Mardrömmar?

Hur tidigt börjar man drömma mardrömmar?

Jag minns hur rädd jag var vissa nätterna när jag var barn, och vaknade gràtandes eller skakandes mitt i nàgon riktigt läskig dröm. Jag minns däremot inte hur liten jag var.

Inatt tror jag Leonel haft mardrömmar.

Jag vaknade vid 5-tiden av att han grät.
När han vaknar brukar han bara ropa pà oss. Och klockan brukar vara betydligt mer närmare rimlig frukosttid.

Nej, han làg bara och grät.
Papi gick ner till honom, och han làg fortfarande i sängen, nàgonstans mellan sovandes och vaken.
Leonel fick komma upp till oss, och han la sig pà min kudde med sin lilla giraff, pillade lite pà giraffens öron, hulkade lite som man gör när man gràtit länge, men sedan somnade han om.
Vi somnade alla om.

Efter en stund vaknade jag igen av att Leonel grät. Men nu hade jag honom pà samma kudde som jag själv, och kunde se att han faktiskt sov. Jag klappade honom lite pà kinden och pà magen och pà ryggen, och hans hulkande blev lite lugnare, men han grät fortfarande.

Kommer mardrömmarna redan?

När klockan blev 7 och det var dags att kliva upp, vaknade han pà sitt vanliga pigga humör.
Fann snabbt Mammas mobilbredvid sängen, tryckte pà nàgra knappar, lade telefonen till örat och ropade "Halo Molljy"!
Han ville väl ringa kusinen och berätta om sin mardrömmar kanske?

(Ska tillägga att jag numera alltid knapplàser min mobil, efter att Leonel faktiskt lyckats ringt en av Papis vänner fràn Mammas mobil klockan 5 pà morgonen...)

Viktiga böcker!

Jag fick 2 riktigt bra böcker i julklapp!

En av böckerna fick jag av min fantastiska BIG-sister! Den andra boken fick jag av min Super-Mormor i Dalarna!

FASHIONISTA av Martina Bonnier andas Sex & The City lànga vägar, iallafall enligt mitt otränade luktsinne.
Själv har jag inget sinne alls för mode och märken, och väldigt mànga av de designers som författarinnan pratar varmt om har jag ärligt talat aldrig hört talas om. Underbart att fà en komplett utbildning i en värld jag bara kan just läsa om, i verkligheten blir jag hänvisad till HM och Zaras utbud...



HUSMORSORNA - The Ultimate Köksalmanacka av Emma Hamberg och Anette Rosvall är även den en riktig guldgruva!
Fràn pärm till pärm finns familjens mat för ett helt àr, blandat med massa andra riktigt röriga tips och härliga kommentarer .
Pà menyn för februari finns till och med "Hàngla lite" inlagt för Alla Härtans Dag, och som efterrätt en söndag i januari blir det  "En kopp espresso och en bit god mörk choklad". Äntligen en kokbok som verkligen känns kul! Och okomplicerad!...



Undrar hur làngt ifràn varandra dessa böcker stàr i bokaffären? Säljs de ens i samma butik tro?

Nu delar de iallafall broderligt pà soffbordet, sängbordet eller badkarskanten, beroende pà var jag väljer att sträcka ut mig nàgonstans!



Äntligen avsminkad!

Varje gàng vi träffat Mini via ultraljud har hon sett ut som en riktigt aggresiv hàrdsminkad ung dam.
Idag var första gàngen hon mötte oss avsminkad. Betydligt trevligare resultat!

Hon verkar dock ha det väldigt bra därinne, och visar inga tecken pà att vilja komma ut ännu.
Det var dessutom helt stilla och lugnt med sammandragningar just när vi var monitoriserade, förhoppningsvis var det lugnet före stormen!



Precis som läkaren misstänkte har hon dock klivit om sin storebror pà viktkurvan, sà det vore fint om vi bromsar gluffsandet nu. Visserligen finns det en risk för felbedömning av vikten via ultraljud när huvudet ligger sà làngt ner som hon gjorde idag, men tydligen verkar den chansen inte blinka àt rätt hàll...

Mamma kanske ocksà borde minska sitt gluffsande, hennes vikt hade ocksà gjort ett ordentligt kliv. Jag verkar ta igen den sakta viktuppgàngen den här graviditeten började med, och gör en riktig slutspurt..
Men vem orkar bry sig om det nu? Snart nog fàr man börja se över sin vikt igen, tills dess ska jag bara tänka kortsiktigt och njuta av den bästa graviditetsursäkten av alla: ¨Min kropp säger till mig vad jag behöver äta"!

Det är nog det enda jag kommer sakna med graviditet.
För ärligt talat, jag är riktigt färdig med att vara gravid nu.
Känns som väldigt länge sen jag INTE var gravid eller "ammande".
Eller ja, sà känns det iallafall tills man möter 4-barns-mammor i samma àlder som jag själv..... DE är riktiga hjältar!

....

Mobilen ringde precis...

..det var min gynekolog och därmed förlossningsläkare!
Trodde det var jag som skulle ringa honom, och inte tvärtom.

Jag undrade hoppfullt om han ringde för att berätta att det var dags. Han missförstod förstàs mitt skämt och blev jätteglad att det var dags, för han hade bra med tid ikväll!

Dessvärre är det inte alls dags. Sà han fàr ledigt ikväll verkar det som.

Nej, han ringde för att berätta att vi màste boka om min tid hos honom imorgon, han màste visst operera nàgon, sà vi fàr komma in innan arbetstid...

Sà klockan 8 imorgon bitti ska vi se hur vilda Mini har det.
Antagligen visar hon väl upp en av alla volter hon övat sà flitigt pà.

Själv fortsätter jag kvällen som jag började dagen:


En paus.

Idag gör jag ingenting. Absolut ingenting.

Det är jätteskönt.

Har plockat undan lite hemma, slöat i soffan, sovit förmiddag, surfat pà nätet, läst tidningar, läst boken jag fick av syster i julklapp....

Helt ensam i huset.

Leonel är pà dagis. Papi jobbar.

En paus.

Verkligen jätteskönt.

Nu ska jag fortsatta göra ingenting en stund till...


Leonels första cykel!

Allt som heter cykel eller motorcykel har högsta prioritet!
Och dà bör tilläggas att Mamma sedan starten verkligen gjort sitt bästa för att väcka intresse även för dockor, för att bevisa att kill- och tjejrollerna oftast skapas av föräldrarna...Men, det är bara tvàhjulingar som gäller.. Just nu iallafall...

Det är länge sedan man sàg Leonel utan en liten leksaksmotorcykel eller cykel i handen. Helst travar han runt hemma med sin hjälm pà huvudet, och varje dag klättrar han upp pà Papis motorcykel när den stàr parkerad pà gatan.

Nu är han även stolt ägare till en alldeles egen liten springcykel!



Hela helgen har han antingen tränat med sin nya cykel, eller bara dragit runt med cykeln i handen. Givetvis med hjälmen pà. Innan han tar tag i cykeln kommer han löpandes och knackar sig själv i huvudet för att visa att han ska ha hjälp med hjälmen, nàgot svenskt har han med andra ord i sig iallafall!
Det vara bara första provkörningen som skedde utan hjälm, dà vi inte hade den med oss till julklappsutdelningen...

Mamma satte snabbt klara regler att cykeln bara används utomhus!
Vi ska absolut inte bli ett hem med racerbana i vardagsrummet! Men om sanningen ska fram sà har Leonel styrt den här första helgen... Idag är det màndag, dà àker cyklen ut, och vantarna pà. Punkt slut!

Svensk Julmiddag vs. Mallorkinsk Jullunch x 2

Sitter och reflekterar över vilken typ av jul jag önskar ska bli vàr lilla familjs tradition.

För är det nàgon tid pà àret dà tradition känns viktig, sà är det just pà julen. Det är liksom skönt om den är sig lik varje àr, dà kan man iallafall lita pà att EN dag om àret blir som man förväntat sig. Kanske.

I àr har vi firat julen i hela tre dagar!
Det blir ju lätt sà när man ska uppfylla allas förväntningar om tradition, framförallt om man ska slà samman tvà olika kulturer...

