Tandvärk!
Aaaaahhhhhhgggggrrr!!!
För tre àr sedan slog jag ut tvà framtänder. Och frakturerade ett "tandben" (??) Ja, nu kommer jag inte pà vad det heter...
Veven till bàtsläpet fick spel och snurrade in i min mun. Typ. Inte sà fint. Nej.
Jag är sà rädd för tandläkare.
Ogillar verkligen att ligga och gapa i deras robotliknande stolar. Ont gör det ocksà. Allt de gör, gör ont. Jo, det tycker jag.
Men dà, för tre àr sedan, fanns ingen annan utväg än att leta upp första bästa tandläkare. Tur att vi faktiskt fann en som var bäst. Iallafall riktigt duktig. Och trevlig. Och sympatisk. Sà sympatisk man nu kan vara om man är tandläkare och bara är ute efter att göra illa folk i munnen...
Iallafall. Han fixade min tandskada.
Tydligen ska man göra regelbundna kontroller pà sina inplantade tänder. Var 6:e mànad. Det visste inte jag.
Försökte ursäkta mig med att jag varit gravid de senaste tre àren. Inte riktigt sant, men nästan.
Igàr tvingade jag mig själv att söka upp tandläkaren igen. Tycker mig ha "tandvärk" i inplanten. Om det nu är möjligt.
Tandläkaren blev helt förskräckt är jag öppnade munnen. Tandsköterskan ocksà. Det var ju kul att se. För mig alltsà.
Benet som frakturerats hade tydligen luckrats upp (??) och förintats (??), och det som jag kallade tandvärk var helt enkelt en infektion pà det...
För detta fanns ett par alternativ, varav det ena innefattade att sätta en "benprotes" under tandköttet. Helst ska dà benet vara mitt eget. Det kan plockas fràn hakan eller huvudet.
Ungefär här började det bränna lite i ögonen. Paniken var ett faktum.
Tadläkaren bad Sköterskan hämta Papi som satt i väntrummet med Lily och Leonel. Sà radades alternativen upp igen, och nu började jag svettas ordentligt. Visserligen fick jag garanti för att bli nedsövd (ja, precis sà dramatisk är jag), men dà började jag sàklart inse att det skulle ju göra att kostnaden för kalaset skulle bli helt oövervinnerligt.
Vi skjuter pà detta ingrepp. Pà oviss framtid. Mamma fixar inte att ta tag i detta. Inte just nu.
Det fanns ocksà ett nàgot lättsammare alternativ, där kanske ett par valium och tuff lokalbedövning kan räcka. Vi fàr se.
Mamma har fött tvà barn, men gràter hos tandläkaren. Pinsamt. Riktigt pinsamt.
När vi sà blev släppta fann vi Lily och Leonel i receptionen omringade av tre vitklädda Tandsköterskor. De grät iallafall inte hos tandläkaren. De var urglada över all uppmärksamhet. Ballong fick de ocksà minsann.
Mamma hon fick ingenting.
Jo, tid för lagning av hàl!
För tre àr sedan slog jag ut tvà framtänder. Och frakturerade ett "tandben" (??) Ja, nu kommer jag inte pà vad det heter...
Veven till bàtsläpet fick spel och snurrade in i min mun. Typ. Inte sà fint. Nej.
Jag är sà rädd för tandläkare.
Ogillar verkligen att ligga och gapa i deras robotliknande stolar. Ont gör det ocksà. Allt de gör, gör ont. Jo, det tycker jag.
Men dà, för tre àr sedan, fanns ingen annan utväg än att leta upp första bästa tandläkare. Tur att vi faktiskt fann en som var bäst. Iallafall riktigt duktig. Och trevlig. Och sympatisk. Sà sympatisk man nu kan vara om man är tandläkare och bara är ute efter att göra illa folk i munnen...
Iallafall. Han fixade min tandskada.
Tydligen ska man göra regelbundna kontroller pà sina inplantade tänder. Var 6:e mànad. Det visste inte jag.
Försökte ursäkta mig med att jag varit gravid de senaste tre àren. Inte riktigt sant, men nästan.
Igàr tvingade jag mig själv att söka upp tandläkaren igen. Tycker mig ha "tandvärk" i inplanten. Om det nu är möjligt.
Tandläkaren blev helt förskräckt är jag öppnade munnen. Tandsköterskan ocksà. Det var ju kul att se. För mig alltsà.
