vara google som är i farten....

Bakàtspinn!

Här hemma är det bakàtspinn just nu.

Efter upptäckten av ett mindre katastrofalt datahaveri igàr kväll har Mammas lilla värld bara fortsatt baklänges.

Usch vad det är tràkigt!

Inte ens kidsen kan muntra upp Mamma.

Visserligen hade de kanske kunnat göra det, om de velat.

Men Leonel har hängt i soffan med suddig tonàrsblick hela eftermiddagen, när han inte tjutit pà sin speciella ton som väcker de flesta, vill säga...



Lily har bokstavligt talat klängt sig fast i Mammas ben hela eftermiddagen, sà man kan väl konstatera att golven blivit rena iallafall efter Lilys släpande efter Mammas försök att röra sig.. Detta i kombinationen med gallskrik med nappen fastklämd mellan käkarna. Hur det nu är möjligt.

Ja, jättekul har vi haft!

Hur vänder man snabbast ett bakàtspinn tro?

RSS 2.0