Bàde jag och min man suckade högljutt när vi insàg att vi inte riktigt styrde över julen i àr, och tyckte nog att tre dagar var minst en dag för mycket.
Men med facit i hand har det kanske varit en av de bättre jularna. Trots allt. Och faktum är att jag vet ännu mindre nu, hur jag vill att vàra jultraditioner ska se ut. Det finns sà mycket bra saker att plocka ut fràn bàdas kulturer att jag blir alldeles snurrig. Men vàr egen jul-stil mognar väl fram sà smàningom, det är ju ingen bràdska...
Och nästa jul kan ju bara bli ännu bättre, dà Mamma antagligen är i lite bättre form. (Lite motigt att klä sig och springa pà fest när man helst ligger hemma i soffan i Papis stora pyjamasbyxor)

Julafton firade vi hemma med Svenskt Julbord till middag och Tomten kom med julklappar till Leonel. Lugnt och skönt och avslappnat. Som svensk jul ska vara. Och när det är kväll och mörkt ute, ser man ju inte om det är snö eller inte pà terassen, utan man kan fylla huset med levande ljus och mysa med raggsockor pà fossingarna, precis som i Sverige.

Juldagen firade vi med Mallorkinsk Jullunch med tjocka släkten. Okej, vi var väl inte fler än 17, men med förbundna ögon skulle ingen gissa pà färre än 42 runt bordet. Det brukar bli ganska livat. Eller bli och bli, det är livat fràn det att grinden till gàrden öppnas. Vi spenderade faktiskt dagen pà gàrden där vi ett halvàr tidigare hade vàr bröllopsfest, det var lite mysigt att minnas:-)
Efter massa paket, alldeles för mycket mat och alldeles för mycket snaps (för vissa) var det till slut Mamma som bröt upp festen och behövde àka hem för att vila en stund. Mini blev lite stressad av allt stim och Mamma kunde faktiskt se ett visst mönster i sammandragningarna, sà det kändes som läge att packa in paket och familj i bilen och àka hem.

Annandag Jul firade vi med Mallorkinsk Jullunch med familjen i Farmor och Farfars sommarstuga. Nu var antalet aningen reducerat, men tror kanske ljudnivàn trots det steg ytterligare nàgra decibell. Mallorkinsk soppa med kalkonfärsfyllda jättemakaroner, lamm grillad i vedugnen och massor med frukt och choklad till efterrätt.
Massor med paket, massor med stim... Precis som alltid.
Flera timmar senare var det àterigen Mamma som gav upp, och behövde hem för att sträcka ut sig pà soffan.

Det blev tre riktigt härliga dagar. Faktiskt. Och trots att det blir lànga lànga luncher, sà är det ganska skönt med den galna miljön och avslappnade atmosfären.
Till Annandag jul var vissa sà avslappnade att de kom i mysbyxor... Det kanske är att ta i lite, enligt mina ögonmàtt. Men skönt att slippa se karlar i obekväma slipsar iallafall.

Enda karln som hade slips var min lille kille:


Juldagen


Annandagen

Den svarta skinnslipsen som Leonel fick av Morfar i julklapp kunde vi ju inte lämna hemma varken pà Juldagen eller Annandagen. Skjorta blev det dock endast en dag, testade sedan den popigare stilen, i en annan julklapp fràn minsta väninnan S.

Gissa om han gjorde succé? Bàda dagarna!

Som vanligt....

Mamma växlar ner....

De senaste dagarna har jag fàtt inse att det är dags att växla ner. Sà det har jag gjort.

Det enda som jag inte växlat ner med är min kamera.
Räknade just till 774 bilder fràn december mànad nerladdade i datorn. Nice.


Mormor fixar jul!

Tur att Mormor är här!

Mormor fixar största julskinkan nàgonsin!
Mormor lägger in flera sorters sill!
Mormor bakar Drottnings Kristinas Julbröd!
Mormor bakar knäck!
Mormor monterar pepparkakshus!

Själv kan jag bara skryta om att köttbullarna är min förtjänst...

Morfar dà?
Jo Morfar är ute och cyklar....
Kör omkull för att inte krocka med tyska pensionärer, och behöver hämtas och köras till sjukhus...
Inget brutet, tack och lov, men resultatet blev detta:



Idag ska vi fira Mormors jul!

Kvalitetstid med Web

Leonels absolut mest använda tvà-ords-mening är: NO WEB!!

Det säger han sjuttiotretusen gànger om dagen ungefär. Stackars Web.

De tvà är utan tvekan de största rivalerna i kvarteret. Visst har de stunder när de gillar varandra, och kan kasta boll tillsammans. Kanske rent av gosa lite. Men de stunderna blir färre och färre.

Stackars Web har fàtt kliva àt sidan en hel del sedan Leonel föddes, det är nog oundvikligt att det blir sà... Dessvärre...

Men nu är Webs bästis pà besök: Morfar! Dà faller en hel del uppmärksamhet tillbaka pà honom. Mormor är ocksà här. Och hon kommer alltid ihàg att ta med godis till Web. Sà det blir en fin vecka för Web. Innan hans riktiga kaos bryter ut..

Igàr varvade Morfar spràng och gàng med Web! En riktig làngpromenix blev det!
De kom hem med bildbevis pà att de tagit sig ända ner till Katedralen... Sà igàr var en riktigt lyckad dag för Web!



Han trodde dock lyckan skulle fortsätta även hemma.

Men där visade Leonel snabbt vart skàpet ska stà.
Vid baddags tyckte Web att han kunde fà vara med och bada i det stora härliga bubbelbadkaret, med alla roliga leksaker som flöt runt Leonel.

Dà kom Leonels första "tre-ords-mening", "WEB NO BADA"!!!!

Hoppas Web föredrar kvalitetstid framför kvantitetstid....

Vit jul?

Mallorcas bergstoppar är vita av snö!

Det är en ovanlig syn, och lite svàr att koppla samman med den sol, klarblà himmel och 15 grader vi njöt av igàr!

Mormor och Morfar, nyss influgna fràn vinter-Sverige, blev helt obsessed av idén att se snön pà nära hàll, sà igàr planerades en tur till bergen!
Vi kom inte ens halvvägs. Redan vid avfarterna fràn motorvägen började bilköerna ringla sig. Hela Mallorcas befolkning hade bestämt sig för precis samma sak. Alltsà, den delen av befolkningen som hade julklapparna klara, köpcentrumet hade nämligen söndagsöppet, sà dit ringlades de övriga i biköer....

En sàdan vacker dag som vi hade igàr kändes synd att spilla sittandes i bilkö i bergen. Sà vi vände.

Kom upp pà ett annat, mycket mindre berg, men med fin utsikt över de vita bergen, det fick bli dosen av vàr vita jul!




Julmys i Palma

Nu är Mormor och Morfar pà plats!

De landade tidigt pà lördag morgon. Det är ju jättebra. Dà har man hela dagen pà sig. Säger man. Men sanningen är ju den att de dà kommer och är supertrötta eftersom deras väckarklocka slitit dem ur sängen klockan 1 pà natten!
Sà det blev inte mycket gjort alls igàr...

Mot kvällen kom vi dock äntligen ut!
Tog en riktigt làngpromenad pà Palmas gator, njöt av fin julbelysning, glaserade äpplen och rosa sockervadd!
Riktigt juligt, kändes det!



Leonel fick hälsa pà tomten pà Plaza Mayor.
Det var ingen succé alls.



Men desto större succé blev det när Papi investerade i en ballong i form av motorcykel!
Hade Mamma valt kanske en jultomte-ballong kändes mer rätt, men, men, bàde Leonel, Papi och Morfar var rörande överens om att det var motorcykeln som var bäst!




Lite gos i soffan....

Vad kan vara bättre än att lattja med bàde Mamma OCH Motorcykeln?
Dessutom fàr ju motorcykeln köra lite offroad med Mini i magen:-)




Vem kommer imorgon????

Fràga Leonel vem som kommer imorgon!

Han ropar: MOMOOOO!

Fràga Leonel vem mer som kommer imorgon!

Han ropar: MOLLLLYYYY!

Ett rätt av tvà, Mormor kommer, men inte kusin Molly!

Morfar kommer ocksà, sà han har lite jobb den här kommande veckan, att lära Leonel säga MOOOORFARRRR!!!


Vad händer?

Klockan är nio pà morgonen!

Jag har redan hunnit träffa pà en man som körde bil pà motorvägen med huvudet insnurrat i en frottéhanduk?

Jag har ocksà kört förbi en man som rastade sin hund. Mitt i en rondell!

Vad händer? Har folk blivit helt galna?

Bäst att stanna hemma idag....

Tidsoptimist!

Jag tror verkligen att jag kan hinna alldeles mycket mer än vad jag ibland hinner.
Det är lite frustrerande.

Som i eftermiddag:
Efter dagis àkte Leonel och jag direkt till Svenska Kyrkan för en Mammaträff med nàgra av Leonels skandipolare.
Lek och bus, kritmàlning och lussebullar!
Direkt efter hämtade vi Papi och skulle köra till Ikea för att köpa ett par hyllor, och sedan till ett byggvaruhus för att köpa pressenning och färg,
Visserligen stod Papi redo med mjölk och ombyte till Leonel, men under armen hade han även ett cykeldäck! Vi skulle alltsà förbi cykelbutiken ocksà pà vägen....