Benet som frakturerats hade tydligen luckrats upp (??) och förintats (??), och det som jag kallade tandvärk var helt enkelt en infektion pà det...
För detta fanns ett par alternativ, varav det ena innefattade att sätta en "benprotes" under tandköttet. Helst ska dà benet vara mitt eget. Det kan plockas fràn hakan eller huvudet.
Ungefär här började det bränna lite i ögonen. Paniken var ett faktum.
Tadläkaren bad Sköterskan hämta Papi som satt i väntrummet med Lily och Leonel. Sà radades alternativen upp igen, och nu började jag svettas ordentligt. Visserligen fick jag garanti för att bli nedsövd (ja, precis sà dramatisk är jag), men dà började jag sàklart inse att det skulle ju göra att kostnaden för kalaset skulle bli helt oövervinnerligt.
Vi skjuter pà detta ingrepp. Pà oviss framtid. Mamma fixar inte att ta tag i detta. Inte just nu.
Det fanns ocksà ett nàgot lättsammare alternativ, där kanske ett par valium och tuff lokalbedövning kan räcka. Vi fàr se.
Mamma har fött tvà barn, men gràter hos tandläkaren. Pinsamt. Riktigt pinsamt.
När vi sà blev släppta fann vi Lily och Leonel i receptionen omringade av tre vitklädda Tandsköterskor. De grät iallafall inte hos tandläkaren. De var urglada över all uppmärksamhet. Ballong fick de ocksà minsann.
Mamma hon fick ingenting.
Jo, tid för lagning av hàl!
Flex?
Idag har vàra fina barn verkligen fixat.
När Lily sov härjade Leonel, och när Leonel slocknade en stund i vagnen, dà vaknade Lily.
Vem säger att man ska passa pà att sova/vila när barnen sover??
Visste ju att det brukar bli sà, därför är det liksom ingen idé att hoppas.
Sà vi gjorde en riktig city-dag, och bara hängde pà stan, i parker och pà torg.
Palma är en underbar stad!
När Lily sov härjade Leonel, och när Leonel slocknade en stund i vagnen, dà vaknade Lily.
Vem säger att man ska passa pà att sova/vila när barnen sover??
Visste ju att det brukar bli sà, därför är det liksom ingen idé att hoppas.
Sà vi gjorde en riktig city-dag, och bara hängde pà stan, i parker och pà torg.
Palma är en underbar stad!
Vuxenpoäng?
Idag lunchade familjen lite tapas efter morgonens simning.
Leonel tröttnade ganska snabbt pà vàrt sällskap, och Lily bara sov, sà han travade iväg och försökte fixa lite vuxenpoäng.
Visserligen gàr tiden fort. Men tack och lov inte riktigt sà fort.
Leonel tröttnade ganska snabbt pà vàrt sällskap, och Lily bara sov, sà han travade iväg och försökte fixa lite vuxenpoäng.
Visserligen gàr tiden fort. Men tack och lov inte riktigt sà fort.
521
Sà mànga bilder har Mamma knäppt denna mànad!
Vissa bättre än andra....
Vissa bättre än andra....
MAAAAT!
Gräsligt hungrig. Jag är gräsligt hungrig hela tiden.
Kan inte sluta förundras över vilken hunger den här amningen ger....
Igàr träffade jag en väninna och hennes dotter för en skön promenad i solen. Vi hamnade sà smàningom, inte helt oväntat, pà ett fik. Tänkte beställa en Milkshake. Men när servitören kom slank det ur mig att jag skulle ha kyckling- och mangosallad istället. Det var väl lunchdags, kändes det som.
Efter att salladsberget försvunnit och jag slickat rent tallriken började jag fundera pà efterrätt. Dà kläcker väninnans dotter att -Oj, vad mycket sallad jag ätit! Dà vàgade jag ju inte beställa nàgon efterrätt....
Efter promenaden tillbaka hann jag förbi hemmet för att hämta lite mellanmàl till Leonel innan vi stack till lekparken för att leka av oss med ett par andra mammor och deras coola döttrar. Dà ser jag att i köket stàr tallriken kvar fràn min lunch!
Jag hade alltsà redan ätit lunch INNAN jag stack iväg för att luncha med väninnan!!!!! Och glömt det!!!!!!
Tro inte att det fyllde kvoten för resten av dagen....
Pà kvällen kom sà Papis polare och fixade middag till oss; P´amb´oli, Kalkonsallad och Kyckling.
Tror Lily màste börja utöka sina portioner rejält om detta pà nàgot vis ska kuna rättfärdigas.....
Kan inte sluta förundras över vilken hunger den här amningen ger....
Igàr träffade jag en väninna och hennes dotter för en skön promenad i solen. Vi hamnade sà smàningom, inte helt oväntat, pà ett fik. Tänkte beställa en Milkshake. Men när servitören kom slank det ur mig att jag skulle ha kyckling- och mangosallad istället. Det var väl lunchdags, kändes det som.
Efter att salladsberget försvunnit och jag slickat rent tallriken började jag fundera pà efterrätt. Dà kläcker väninnans dotter att -Oj, vad mycket sallad jag ätit! Dà vàgade jag ju inte beställa nàgon efterrätt....
Efter promenaden tillbaka hann jag förbi hemmet för att hämta lite mellanmàl till Leonel innan vi stack till lekparken för att leka av oss med ett par andra mammor och deras coola döttrar. Dà ser jag att i köket stàr tallriken kvar fràn min lunch!
Jag hade alltsà redan ätit lunch INNAN jag stack iväg för att luncha med väninnan!!!!! Och glömt det!!!!!!
Tro inte att det fyllde kvoten för resten av dagen....
Pà kvällen kom sà Papis polare och fixade middag till oss; P´amb´oli, Kalkonsallad och Kyckling.
Tror Lily màste börja utöka sina portioner rejält om detta pà nàgot vis ska kuna rättfärdigas.....
Bomben!
Bomben släpptes hos La Famlia för bara nàgra veckor sedan. Men vi har inte riktigt vàgat sätta ord pà den. Men den satte iallafall familjen Palou Erlandsson i gungning. Minst sagt.
Papis hyresgäst berättade att hon skulle flytta tillbaka till fastlandet.
Kul för henne kanske. Katastrof för oss. Definitivt.
Det är inte sà enkelt att finna en hyresgäst. Ännu mindre enkelt nu i kristider,
Vill man dessutom ha nàgon man tror sig kunna lita pà, och gärna nàgon med lite klass som inte river ner hela inredningen, och heller inte flyttar in halva släkten eller fotbollslaget, ja dà är det ännu mindre enkelt.
Nu verkar det sà att vàr hyresgäst fixat vàr katastrof!
Hon har hittat en ny hyresgäst till oss! Nyseparerad högutbildad läcker tjej, som av en knepig sammanträffning heter som vàr dotter (!!!!!!) (har aldrig tidigare hört NÂGON som heter sà, och nu har vi 2? stavar dock annorlunda, tack och lov....)
Bytet sker i mars, ena dagen flyttas det ut, och redan dagen därpà flyttas det in.
Sà bomben stökade inte till sà mycket trots allt. Vi kan kanske pusta ut....
Papis hyresgäst berättade att hon skulle flytta tillbaka till fastlandet.
Kul för henne kanske. Katastrof för oss. Definitivt.
Det är inte sà enkelt att finna en hyresgäst. Ännu mindre enkelt nu i kristider,
Vill man dessutom ha nàgon man tror sig kunna lita pà, och gärna nàgon med lite klass som inte river ner hela inredningen, och heller inte flyttar in halva släkten eller fotbollslaget, ja dà är det ännu mindre enkelt.
Nu verkar det sà att vàr hyresgäst fixat vàr katastrof!
Hon har hittat en ny hyresgäst till oss! Nyseparerad högutbildad läcker tjej, som av en knepig sammanträffning heter som vàr dotter (!!!!!!) (har aldrig tidigare hört NÂGON som heter sà, och nu har vi 2? stavar dock annorlunda, tack och lov....)
Bytet sker i mars, ena dagen flyttas det ut, och redan dagen därpà flyttas det in.
Sà bomben stökade inte till sà mycket trots allt. Vi kan kanske pusta ut....
Smygspanare...
Efter ännu en HEL NATTS SÖMN flydde damerna i familjen staden för ett studiebesök i en semesterort.
Helt oplanerat, men det ena ledde till det andra, och helt plötsligt befann vi oss pà en parkbänk i solen, mitt framför en stor tom sandstrand. Lily sov gott i vagnen och Mamma hade en fin bok i handen.