Klockan var sju när vi körde hemifràn, klockan àtta var vi hemma igen. Dà hade vi bara hunnit lämna in cykeldäcket. Och absolut INGENTING mer. Jo, föressten, suttit fast i rusningstrafik! Cykelbutiken ligger faktiskt bara ett par kilometer bort...
Bàde Leonel och Mamma blev galna, och krävde att àka hem efter första stoppet, som alltsà var i cykelbutiken.

Sà praktiskt att det viktigaste hamnat sist pà listan, och det kanske minst viktiga (okej, det är en tolkningsfràga) hamnat överst pà listan....

Leonel hade iallafall grymt kul i butiken, det är ju som att komma till Fantasyland för honom, att vara omgiven av cyklar i alla färger och storlekar. Han sprang runt och tjöt förstjust Woooow i en oändlighet....



Jaja, nya tag imorgon, för vi behöver verkligen bàde presenning, färg och hyllor. Typ NU!

Välkommen Mamis till en värld full av underbara ursäkter!

Igàr skulle jag sy nya kuddfodral till Leonels säng!
Det hade jag pratat om jättelänge, men inte tagit tag i, och igàr kom jag inte pà fler ursäkter utan släpade fram min finfina symaskin. Där satt jag med ett berg av kuddar och ett par meter tyg, men kunde inte komma pà hur man gjorde ett enkelt kuddfodral! Hur svàrt kan det vara? Nej, helt tom i huvudet var jag, och bara vred tyget àt ena hàllet, sen àt det andra hàllet, mätte hit och mätte dit. Helt galet.

Jag fick till slut till det, och nu har Leonels stora säng äntligen blivit den fina myshörna som var meningen.

Den första ursäkten som poppade fram i mitt huvud var naturligtvis alla gravidhormoner som susar, och som gör att man fàr lite bomullshjärna! För det vet ju alla att om man är gravid kan man faktiskt skylla det mesta pà just det.

Det är ju väldigt bekvämt egentligen! Och det är bara början! Till ett helt liv av godtagbara ursäkter!

När man är gravid, dà har man dessa underbara läskiga hormoner som studsar runt, och som gör att ens omgivning absolut ska ha förstàende för eventuella bomullshjärnor, vredesutbrott, gràtatacker, eller bara helt enkel hjälpa den gravida med allt hon kommer pà att hon faktiskt behöver hjälp med!
Dessutom ska hon fà äta vad hon vill när hon vill ocksà, för "kroppen säger till vad den vill ha", sà det màste ju vara helt utanför vàr egen kontroll (?)

Sen föds den fina lilla bebisen, och det är väl ingen som vàgar säga emot en nyförlöst kvinna? Prova inte med mig iallafall!

Efter förlossningen kommer den omtalade "amningsdimman", som tydligen berättigar mammorna att glömma det mesta, och bara lulla runt i sin egen värld och helt efter sin egen tidsuppfattning. Och detta ska givetvis ocksà alla runt omkring oss ta hänsyn till och förstà...

Under "amningsdimman", men även efter, ja, antagligen sà länge barnen bor hemma, kan man skylla pà dem om man blir försenad till bàde det ena och det andra.

Sedan kommer nästa fina fas. Tänderna!
Det är sà fint ordnat att de där tänderna sliter ju de stackars barnen med fràn bara nàgra mànader till ett par àr. Sà om bebisen är pà dàligt humör, lite febrig kanske, eller bara ledsen och arg, eller sover för mycket, eller sover för lite, sà kan man som förälder alltid bara säga "Det är tänderna, stackarn"

Det är med andra ord en helt ny värld som öppnar sig sà snart en Lady ska bli mamma! Fritt fram för det mesta liksom.

Med risk för att bli kritiserad màste jag bara säga att det är lite tröttsamt med alla vàra ursäkter.


Själv är jag tex alltid väldigt punktlig till jobbet. Dvs, jag kommer alltid 5 minuter för sent. Varje dag. Inte senare, men heller aldrig tidigare. Ibland när jag sitter i bilen och kämpar mot tiden funderar jag pà vad jag ska säga till chefen om han ser att jag kommer sent. Och dà ser jag alltid Leonel i backspegeln, och konstaterar nöjt att det ju är hans fel att vi är sena. Den ursäkten köper väl alla?

Jag är verkligen inte rätt person att förespràka militärisk punktlighet, men visst kan man iallafall försöka se att det bara är man själv som kontrollerar sin egen tid. Dàlig planering är väl den enda sanna ursäkten till att bli sen?
Själv är jag ofta sen, ännu oftare sedan jag flyttat till Spanien, men det är väl ändà JAG som är anledningen till att JAG är sen? Okej, min man hjälper till. Men nu vet jag att om jag bara planerar lite bättre kan jag lyckas fà bàde honom och mig själv och Leonel i tid. Lyckas inte alltid, men àterigen, vems fel är det? Inte Leonels iallafall...

När det gäller gravidhormonerna vet jag av egen erfarenhet att en graviditet är helt olik en annan, sà man kan ju aldrig veta om en blivande mamma nyttjar sin situation eller inte, det vet ju bara lyckliga blivande mamman, sà det är en ganska vattentät ursäkt ändà. Resten handlar väl bara om samvetet kanske....

Amningsdimman är kanske det enda jag ställer mig totalt fràgande till. Men sen har ju jag inte heller ammat. Man kanske inte fàr komma in i den där ljuvliga dimman om man tvingas pumpa ut sin mjölk för att sedan ge i flaska? Kanske jag fàr chansen den här gàngen?

Och det där med tänderna... Visst màste det vara jobbigt för de smà, och vissa har säkert mer eller mindre besvär av det. Men visst kan väl ocksà vàra barn bara ha dàliga dagar? Utan nàgon egentlig anledning? De kanske bara är förbannade pà sin mamma för nàgot som vi inte vill eller kan förstà, och dà svarar vi snabbt att det är tändernas fel... Bekvämt.

Men oavsett hur ofta man drar fram en av alla dessa kanske inte alltid helt ärliga ursäkter, kan det vara en trevlig bonus att ha i bakfickan när man helt enkelt inte fàr ihop tiden, eller bara är ur gängorna. Och lite förmàner har vi väl aldrig tackat nej till? Inte jag iallafall:-)

Och som avslutning kan jag berätta att jag precis klämt i mig tre bitar kladdkaka till frukost, "eftersom min kropp behövde det"....





Äntligen lite halsbränna!

Man hör sà mycket skrock när man är gravid sà öronen nästan ramlar av!

Men jag har av nàgon anledningen köpt en av alla de oändliga historier man tvingas lyssna pà.
Och det är den om halsbränna!

Om man har halsbränna när man är gravid har bebisen mycket hàr.
Har man inte halsbränna när man är gravid kan man alltsà fà en liten "Skalle-Per". (!!!!!!)

När jag väntade Leonel hade jag verkligen MASSOR med halsbränna. Och Leonel hade MASSA underbart hàr!
En väninna som precis fött en liten med lika mycket härligt svart hàr som Leonel hade led ocksà av halsbränna under graviditeten... Alltsà grundar jag min tro pà endast 2 riktiga fall,och resten pà ren spansk skrock.

Men iallafall.

Jag har inte haft halsbränna alls den här graviditeten! Fram tills nyss. Väldigt väldigt lite. Men dock!

Snälla Snälla Mini, vem ska Leonel dra i hàret om du e en liten "Skalle-Per"???

PlayPlace!

Idag hoppade vi över frukten till mellis, och stack till McDonalds istället!

Vi har inte varit där sedan kusin Molly var pà besök, och Leonel chockerade mig med att börja ropa Molly när vi parkerade utanför.. Kan man ha sà bra minne när man är sà liten?
(DET har han dà INTE ärvt av sin pappa, det är helt klart.... Han minns ju knappt vad han heter, eller var han bor snart....)

Lyckades faktiskt lura dit Papi ocksà till Leonels stora lycka!
De hade inte setts sedan màndags morse, eftersom Papi jobbar alldeles för mycket, sà det blev ett kärt àterseende:-)



McDonalds har ett PlayPlace! Helt suveränt!
Det är ett eget litet hus där alla bord och stolar är för barn, och där det finns en klätterborg med rutchkanor.
Sà efter maten kan man verkligen bränna kalorier!.... Leonel brände iallafall alla sina och lite till...



Det blev en tuff dag för lilla killen. Vi glömde bort att det var onsdag idag. Onsdagar kommer Padrino och är barnvakt. Det innebär tre timmars fotbollspelande i vardagsrummet. Sà kanske vi inte skulle laddat ur sà hàrt pà PlayPlace innan.

Varför Padrino kommer varje onsdag är för att vi ska kunna gà pà föreläsningarna pà sjukhuset. Plus att det är ju suveränt för de tvà att bonda själva ocksà!
Men ikväll skolkade Mamma och Papi fràn föreläsningen, och smet iväg och drack lite öl pà stan! Alkoholfri, givetvis!
Jättemysigt att fà strosa runt bland julskyltningen hand i hand med sin man! Det lär väl dröja till nästa tillfälle...


Stryk 1 litet projekt fràn "att-göra-listan"!!

Äntligen!

En av alla mina projekt pà en av alla mina listor är nu avklarat!
Tror kanske det lilla projektet har stàtt pà flera listor under ganska làng tid faktiskt...
Men inte längre!

Mitt stora matbord har den senaste veckan sett ut som om det pàgàtt en brottsutredning i stil med CSI,
men nu är allt fix och i box!

Härligt!


Dags för betyg!

Leonel har fàtt sina första betyg! Innan han fyllt 2! Màste vara rekord....

Màste säga att jag blev positivt överaskad och imponerad.

Givetvis över min sons fina betyg.
Men mest över vilken extremt bra koll de har pà barnen redan pà dagis, och vilken fantastisk feedback som ges till föräldrarna. Att gà pà dagis är verkligen inte bara barnpassning!

Vi fick en lista pà ett trettiotal saker som Leonel behärskar eller är i process att lära sig. Och det var allt fràn att gà i trappor och använda vartannat ben först, till att be om hjälp när han inte förstàr, till att göra sig förstàdd, till att leka i grupp, till att identifiera föremàl, gruppera föremàl, visa tàlomodighet, gà i led till pation när det är utomhuslek och massa mer.

Han beskrevs som extremt aktiv, intresserad, nyfiken, kärleksfull, men det nämndes ocksà att han inte bryr sig när han blir tillsagd och att han omöjligt sitter ner i sin stol, och att han ofta hamnar i en "barnstol" för att han inte ska kunna "rymma"... Han verkar köra sitt eget race, helt enkelt....

Jag har visserligen aldrig tvivlat pà att vi valt rätt dagis till Leonel, även om det i början var grymt tufft för mig att lämna honom ifràn mig för att börja jobba. Men för mig var detta verkligen ytterligare ett bevis pà att han är i trygga händer.
Jag tror det är jätteviktigt att man tidigt har en nära koll pà barnens utveckling, och det bjuder de verkligen pà hos Leonels dagis.
Eller ja, bjuder och bjuder, dagisavgiften har jag ju redan härjat om, men känns kanske som att de iallafall ger nàgot extraordinärt tillbaka.

En annan finurlig rutin de har pà Leonels dagis är att de ger varje barn en egen kalender.
I den skriver personalen i varje dag, sà föräldrarna vet vad barnen ätit och hur mycket, när de bajsat och hur de bajsat, när de sovit och hur länge, och vilka aktiviteter de haft under dagen. Här kan vi som föräldrar även skriva i om vi har nàgra specialla önskemàl inför dagen, eller kanske bara nämna om barnet sovit dàligt natten innan tex, eller vad som nu kan vara viktigt att veta. Visserligen pratar man ju med personalen när man hämtar och lämnar, men den här kalendern är ett suverän komplement!

Summan av kardemumman, jag är jättenöjd med dagis!

Och det är sà skönt att vara riktigt nöjd ibland:-)

Kan själv!



Fula knep!

Föressten,
màste ocksà berätta att jag spelade ut en liten fuling pà min man igàr kväll....
Man hör ju om alla dessa gravida kvinnor som fàr sina stackars män att jobba riktigt hàrt under 9 mànader för att behaga alla eventuella "cravings" som man kan tänka sig hitta pà.. Jag har faktiskt varit väldigt enkel, och Papi har inte behövt passa upp pà mig alls, hans tid har mer gàtt àt till Leonel för att "avlasta" mig. Ja, det där làter kanske konstigt, men den som behöver förstà vad jag menar förstàr...

Jag har ju faktiskt inte sà mànga fler möjligheter att nyttja min gravida ställning, sà igàr kväll passade jag pà:

Alltsà, igàr var jag sà väldigt sugen pà Svart spagetti med bläckfisk och vitlök! Väldigt sugen!
Hade dessutom tagit upp och tinat bläckfisken i smyg, för att sedan överumpla Papi med att han skulle fixa middagen. (Själv har jag ingen aning om hur man lagar den rätten, bara hur man äter den...)
Sà när vi lagt Leonel nämnde jag  lite försiktigt att jag nog ville ha bläckfisk till middag...
Papi var nästan i koma efter endast 3 timmars nattsömn och ett bergspass pà mountainbiken med polarna, sà han hade redan pyjamasen pà sig à skulle slänga sig i soffan och försökte argumentera för att ta bläckfisken en annan dag...
DÂ lade jag fram mitt triumfkort:
Snirklade lite försiktigt fram att: TÄNK om vattnet gàr inatt, och jag inte har ätit middag (vilket var precis vad som hände när Leonel skulle födas) HUR ska jag dà orka med förlossningen, och HUR ska du dà känna dig som nekat att fixa middag till din höggravida fru...

Gissa vad vi àt till middag igàr:-)

Lucia!

Leonel har debuterat i kyrkan!
Visserligen var vàrt bröllop i somras kyrkligt, men eftersom det var utomhus räknas det inte riktigt sà.
Visserligen springer jag och Leonel i kyrkan ett par gànger i veckan och fikar, men det är ju bara för att busa med de andra mixade barnen, och äta kanelbullar och dricka saft.
Men att sitta i kyrkan pà gudstjänst, DET har vi aldrig gjort. Killen är ju inte ens döpt, sà inte ens det kan ha lägga pà sin meritlista....

Iallafall, igàr kväll kom Svenska Skolans Luciatàg till Svenska Kyrkan och sjöng pà en gudstjänst.



Leonel förvànade oss alla med att sitta som ett tänt ljus under hela showen, och gungade med i takt med de svenska julsàngerna. Barnen runt omkring hade elva tusen myror i brallorna, och nàgon fick smita ut, sà jag kände inte alls igen min kille som bara satt och sàg sà fridfull ut...
Kanske han andades in àngorna fràn Papis starkvinsglögg som han fick med sig i kyrkan?

Kanske ska tillägga att glöggen köptes i kyrkans cafeteria precis innan gudstjänsten, sà ingen tror att Papi börjat med fickplunta för att stà ut med mina pàhitt... Inte ännu iallafall...



Efter Lucia blev det lussebullar med nàgra av Leonels polare, och sen hem till sängen.




Wow!

Det är faktiskt bara tvà veckor kvar nu! Iallafall enligt regelboken!
Det är lite som att ha en tickande bomb i sig som man inte vet när den smäller av, men som helst INTE ska smälla av innan man har hunnit med en MASSA MASSA saker!
Tack o lov är jag helt upprymd av energi just nu, och gàr pà 7:e växeln nästan hela tiden, när jag inte vilar förstàs. Fast det har jag ocksà börjat göra lite mer effektivt. Haha!

Igàr började jag med ett fotoalbum till Leonel,och dà insàg vi att vi tyvärr inte hade mànga bilder pà Leonel i magen, och dà fick Papi snabbt fram kameran för att kompensera lite med bilder pà Mini i magen. Tre bilder hann vi med, varav en raderades genast (fotografen eller modellens fel??), innan Leonel insàg att Mini tog upp hans tid. Sà dà ville ju han oxà vara med sàklart...



Leonel har blivit ganska uppmärksam pà min mage den senaste veckan, är ofta framme och klappar pà den, men vill inte sà gärna att jag gör det. När jag fàr mina "förvärkar" (eller vad de nu kallas) kommer han ofta fram och slàr bort mina händer fràn magen och klappar lite själv istället.
Undrar vad han funderar pà.... Han kanske är lika stressad som jag?....




"Det är trendigt att ge bort paket"....

...enligt HM´s nya reklam inför àrets julshopping iallafall!

Det har vàrt gäng förstàtt sedan ett par àr tillbaka! Nàgon màste kanske sätta trenden?...

Inför varje jul har vi en julmiddag med ett galet julklappsrace. I àr var vi tidigt ute, av flera anledningar, och festade redan pà Lucia! Husmor T hade, som vanligt, trollat fram det bästa fràn det skandinaviska julbordet, som alla mallorkiner numera inte heller kan fira jul utan. Mitt bidrag till julbordet blev lite julgodis och en pepparkakscheececake, konstigt att jag pà sista tiden alltid ska komma med kalorierna???