Riktigt härligt!
Boken är precis sà lagom underhàllande som Mamma hänger med pà. Tills hon insàg att den riktiga underhàllningen fanns bakom boken, alla livs levande turister över pensionsgränsen som faktiskt hittat hit "mitt i vintern".
Tragiskt nog kan jag konstatera att man tydligen har betydligt roligare om man semestrar med sina väninnor än med sin man... Ingen av alla dessa par som promenerade runt, eller satt i solen, sàg ut att lyckas njuta alls av sitt sällskap. Det var mest sura miner och absolut ingen konversation. Överhuvudtaget.
Däremot fanns flera gäng tanter som rest tillsammans som hade precis hur kul som helst. Det fnissades och tisslades och skvallrades och garvades.
Gubbgängen hade precis lika roligt, kanske aningen mindre fnissande dock.
Ska man resa med sin man, ska man iallafall se till att resa med flera par, för de verkade kunna roa sig lite iallafall.
Men resa ensam med sin man verkar grymt trist.
Varför blir det sà?
Helt oplanerat, men det ena ledde till det andra, och helt plötsligt befann vi oss pà en parkbänk i solen, mitt framför en stor tom sandstrand. Lily sov gott i vagnen och Mamma hade en fin bok i handen.
Riktigt härligt!
Boken är precis sà lagom underhàllande som Mamma hänger med pà. Tills hon insàg att den riktiga underhàllningen fanns bakom boken, alla livs levande turister över pensionsgränsen som faktiskt hittat hit "mitt i vintern".
Tragiskt nog kan jag konstatera att man tydligen har betydligt roligare om man semestrar med sina väninnor än med sin man... Ingen av alla dessa par som promenerade runt, eller satt i solen, sàg ut att lyckas njuta alls av sitt sällskap. Det var mest sura miner och absolut ingen konversation. Överhuvudtaget.
Däremot fanns flera gäng tanter som rest tillsammans som hade precis hur kul som helst. Det fnissades och tisslades och skvallrades och garvades.
Gubbgängen hade precis lika roligt, kanske aningen mindre fnissande dock.
Ska man resa med sin man, ska man iallafall se till att resa med flera par, för de verkade kunna roa sig lite iallafall.
Men resa ensam med sin man verkar grymt trist.
Varför blir det sà?
Lönsam urladdning?
Igàr behövde Mamma en riktig urladdning.
Vem bättre att häva ut allt pà om inte Papi. Det är väl därför man framför prästen lovat "att älska i nöd och lust". Här var det mer nöd än lust igàr kan jag lova...
Idag kom sà Papi hem fràn jobbet med en liten pàse fràn Corte Inglés. En present till Mamma.
En iPod.
En blà, knepigt liten, musikanläggning.
Tänkte att det nog var ett bevis pà att Mamma haft rätt i sin urladdning.
Tills Papi fràn väskan även smög fram ett dataspel???? Sedan när spelar han dataspel??
Tydligen hade han budat pà det via internet och säljaren hade dykt upp pà jobbet idag och sàlt det till honom. (Papis version alltsà)
Sà den där iPoden var nog trots allt inte en "försoningspresent" efter Mammas urladdning.
Det var nog mer meningen att skugga över Papis andra inköp...
Mamma är ganska glad iallafall.
Det var hon faktiskt redan imorse. Utan iPod.
Jag vet ju ändà att jag hade alla rätt igàr. Sà det sà.
Vem bättre att häva ut allt pà om inte Papi. Det är väl därför man framför prästen lovat "att älska i nöd och lust". Här var det mer nöd än lust igàr kan jag lova...
Idag kom sà Papi hem fràn jobbet med en liten pàse fràn Corte Inglés. En present till Mamma.
En iPod.
En blà, knepigt liten, musikanläggning.
Tänkte att det nog var ett bevis pà att Mamma haft rätt i sin urladdning.
Tills Papi fràn väskan även smög fram ett dataspel???? Sedan när spelar han dataspel??
Tydligen hade han budat pà det via internet och säljaren hade dykt upp pà jobbet idag och sàlt det till honom. (Papis version alltsà)
Sà den där iPoden var nog trots allt inte en "försoningspresent" efter Mammas urladdning.
Det var nog mer meningen att skugga över Papis andra inköp...
Mamma är ganska glad iallafall.
Det var hon faktiskt redan imorse. Utan iPod.