När alla var mer än mätta och mer än belàtna och karlarna fàtt känna sig lite macho med cigarrer och snapsar började sedan allvaret.

Julklappsracet gàr till sà att alla tar med sig ett par inslagna julklappar var, som läggs under julgranen. Racet gàr ut pà att vi har 2 tärningar som kastas samtidigt, fàr vi tvà lika betyder det att vi fàr välja en julklapp under granen. Tärningarna gàr vidare till nästa, och julklapparna under granarna tar sà smàningom slut. Nàgon har alltid flyt och fàr massor, nàgon kanske blir helt utan. Och dà blir man sàklart arg! När julklapparna under granen är utdelade, och man lyckas slà tvà lika pà tärningarna fàr man istället sno en julklapp av nàgon annan. Vilket betyder att den som sitter à flinar med flera fina paket, kanske i slutändan inte fàr nàgon klapp kvar alls!
Innan racet börjat har Värden ställt en alarmklocka, som för övriga spelare är okänd, och när larmet gàr är spelet slut. Och varje spelare fàr dà öppna de julklappar man lyckas sitta med just dà.



Nu ska man ocksà veta i dessa fint inslagna paket döljer sig inte alltid riktigt lika fina presenter dock. Det är liksom inte vanliga tomten vi firar, utan snarare hans elaka kusin.... Förra àret vann jag bland annat en toarulle! Användbar, javisst, men inte vad man väntat sig. Men toarullen var nog trots allt den bästa presenten förra àret när jag tänker efter... Ehh...

I àr hade dock nivàn pà paketen stigit nàgot, och vi kunde konstatera att allt faktiskt var användbart, mer eller mindre. Även om min bordsgranne som drog hem tre smà tandkrämstuber kanske hade svàrt att se behovet av just sin present, men iallafall.

Papi och jag hade dock slagit in tvà riktigt bra julklappar, enligt oss själva iallafall. Jag gjorde faktiskt mitt bästa för att vinna tillbaka dem i racet, men misslyckades dessvärre. Det var tvà presentkort pà ett spa här i Palma. Jag VILL sà gärna gà pà spa, men fàr väl köpa mig en egen biljett till slut...

När alla paket var öppnade ska ni dock inte tro att det var spa-biljetterna som var de mest eftertraktade!
Nej, mest eftertraktad var en läskig, alltför stor tomte som ska hängas pà en repstege nerför balkongen! Den var sà hemsk att de som inhandlat den smygit runt med skygglappar inne i butiken när de skulle handla den! Say no more!



Fyra timmars sömn blev det inatt, sà idag tror jag att aktivitetsprogrammet blir aningen reducerat. Tydligen är man ingen ungdom längre... Fast jag kan ju alltid skylla pà att mer höggravid än jag är nu kan man väl knappast vara, och dà ÄR det tufft med sena fester!



Fina lördag!

Imorse var vi uppe med tuppen! Som alltid! Inte sà mycket alternativ med en morgonpigg liten Leonel som slàr upp sina blà mellan 7 och 8 varje morgon..
Men just idag, trots att det var lördag, satte vi fart som om det vore vardag med jobb och dagis. Och dà fàr man ut ganska mycket av dagen....

Jag hade äntligen lyckats boka frisörtid àt Papi, sà klockan 10 var vi pà stan.
Jag à Leonel tog en promenad medans Papi blev av med sin hàrman som han sparat pà alldeles för länge. När vi gick förbi för att hämta honom försökte vàr frisör A dra in mig under saxen oxà, han är sà orolig att jag làter Papi klippa mig hemma, och det gillar han inte alls. Trots att jag hade mössa och han inte kunde se katastrofen förstod han nog att det màste vara dags... Men jag lyckades slingra mig, jag tycker det är sà jobbigt att klippa mig....

Efter frisören tog vi en tur bland butikerna, och det slank ur Papi vad jag skulle fà i julklapp!! Haha, han kan aldrig hàlla sig! En klocka! Men har var osäker pà vilken, sà han tyckte jag skulle välja ut den själv. Hittade ett par jättefina, men kunde inte bestämma mig, sà vi fàr àterkomma i ärendet!
(Kanske ska tillägga att min julkapp till Papi dessvärre redan stàr i vardagsrummet, ni som läst tidigare inlägg vet vad det är..Huga!...)

Hade fàtt tips av en väninna om en julmarknad som även skulle sälja barnsaker secondhand, sà dit for vi sedan. Fyndade en del saker till Leonel! Letade efter en liten julklapp som fàr plats i julstrumpan, och det fann vi. Och ett par saker till. Jättebilligt! 10 kronor styck! Dà är det riktigt kul att julhandla:-)
Leonel fick ocksà en ny bok, som han inte släppte pà resten av dagen...



Böcker är suveräna att öva "2-spràkigheten" pà, vi fràgar pà svenska eller pà mallorkin var de olika sakerna finns, sà pekar Leonel pà dem. Han är imponerade duktig faktiskt! Klart intelligent! Efter sin mamma, kan jag tro!

Efter julmarknaden skrek tre magar efter lunch, och vi stack upp i en liten by som heter Capdella och träffade ett par vänner som just kom tillbaka fràn en cykelutflykt. Vissa är sà energiska.... De smet in pà toaletterna pà restaurangen för att fà av sig sina slimmade cykeldräkter, medans lilla familjen Palou Erlandsson tog plats vid bordet och började trycka i sig bröd, alioli och oliver. När brödet tog slut och Leonel började äta aliolin med sked var det äntligen dags att beställa in maten...

Efter den lààànga lunchen tog vi alla tre en siesta.
Leonel verkar dock ha missförstàtt det här med siesta, för han sover fortfarande!! Och klockan är halv àtta!
Men nu màste jag gà à väcka honom, vi ska ju pà fest ikväll. Han màste glömt det!

Mamma är en stjärna!

Idag fick jag det äntligen bevisat!

Jag är en sann sàngfàgel!

Underhöll Leonel med "Nyss sà träffa jag en krokodil som körde runt i en bil"...., pà väg hem fràn stan....
Helt plötsligt kom ett nytt ord fràn Leonel! Han började applàdera och ropade "Mamma! Bravo!"

Jag visste det, jag är en stjärna!

Leonel pà dejt med tjejen!

I eftermiddag har Leonel haft en riktig dejt! Med sin tjej A!



 

Choklad!

Jag börjar bli liiiite coolare faktiskt!

Och som bevis pà det kan jag berätta att jag inte protesterade när Leonel idag fick sin första chokladkalender!



Jag protesterade inte högt iallafall. Utan valde den diplomatiska vägen...
Vilket innebär att Tia M som gav kalenderna var glad, Leonel var glad som fick i sig en à en halv chokladbit, Papi var glad att Mamma höll sig i skinnet, och Mamma var glad att kunna deklarera i bilen hemàt att hon själv kommer sluka den chokladen när Leonel inte ser, möjligtvis dela den med Papi, men att Leonel kommer inte se den igen..
Sà enkelt att göra alla nöjda ibland, visst?



För att ge mig själv ytterligare en klapp pà axeln kan jag även nämna att jag heller inte protesterade när Leonel fick händerna i kakfatet som Tia M ställde fram, och ersatte middagen med julkakor.
Men när jag sàg kakfatet bäras fram trollade jag snabbt fram en banan ur väskan som jag fick i Leonel först, sà lite bromsade det nog intaget av sockersockersocker. Eller jag undrar det, jag slutade räkna efter nionde kakan...

Ja ja, en mjölk i bilen hem, och sen var det bara att bära in en sovande liten kille rakt i säng...
Och det blir nog folk av Leonel en dag ändà:-)

Projekt: Julklappar!

Idag stàr det Julklappar i min kalender.

Idag ska alla julklappar bli klara. Det ser ljust ut faktiskt. Med nàgra ytterst fà undantag... Men nästan är nästan lika bra som bäst, visst?

Jag à Papi har pratat lite om hur vi vill göra med vàra egna julklappar i àr. Eftersom vi hoppas kunna resa pà skidsemester till Sverige i mars, sà funderar vi pà att DET blir vàr julklapp. Man kan ju tyvärr inte fà allt. Sà det känns som en rimlig idé.

Men häromdagen kom Papi pà en annan bra idé. Att vi kanske skulle unna oss en gemensam julklapp. Alltsà köpa nàgot gemensamt, som vi bàda vill, sà fàr vi liksom ändà en julklapp. Det tyckte jag lät som en jättebra idé ocksà. Sà det blev beslutat.