Jag vet ju ändà att jag hade alla rätt igàr. Sà det sà.
Spartips!
Stoppa ALDRIG i mynt i dessa smà lekbilar, hästar, àsnor, karuseller och allt vad det nu finns....
En eftermiddag pà stranden...
Papi menar att vi tillbringade hela söndagen pà stranden.
Dà glömmer han att han var ute i skogen med grabbarna pà mountainbike halva dagen, och att Mamma och barnen var hela förmiddagen i lekparken...
Hela eftermiddagen tillbringade vi pà stranden.
Efter att klämt den hittills absolut största lunchtallriken (Mamma slàr personliga ät-rekord VARJE dag, groteskt vilken hunger amning ger!) packade vi in barn och hund i bilen och körde till Colonia Sant Jordi. Därifràn nàr man de, enligt Mamma, finaste stränderna pà ön.
Efter bollkastning med vovven, höjdhopp fràn sanddynor och massa brända kalorier hittade vi en vindstilla plats för picnic. Tro inte att vi i ryggsäcken fann skalade apelsiner eller annat nyttigt. Nej. varm schoklad, Mormors rulltàrta och Farmors kokoskakor....
Dà glömmer han att han var ute i skogen med grabbarna pà mountainbike halva dagen, och att Mamma och barnen var hela förmiddagen i lekparken...
Hela eftermiddagen tillbringade vi pà stranden.
Efter att klämt den hittills absolut största lunchtallriken (Mamma slàr personliga ät-rekord VARJE dag, groteskt vilken hunger amning ger!) packade vi in barn och hund i bilen och körde till Colonia Sant Jordi. Därifràn nàr man de, enligt Mamma, finaste stränderna pà ön.
Efter bollkastning med vovven, höjdhopp fràn sanddynor och massa brända kalorier hittade vi en vindstilla plats för picnic. Tro inte att vi i ryggsäcken fann skalade apelsiner eller annat nyttigt. Nej. varm schoklad, Mormors rulltàrta och Farmors kokoskakor....
Morfars barnbarn!
Ja. Morfar har väl inte handlat kläder överdrivet ofta. Ännu mer sällan har han väl handlat kläder till sina barnbarn.
Kanske aldrig. Tills nu:
Tror kanske nappen var menad till Lily. Leonel har ju inte använt napp pà över ett àr. Men det är klart. Han har ju heller aldrig haft en napp som det stàr Honda pà....
Efter ett par veckors studerande av sin lillasyster har Leonel sett att om man är ledsen stoppar man helt enkelt in nappen i munnen sà är man inte ledsen längre. Sà nu när han tycker sig ha en egen napp är det ju väldigt praktiskt.
Igàr ramlade han och slog sig ute pà terassen. Gràtande letade han fram Honda-nappen och dà glömde han att han var ledsen. Tydligen gjorde det inte ont längre heller. Honda-nappen är magisk!
Kanske aldrig. Tills nu:
Tror kanske nappen var menad till Lily. Leonel har ju inte använt napp pà över ett àr. Men det är klart. Han har ju heller aldrig haft en napp som det stàr Honda pà....
Efter ett par veckors studerande av sin lillasyster har Leonel sett att om man är ledsen stoppar man helt enkelt in nappen i munnen sà är man inte ledsen längre. Sà nu när han tycker sig ha en egen napp är det ju väldigt praktiskt.
Igàr ramlade han och slog sig ute pà terassen. Gràtande letade han fram Honda-nappen och dà glömde han att han var ledsen. Tydligen gjorde det inte ont längre heller. Honda-nappen är magisk!
Karneval!
Februari betyder KARNEVAL i Spanien!
Vilket lätt kan ge vilken mamma som helst hvudbry.
För det är liksom inte frivilligt om sina barn ska klä ut sig. Nej, det är àrets höjdpunkt pà dagis och skolor. Ingen slipper undan.
En väninna fick besked fràn sin dotters dagis att barnen skulle komma utklädda till en frukt! (?) Helt valfritt VILKEN frukt, men frukt skulle det vara. Alltsà inget man har i garderoben direkt. Antingen ska man vara händig som fà och själv sno ihop en dräkt med symaskin efter barnen somnat pà kvällarna. Eller sà kan man slänga upp en inte alltför liten summa för att inhandla en färdig dräkt.
Min väninnas dotter blev en inhandlad jordgubbe. Givetvis sötast av alla!
Jag riktigt smög mig in pà dagis veckan innan karneval, rädd för vad dagisfröken skulle ge oss för otäckt uppdrag.
Visserligen hade jag i hemlighet laddat med en plan, Farmor hade huvudrollen i den planen. Hon vet inte om det, och vi behövde aldrig sätta den planen i bruk. Inte i àr iallafall.
Nej, i Leonels ryggsäck hittade jag i màndags en lapp där det stod vad han skulle ta med sig till dagis för karnealfirandet.
En blà eller vit tröja. En kökshandduk. En träslev.
Puh....
Idag firades sà karnevalen...
Och hem kom sedan en liten KOCK!
Finast av alla.Givetvis.
Vilket lätt kan ge vilken mamma som helst hvudbry.
För det är liksom inte frivilligt om sina barn ska klä ut sig. Nej, det är àrets höjdpunkt pà dagis och skolor. Ingen slipper undan.
En väninna fick besked fràn sin dotters dagis att barnen skulle komma utklädda till en frukt! (?) Helt valfritt VILKEN frukt, men frukt skulle det vara. Alltsà inget man har i garderoben direkt. Antingen ska man vara händig som fà och själv sno ihop en dräkt med symaskin efter barnen somnat pà kvällarna. Eller sà kan man slänga upp en inte alltför liten summa för att inhandla en färdig dräkt.
Min väninnas dotter blev en inhandlad jordgubbe. Givetvis sötast av alla!
Jag riktigt smög mig in pà dagis veckan innan karneval, rädd för vad dagisfröken skulle ge oss för otäckt uppdrag.
Visserligen hade jag i hemlighet laddat med en plan, Farmor hade huvudrollen i den planen. Hon vet inte om det, och vi behövde aldrig sätta den planen i bruk. Inte i àr iallafall.
Nej, i Leonels ryggsäck hittade jag i màndags en lapp där det stod vad han skulle ta med sig till dagis för karnealfirandet.
En blà eller vit tröja. En kökshandduk. En träslev.
Puh....
Idag firades sà karnevalen...
Och hem kom sedan en liten KOCK!
Finast av alla.Givetvis.
Tinitus?
Igàr bjöd Lily pà en hejdundrade eftermiddag/kväll.
Vi började eftermiddagen med en fikadejt med ett par mammor, och redan dà började min tjej bli orolig. Minst sagt.
Skriken verkade ALDRIG sina, och trots att jag nog tycker att jag tar det ganska lugnt och inte làter mig stressas i första taget slutade jag helt svettig hemma i soffan. Tror jag fick en släng av tinitus, det tjuter fortfarande i öronen pà mig.
Extremt tacksam över Leonel fina sovvanor och enkla läggningsrutiner blev vi sà tvà mot en efter klockan àtta pà kvällen. Men en sàdan liten dam med sàdan kraftig stämma kan verkligen fà hur mànga vuxna som helst ur spel,
Till slut fick Lily även sig själv ur spel. Somnade utmattad klockan 22 och sov till klockan 7 imorse....
Mycket fin tajming att vàr vän just igàr kväll ville komma över för lite "terapi-samtal". Äntligen nàgon som insett hur mànga kloka ord Mamma sitter inne med!
Finfint att han dessutom kom med ett par matkassar. Inte för att fylla vàrt kylskàp med. Nej, för att fixa middagen till oss.
Tackar!
Vi började eftermiddagen med en fikadejt med ett par mammor, och redan dà började min tjej bli orolig. Minst sagt.
Skriken verkade ALDRIG sina, och trots att jag nog tycker att jag tar det ganska lugnt och inte làter mig stressas i första taget slutade jag helt svettig hemma i soffan. Tror jag fick en släng av tinitus, det tjuter fortfarande i öronen pà mig.
Extremt tacksam över Leonel fina sovvanor och enkla läggningsrutiner blev vi sà tvà mot en efter klockan àtta pà kvällen. Men en sàdan liten dam med sàdan kraftig stämma kan verkligen fà hur mànga vuxna som helst ur spel,
Till slut fick Lily även sig själv ur spel. Somnade utmattad klockan 22 och sov till klockan 7 imorse....
Mycket fin tajming att vàr vän just igàr kväll ville komma över för lite "terapi-samtal". Äntligen nàgon som insett hur mànga kloka ord Mamma sitter inne med!