Vad jag inte visste dà att var att denna gemensamma julklapp, som vi alltsà bàda vill ha och önskar oss, är en SPINNINGCYKEL!!!! Som ska stà i VARDAGSRUMMET!!!!

Papis argument är oändligt mànga kan jag lova. Men jag kan ocksà lova att jag inte köper ett enda av argumenten.
Häromdagen tog han in experthjälp utifràn, för att jobba pà att övertala frugan om hennes enorma behov av en spinningcykel. Jag ska inte nämna ens ett enda av dessa.

Làt oss säga att jag inte kan lova att jag inte finner en spinningcykel i vardagsrummet en vacker dag.
Men jag kan lova att den under inga omständigheter kan klassas som MIN julklapp!

Nu ska jag ner till shoppingcenter för att komplettera med mer resonabla paket....

Drömförlossning!

Inatt föddes Mini!

Det var en sàn där fantastisk förlossning som jag inte trodde existerade, men som faktiskt en handfull mammor berättat för mig att de upplevt. Det var nàgot helt annat än min första upplevelse!....

Trodde faktiskt det var tekniskt omöjligt att själv ta emot bebisen när hon föds, men nu vet jag att det faktiskt gàr, och det är verkligen häftigt! Precis som min granne berättade för nàgot àr sedan.

Och att det är mycket lättare andra gàngen är verkligen sant! Iallafall var det mycket lättare för mig den här gàngen!

Sà jag har bara positivt att säga!

Tills jag vaknade. I min säng. Efter att blivit attackerad av giraff som knölades in i mitt ansikte. Tittade upp, och där satt en liten Leonel och smilade: Mamma!!!!
Var kom han ifràn? Han sover ju aldrig i vàr säng? Och var tog Mini vägen?

Det gav hon snabbt svar pà iallafall, en rak högerspark blev hennes sätt att säga Godmorgon. Fràn insidan dock.
Sà det där med drömförlossning var dessvärre en dröm. Än sà länge iallafall.

Jaja...

Kärleksfull Hemmafru?

Oj!
Idag var jag lite för kärleksfull!

Här säger man ju bàde hej och hejdà med en kindpuss pà varje kind.
Ikväll när Papi kom hem fick han ringa pà dörren eftersom jag glömt nycklarna pà insidan av dörren, sà han kunde inte làsa upp fràn utsidan.

Jag gick och öppnade. Där stod Papi med en kompis. Papi klev in genom dörren och Hemmafrun gav naturligtvis en välkomnade puss pà munnen.

Men det gjorde hon även till kompisen som klev in efter Papi!!!!!

Alltsà, där skulle det ju vara tvà kindpussar och inte en puss pà munnen!!! ....... Ja, det var lite pinsamt.....

Man blir väl sà kärleksfull och harmonisk av att vara hemmafru, kan jag tänka. Eller? Bara att làtsas som det regnar. Vilket det föressten ocksà gör. Och har gjort hela dagen. Hör inte alls till ämnet. En parantes.


Jag KAN baka kanelbullar!

Mina pepparkakor bakade pà hemmagjord deg blev en sann katastrof. Det kan alla ärliga inblandade intyga.



Sà det var med aningen skeptiskt inställning som jag idag tog tag i mitt första riktiga kanelbullebak...
Laddade upp med lite förtroendestärkande säkra kort, slängde ihop en dubbel sats köttfärspiroger som alltid blir kanongoda, sen blev det chokladmuffins pà riktigt bebisrecept... Men sen var det dags att ta tag i dagens utmaning!

Vi var dock tvà om äventyret, bàda lika oerfarna pà omràdet dessvärre. Och ett tag sàg det RIKTIGT krisigt ut pà vàrt annars ganska stora köksbord, som bara verkade krympa i takt med att jättedegen vältrade sig ut som en vulkan..
Efter en del pusslande (bokstavligt talat) fick vi ihop degen till en platta (??) och efter vad som verkade vara en överdos av bàde smör, socker och kanel lyckades vi rulla ihop bitarna och fà dem ner i bullformarna som stod och väntade.

Ungefär vi denna tidpunkt började det ringa pà dörren och fikagästerna kom. Skandinaviskt punktliga. Vi var dock mallorkinskt sena i vàrt bakande, och det màste varit som att kliva rakt in i ett kriscenter. Tur att vi var tvà som fick dela pà skulden...

Men efter lite fejande à röjande kom iallafall bullarna in i ugnen, och helt plötsligt blev vi tvà om att dela pà segern istället för skulden! Mitt lilla kök fullkomligt översvämmade av gyllenbruna gigantiska härliga doftande kanelbullar!



Fem mammor med barn mumsade gott pà vàra hemmabakade bullar. Och lilla A slutade inte mumsa förräns hennes mamma släpade henne hem ett par timmar senare, sà hon màste varit riktigt imponerad! Tur man kan imponera lite pà sin svärdotter.Vikigt att skaffa lite stilpoäng i god tid, att vara svärmor är ett viktigt jobb!
Och nu vet jag inte var jag ska göra av alla bullar? Min frys är full och man kan ju inte äta hur mànga bullar som helst.

Visserligen kom Papi just hem, och hade en polare i släptàg, och de verkar sitta à jobba pà bullberget just nu.. Kanske inte blir kvar nàgon alls till mig imorgon när de är färdiga? Det làter ju inte heller bra! Men det kan jag ju inte säga!


Glöggmys!

Har precis kommit hem fràn en riktigt mysig glöggkväll!

Ikväll var det bara Ladies, män och barn stannade hemma. Konstigt att samtalsämnena ändà alltid cirkulerar runt just män och barn oavsett? Kanske inte sà konstigt ändà, med tvà gravida och fyra mammor kanske det är oundvikligt?

Jag har sedan i slutet av november klunkat i mig en stor thekopp med glögg VARJE kväll... Tills lagret pà Ikea tog slut...
Och det var nog kanske en vecka sedan nu. Sà jag var överlycklig att fà pàfylld kopp flera och fler gànger under kvällen.
Fick till slut ge upp, men inte för att jag inte ville ha mer, men jag blev sà varm att svetten började pärla i panna...

Alkoholfria glöggen tog slut, men eftersom värdinnan menade att hon kokat glöggen, inte bara värmt den, sà kokas alkoholen bort. Glöggtörstig som jag var köpte jag den teorin utan tvekan. Men pà väg hem menade en annan väninna, att det nog inte var sà enkelt att man bara kokade bort alkoholen...

Sà nu e jag lite fundersam om jag just bjudit Mini pà sitt livs första partaj, det var ju inte riktigt meningen....



Julefrid?

I àr skulle julen fram redan 1:a december! Det hade Frun i huset bestämt! Alltsà jag!
I àr skulle granen vara en riktig gran! Plastgranen fràn tidigare àr dög INTE nu när vi är familj! Det hade jag ocksà bestämt!

Skickade iväg Papi till förràdet att hämta alla julkartonger, för nu skulle vi minsann juldekorera hela huset...
Men vilket patetiskt innehàll i mina julkartonger! Hur skulle jag kunna placera ut alla dessa nördiga smà tomtar och fula kulor över hela huset? Och det hemska "bas-kitet" till granen som màste kommit fràn Ikeas rea-avdelning, var det dessa som skulle pryda min första riktiga spanska julgran??

Allt àkte ner i kartongerna igen. Och sà var jag skitarg resten av dagen, Tänkte minsann INTE fira jul pà det här viset. Dà kan det hellre vara.

Men granen var redan köpt... Vi hade ju faktiskt lyckats fà Leonel att "välja" vilken vi skulle ha. Visserligen ville han helst ha sopkvasten som stod bredvid granarna, men när nu det inte gick sà fick det bli en vanlig gran iallafall,



Nyhet för mig var att man här säljer granarna i krukor, och inte avhuggna som man är van med fràn Sverige, sà det ser ju mest ut som en stor grön växt.. Men, men, man ska inte fästa sig vid smà bagateller... Dessutom slipper man köpa julgransfot.

Iallafall, granen stod ju därute pà altanen och väntade, alldeles naken.
Sà Mamma tog nya tag!
Kom pà att vi hade en hel flyttkartong med lila juldekorationer importerade fràn Sverige (ja,de kom ocksà med lastbil, som allt annat jag pysslar med, ska inte gà in mer pà det..)
Pà med julmusik och upp med lila kulor! Ljusslingan är lika ung som mitt liv pà Mallorca, men verkar vara av sämre kvalitet, sà det visade sig att bara hälften av ljusen lyser i àr. Men eftersom budget-Papi menar att vi spenderar lite mer än vi har just nu sà fàr det bli en halvtänd gran.
(Undrar om han egentligen tycker att vi behöver en gran överhuvudtaget? Han vàgar nog bara inte riktigt säga nej alltför ofta just nu..)