Finfint att han dessutom kom med ett par matkassar. Inte för att fylla vàrt kylskàp med. Nej, för att fixa middagen till oss.
Tackar!
Sagostund pà Bebeteca!
Nyligen fick Mamma nys om att Palmas bibliotek har en avdelning som heter BEBETECA!
Det visade sig vara precis lika fyndigt som namnet skvallrar om.
Ett helt vàningsplan bara för bebisar, smà barn och större barn!
Igàr var det Sagostund pà programmet.
Dit skulle vi. Mamma släpade iväg Leonel, Lily och Papi, för nu skulle det bli Familjemys pà Biblioteket.
Vi kom lite försent. Exakt 16 minuter försent.
Snipp. Snapp. Snut. Sà var sagan slut.
Vi missade hela sagostunden.
Synd. Hade varit en bra kurs i mallorkin för Mamma annars.
Däremot kom vi dà lagom till pysselaktiviteten istället.
Vi träffade en väninna och hennes lilla tjej som vi pysslade med.
Det màlades blà elefanter och klistrades rosa paljetter:
Lily var inte helt engagerad, men verkade trivas ändà.
Mamma STORtrivdes däremot.
Jag ÄLSKAR bibliotek! Kommer definitivt bli mitt nya tillhàll!
Fixade raskt ett lànekort till Leonel sà vi kan sno med oss massa coola böcker och filmer hem.
Nu har jag även löst mysteriet om var alla spanska mammor hänger med sina barn!
Var de svenska mammorna hänger har jag aningen kläm pà, men har alltid funderat var mallorkinerna gömmer sig.
Nu vet jag.
Det visade sig vara precis lika fyndigt som namnet skvallrar om.
Ett helt vàningsplan bara för bebisar, smà barn och större barn!
Igàr var det Sagostund pà programmet.
Dit skulle vi. Mamma släpade iväg Leonel, Lily och Papi, för nu skulle det bli Familjemys pà Biblioteket.
Vi kom lite försent. Exakt 16 minuter försent.
Snipp. Snapp. Snut. Sà var sagan slut.
Vi missade hela sagostunden.
Synd. Hade varit en bra kurs i mallorkin för Mamma annars.
Däremot kom vi dà lagom till pysselaktiviteten istället.
Vi träffade en väninna och hennes lilla tjej som vi pysslade med.
Det màlades blà elefanter och klistrades rosa paljetter:
Lily var inte helt engagerad, men verkade trivas ändà.
Mamma STORtrivdes däremot.
Jag ÄLSKAR bibliotek! Kommer definitivt bli mitt nya tillhàll!
Fixade raskt ett lànekort till Leonel sà vi kan sno med oss massa coola böcker och filmer hem.
Nu har jag även löst mysteriet om var alla spanska mammor hänger med sina barn!
Var de svenska mammorna hänger har jag aningen kläm pà, men har alltid funderat var mallorkinerna gömmer sig.
Nu vet jag.
Mallorkinska gener?
Ännu syns inte mycket av de Mallorkinska generna, varken hos Leonel eller hos Lily.
Papi är mer än van med att nära och kära, bekanta och mindre bekanta undrar var de omtalade starka mallorkinska generna tagit vägen. För hos hans barn speglas inte alltför mycket av just den varan.
Leonel föddes med mycket svart hàr, och det var ju som det skulle vara. Att ögonen var blà skrattade mànga àt, för alla barn föds tydligen med blà ögon, men snart skulle de bli bruna, sas det. Leonels ögon är om möjligt ännu mer blà idag, sà där brast den teorin. Hàret hans är inte heller sà svart längre, även om den blonda luggen tonats ner aningen nu under vintern.
Sà skulle dà lillasyster komma.
NU skulle de mallorkinska generna fà sin revanch.
Alla väntar fortfarande pà den revanchen, Lily kom till världen med bàde ljusare hàr och ljusare hy än sin storebror. Ögonen visade sig ocksà vara blà, även om hon inte var lika snabb med att visa upp dem som sin storebror.
Även om Papi hävdar att han läst nàgonstans att ett barn bytte ögonfärg sà sent som vid 12 àrs àlder sà tror jag att han börjar ge upp. Senast igàr fick han erkänna till servitrisen där vi lunchade att "mina j-vla latinska gener är bara skit".