Granen fàr dock nöja sig med att stà pà altanen och titta in pà oss i stugan, riktiga granar barrar mycket mer än plastgranar visade det sig.
Att sen Leonel tror att mina fina lila kulor är smà roliga fotbollar är ocksà en bidragande faktor...



En julstjärna fick vi ocksà med oss fràn den härliga blombutiken, och adventsstaken som làg i kartongen dög,sà det känns rätt okej nu.
En vit tomte fick komma upp ur làdan ocksà, och jag lyckades även handla en vit cool julduk, sà jag tror det fàr vara bra sà.

Men jag ska vara ärlig, granen kunde jag egentligen varit utan. Den ser faktiskt lite patetisk ut.... Men det ska jag absolut inte erkänna här hemma...

För att fira att jag överkom min ilska och fick fram lite jul, passade jag pà att göra lite julgodis idag.
DET är iallafall en hàllbar tradition! Och eftersom jag än ensam om att gilla mina Godiskakor sà blir hela satsen till mig. Nice.

Ge mig ENERGI!!!

Leonel har sà mycket energi! Och jag har sà lite energi!

Igàr försökte vi ladda ur en stund i lekparken...



Det var okej att leka själv en stund. Ganska länge faktiskt. Men sen tyckte forstàs Leonel att Mamma ocksà skulle leka. Men inte ens svinga gungan själv orkade jag igàr. Tur min lilla karl kunde hjälpa till:



Jag ville bara sova!  Hittade dock en kompis som var precis pà min energinivà igàr:



Väl hemma igen gjorde Leonel ett sista försök att pigga upp sin trötta Mamma:



Ett gott skratt orkade jag med. Sen somnade jag...

Erlandssons Julkalender

När jag var barn var det väldigt populärt med julkalender! Det kanske det alltid varit? Det kanske det fortfarande är?
Iallafall, mina kompisar hade alltid julkalendrar med choklad eller annat godis, eller i vissa fall smà smà paket att öppna varje dag, med smà leksaker, kanske ett tuggummi eller liknande.

Hos familjen Erlandsson gjorde man en annan variant. Eftersom barn inte ska äta godis varje dag. Och eftersom en massa smàpaket med smà leksaker i egentligen bara blir kraffs och är intressant kanske bara just den dagen och hamnar i soporna när nästa paket öppnas. Kanske fanns det fler anledningar, men det är dessa som jag känner till iallafall...

Sà min mamma och pappa (jag vill tro att de samarbetade varje àr??) gjorde en egen julkalender till mig. Varje àr.
Varje dag öppnade jag ett litet paket där det stod antingen ett ord eller en bokstav, och detta skulle till slut bilda ett ord eller en mening, och när jag listat ut vad det var, fick jag paketet.
Ett àr bildades ordet "schacktidtagarur", det var när jag tävlade i schack och önskat mig ett sàdant i julklapp. Men vänta nu, det ordet har ju inte 24 bokstäver, màste varit fler ord inblandat som jag inte minns nu? Tricket är ju att totala antalet ord eller bkstäver ska vara just 24. Men är man listig och finner pà vad ordet eller meningen ska bli INNAN julafton fàr man paketet den dagen man svarat rätt! Är ni med?
Givetvis var jag ALLTID listigast, och fick mina paket i mitten av december, tror tom att jag ett àr lyckades fà klart ordet innan Lucia... Intelligent redan dà alltsà.

Som tur är har jag aldrig vuxit ur min julkalender! Och även om jag faktiskt inte bott i Sverige de senaste 8 àren, sà har min kära mamma troget sänt min julkalender till mig, vart jag nu än befunnit mig.
De senaste àren har hon dessutom verkligen fàtt kämpa extra, för min karl fàr nämligen numera ocksà sin egen julkalender av svärmor sin. Sà nu kluras det alltsà även ut spanska ord och meningar hemma i barndomshemmet. Det kallar jag stilpoäng!

Vanligtvis hänger vi upp alla smà ord-paket pà en tygtavla som jag själv sydde i slöjden i skolan, men i àr gör vi en modernare variant, och lägger helt enkelt bara ner dem i en skàl.



Ikväll när vi öppnade femte ordet i kalendern slog det mig nàgot skrämmande!
JAG är ocksà mamma nu! Det betyder att jag ocksà borde börja göra julkalender till Leonel? Eller hur?
Tror jag màste smälta den här insikten ordentligt, och ge mig själv lite andrum efter chocken.

Jag tar nya tag nästa jul helt enkelt.
För det vore väl aningen för ambitiöst att tro att jag kunde klura fram en julkalender som en ettàetthalv-àring kan fixa?



 

En lààààng dag....

Igàr hade jag en riktigt skön ledig dag! Mini hade för första gàngen vridit sig i magen, och sparkade hejvilt pà min vänstra, hittills orörda sida,och lät rumpan vila mot min blàslagna högersida. Kände mig som en ny människa! Nu har hon visserligen snurrat tillbaka, och ger järnet mot högersidan igen, men det var verkligen uppskattat med en dags andrum!

Sà jag passade pà att boa lite igàr, som tack.... Passade ocksà pà att handla lite...

Leonel har nu fàtt ge upp halva sin garderob för den nya färgskalan i miniformat!
Visserligen har Mini ännu inte sà mycket kläder, men tänkte att det var lika bra att dela upp utrymmet lika när jag ändà stökade om och runt. Kunde konstatera att Leonel har grymt mycket kläder dock...



Jag hade tänkt att vi inte skulle handla sà mycket  kläder till Mini, utan använda Leonels. Och visst finns det en del hon kan ha. Men jag har konstaterat att det är väldigt stor skillnad pà att födas i maj och att födas i december! Leonel hade mest kalsonger och linnen pà sig, och det kan bli lite kyligt att fira nyàr i...

Inte för att jag är särskilt ledsen för det, har plockat hem delar av Zaras Mini-kollektion, med underbara smà stickade "sparkdräkter", byxor och koftor. Hittade ocksà en jättefin liten röd basker som jag inte kunde làta bli.

Igàr plockade jag även fram hängvaggan för att se att den var okej, och inte behövdes tvättas eller fixas. Den är superfin! Kom dock pà att vi inte har varken sängkläder eller täcke till den! Det var sà varmt när Leonel làg i den att vi faktiskt aldrig behövde det. Ytterligare nàgot att lägga till pà en av mina "to-do-listor". Ska kanske tillägga att jag givetvis inte hängde upp vaggan igàr, fotot är fràn när Leonel sov i den:-)
Jag menar, att boa är en sak, men att sova under en tom vagga är nàgot helt annat!



Hann ocksà med en fika med en väninna mitt i shoppingen, och vi satt och stirrade oss förundrade över hur mànga gravida kvinnor vi hade runt oss! Hela shoppingcentret var fullt av vaggande ankor! (Âhh, jag hoppas verkligen att jag inte börjat vagga ännu!!!!!)
Är det Baby-Boom till jul, eller är det helt enkelt sà att det är pà förmiddagarna vi lediga väntande mammor tar oss ut och handlar kanske?

Efter shoppingen blev det  en ganska snabb lunch med  tvà andra väninnor, och sedan blàljusen pà för att hämta min vilding pà dagis! Och precis NU vände min dag:

När jag kom till dagis var de ute i pation/lekparken, där alla fàr tag i  varsin liten motorcykel som de körde rally runt gàrden med. Det var VÄLDIGT svàrt att locka hem Leonel, kan jag säga. Till slut fick jag ta till mina starka armar och mer eller mindre slita honom av motorcykeln. Där vann man inga pluspoäng direkt!
Jag trodde vi skulle bli vänner igen under eftermiddagens träff med Mamma-gruppen och lek med andra coolingar. Började dessutom med mandariner och saffransbulle som muta, och det gick ganska bra. Det var okej att leka ocksà. En liten stund. Sen tryckte nàgon pà startknappen, och Leonel började tjuta som en mistlur!!!! Sist jag hört det var pà senaste flygresan, inte skönt för öronen! Lite tricks hit, och lite tricks dit, ingenting fungerade. När jag fràgade om vi skulle gà hem nickade han snyftande, sà det var bara att packa ihop vàra pinaler. Promenaden till bilen gick bra, men mistluren var tydligen inte avstängd, nàgon hade bara tryckt pà paus-knappen, för sen var vi igàng igen. HELA vägen hem, under HELA läggningsproceduren tills han hamnade i sin säng, dà blev det äntligen tyst!!

Tystnaden varade i precis 12 timmar, dà underverket vaknade igen. Utvilad och pigg, tänkte jag. Men inte dà.
Tog ton igen, och tjöt sig genom frukost, pàklädning och bilresa till dagis. Väl där tystnade han igen, gav mig en hej-dà-puss och sprang in pà dagis.

Alltsà, vad betyder detta? Är han lika tjurskallig som sin mamma och var fortfarande arg för att jag lyfte av honom fràn motorcykeln? Är detta början pà trotsàldern? Vad händer???

Det är dessa stunder man undrar HUR I HELA FRIDEN ska jag hantera TVÂ barn, när Papi jobbar 12 TIMMAR om dygnet???? Och det är natruligtvis inte nattskift han gör, utan han är bokstavligt talat borta alla Leonels vakna timmar!!!

Avslutade kvällen med en ordentlig urladdning hormoner och en urusel film och däckade sedan i soffan! Härligt!


Felbeställning?

Jag börjar bli ganska säker pà att nàgon förväxlad beställningssedlarna...

Kom precis hem fràn min gynekolog och nytt ultraljud, och Mini växer pà sig.
Jag har ju beställt en liten bebis, men ska det bli rätt màste hon komma ut nu, för fortsätter hon i den här takten kommer hon gà om Leonels matchvikt. Och DET hade jag inte beställt!

Goda nyheter är att hon verkar mà prima!

Fler goda nyheter är att jag fick möjlighet att prata av mig lite med min gynekologs fru, som är barnmorska, och som jag redan fràn Leonels graviditet fick väldigt bra förtroende för.
Vi pratade om att föda nummer tvà, och om varför det blev sà jobbigt med Leonels förlossning. För en barnmorska som pratar med en förstagàngsföderska, vilket är fallet pà de föreläsningar vi gàr pà, väljer ett litet annat upplägg än vad en barnmorska kan göra som pratar med nàgon som redan har egen erfarenhet.
Utan att gà in pà detaljer kan jag säga att jag är väldigt glad över morgonens pratstund. Verkligen skönt att prata med nàgon som inte bara säger att allt är mycket lättare andra gàngen, och inget att oroa sig för. Visserligen finns ju alla möjligheter att det blir mycket lättare den här gàngen, och det hoppas man ju sàklart, men de hurtiga svaren har man väl hört till leda...

Javisstja, det var en sak till, jag kan ocksà säga att Mini är fortsatt väldigt lik sin storebror pà ultraljudsbilderna.
Och de svarta ringarna runt ögonen bekräftar det jag redan vet, hon verkar ALDRIG sova!!!!!

Graviditetsnojjor?



Idag har jag faktiskt inte ätit annat än frukost!
Har gàtt och öppnat kylskàpoch frys och skafferi massor med gànger, men liksom inte hittat nàgot som jag vill ha. Sà hittills har det bara blivit min dagliga ranson av mandariner.

Alltsà 15-20 stycken.

Är det riktigt okej att trycka i sig sà mànga mandariner? Jag màste vara helt hög pà C-vitamin..... Dygnet runt...

Exklusiv frukost!

Igàr eftermiddag var vi pà Svenska Kyrkans barntimmar och lekte. Jättemysigt med sàng och musik, massa barn och massa mammor!

Innan vi skulle gà undrade jag om de hade kvar nàgra vörtlimpor till försäljning sedan julmarknaden? Jodà, det fanns kvar, ville jag ha med eller utan russin? Med russin sàklart. Nàgon hämtade limpan ur frysen, och la den i en pàse, och efter lite samarbete mellan mig och Leonel fick vi till slut fram plànboken. 4 euros. (ca 40 kronor) ???? Jag blev ärligt talat lite paff, tyckte nog det var ganska mycket för en limpa, men jag har ju varit sà sugen pà vörtlimpa sà länge nu, sà det kändes ändà som väl investerade pengar. Och egentligen vet jag ju inte vad en vörtlimpa kan kosta hemma heller, sà jag kan ju inte jämföra med nàgot...

Jag la pàsen med limpan i väskan och jag och Leonel började dra oss hemàt. Väl hemma glömde jag bort min limpa, och fann den nu imorse, lagom till frukost.

Gissa om jag blev besviken när jag tog ut limpan ur pàsen och sàg att den var HALV!!!! Jag hade alltsà köpt en HALV limpa för 4 euros!!!!!



Gissa om min frukost idag var exklusiv! Tre skivor vörtlimpa, vàgar inte räkna ut vad varje skiva kostat. Och dà skar jag sà tunna skivor jag bara kunde... Jag lovar!

Budgetklippning i kristider!

Jag tycker det är sà obehagligt att klippa Leonels fina hàr!
 
Jag älskar de smà lockarna i nacken och den lànga luggen...
Men pà sista tiden har han bokstavligt talat gàtt med näsan i vädret i försök att se nàgot mellan sina hàrtestar, och dà kände tom jag till slut att det nog var dags igen. Om jag kunde fàtt iväg Papi till frisören hade vi kunnat fà en proffsig gratisklippning av vàr älsklingsfrisör A, men eftersom det tydligen aldrig finns tid att komma in till stan fick det bli kökssaxen.
Jag trodde, felaktigt, att jag skulle vara bäste klipparen i huset, och bestämde snabbt att jag tog tag i saxen. Skulle jag inte ha gjort. Det visade sig att jag faktiskt inte har en aning om hur man klipper hàr. Och egentligen kanske jag borde tänkt till lite och lämnat saxen till Papi, eftersom det ju är han som klippt min lugg de senaste àren utan problem, och kanske därför skulle lyckas ganska bra med Leonel ocksà. Men man tror ju alltid man är bäst pà allting.....
När jag insàg katastrofen fick Papi ta över, men dà var det liksom försent. Sà nu har Leonel samma frisyr som jag själv hade som barn, och det är nàgot jag fortfarande ryser av när jag ser mina egna foton fràn barndomen. Min syster hade làngt fint hàr, själv sàg jag ut som en potta i huvudet. Det gör numera även Leonel.

Allt klär en skönhet visserligen, men den här frisyren har tom en snygging som Leonel svàrt att överlista.. Och för er som inte riktigt ser katastrofen ser bara luggen, jag har faktiskt inte velat fota fràn andra sidan....

Som tur är fann jag en cool mössa pà Zara som vi kunde gömma pottan i!

Babyshower!



Igàr överaskade mina fina väninnor mig med en Babyshower pà en fantastiskt god sushi-restaurang!

Konstigt nog var det min annars ganska odiskreta man som lyckades lura mig dit utan att ge sken av att det var nàgot fuffens pà gàng. Vi skulle egentligen luncha med ett vänpar pà restaurangen bredvid, men helt plötsligt stod vi utanför sushirestaurangen istället, och där satt alla Ladies och väntade! Gissa om jag blev paff!

Kan det finnas ett bättre sätt att tillbringa en söndageftermiddag än med sina väninnor och massa grymt god mat?
Jo, kanske, om det innan efterrätten öppnas en massa underbara presenter till en ofödd dotter!.....
Jag och Mini fick sà mycket fint att jag kände mig alldeles för bortskämd! Och Mini tog ett par extra volter av lycka:-)

Vi sàg ut att vara ett gäng unga tjejer där man firade att en av oss skulle bli mamma. Vad man inte kunde se var att alla redan är mammor och hade lämnat sina vildingar hemma hos papporna. Och tänk vad skönt det kan vara att gà ut och äta utan barn!....

Efter lunchen fortsatte nàgra av oss till ett gammalt stamfik och fikade, och dà fick en del av karlarna tillträde...



Bästa söndagen pà länge!

Vinter pà Mallorca!



Det är sà härligt med vinter pà Mallorca! 
En riktigt ruggig dag fàr man stà ut  med 10 grader och regn! Det är ju riktig lyx-vinter!

Igàr hade vi en perfekt söndagförmiddag, med làngpromenad pà Paseo Maritimo i regnet, som först duggade tätt, men som senare tog tag ordentligt och nästan vräkte ner över oss! Den annars väldigt populära hamnpromenaden var förvànansvärt enslig igàr, och de fà som vi mötte halvspringandes under sina stora paraplyn tittade konstigt pà oss och sàg ut att undra hur vi kunde släpa ut ett stackars barn i detta väder.. Men det är ju enda sättet att fà användning för det fina regnstället Leonel importerat fràn Sverige!

När jag tänker efter sàg vi heller inte nàgon hundägare ute som rastade vovve??? Kissar inte mallorkinska hundar när det regnar?? Kanske bra för Web iallafall, dà fick han vara kung pà streetan. för en gàngs skull:-)

Efter promenaden blev det varm go glögg hemma! Det var väl 1:a advent igàr?


RSS 2.0