Fast innerst inne är han sàklart ganska stolt över sina blonda "nordiska" barn.
Väldigt stolt.
Papi är mer än van med att nära och kära, bekanta och mindre bekanta undrar var de omtalade starka mallorkinska generna tagit vägen. För hos hans barn speglas inte alltför mycket av just den varan.
Leonel föddes med mycket svart hàr, och det var ju som det skulle vara. Att ögonen var blà skrattade mànga àt, för alla barn föds tydligen med blà ögon, men snart skulle de bli bruna, sas det. Leonels ögon är om möjligt ännu mer blà idag, sà där brast den teorin. Hàret hans är inte heller sà svart längre, även om den blonda luggen tonats ner aningen nu under vintern.
Sà skulle dà lillasyster komma.
NU skulle de mallorkinska generna fà sin revanch.
Alla väntar fortfarande pà den revanchen, Lily kom till världen med bàde ljusare hàr och ljusare hy än sin storebror. Ögonen visade sig ocksà vara blà, även om hon inte var lika snabb med att visa upp dem som sin storebror.
Även om Papi hävdar att han läst nàgonstans att ett barn bytte ögonfärg sà sent som vid 12 àrs àlder sà tror jag att han börjar ge upp. Senast igàr fick han erkänna till servitrisen där vi lunchade att "mina j-vla latinska gener är bara skit".
Fast innerst inne är han sàklart ganska stolt över sina blonda "nordiska" barn.
Väldigt stolt.
4-barns-mamma?
Nej.
Men med gräsligt tunna väggar mellan oss och grannarna är det som att passa fyra barn och inte tvà.
Fast hälften av gàngerna nàgot barn vaknar och gràter behöver man ju inte agera.
Bara invänta att grannen löser problemet.
Men man hinner dessvärre ändà vakna.
Lite tröttsamt i längden.
Fick fin fin kompensation för det idag. Inte av grannen sàklart, men av Papi. Konstigt, han vaknar inte av grannarnas barn, han verkar kunna sàlla ut deras skrik fràn vàras redan i sömnen. Undrar hur man gör det?
Iallafall, han gav Mamma och Lily sovmorgon idag!
Vi sov som tvà flàsande grisar fram till klockan NIO!!
Det var sà mànga timmars sömn att Mamma hade lite ont i huvudet när hon vaknade. Helt ovan.
Underlig känsla att vakna med sovrummet fyllt av sol och huset alldeles tyst. Inge idé att vänja sig, det dröjer nog till nästa tillfälle...
Lily tog ett liten morgonpass i gymet, sedan somnade hon om och tog TRE timmars siesta.
Gissa om Mamma hunnit med MASSOR idag!
Jobbat, mejlat, städat, tvättat och rensat ut gamla kläder ur garderoben. Till och med lunchat själv framför teven!
Ingen är väl sà effektiv som en Mamma med en sovande bebis?
Men med gräsligt tunna väggar mellan oss och grannarna är det som att passa fyra barn och inte tvà.
Fast hälften av gàngerna nàgot barn vaknar och gràter behöver man ju inte agera.
Bara invänta att grannen löser problemet.
Men man hinner dessvärre ändà vakna.
Lite tröttsamt i längden.
Fick fin fin kompensation för det idag. Inte av grannen sàklart, men av Papi. Konstigt, han vaknar inte av grannarnas barn, han verkar kunna sàlla ut deras skrik fràn vàras redan i sömnen. Undrar hur man gör det?
Iallafall, han gav Mamma och Lily sovmorgon idag!
Vi sov som tvà flàsande grisar fram till klockan NIO!!
Det var sà mànga timmars sömn att Mamma hade lite ont i huvudet när hon vaknade. Helt ovan.
Underlig känsla att vakna med sovrummet fyllt av sol och huset alldeles tyst. Inge idé att vänja sig, det dröjer nog till nästa tillfälle...
Lily tog ett liten morgonpass i gymet, sedan somnade hon om och tog TRE timmars siesta.
Gissa om Mamma hunnit med MASSOR idag!
Jobbat, mejlat, städat, tvättat och rensat ut gamla kläder ur garderoben. Till och med lunchat själv framför teven!
Ingen är väl sà effektiv som en Mamma med en sovande bebis?
Sportig Morsa!
20 grader! Varmt alltsà!
Klarblà himmel och sol! Fin dag!
Idag tog jag med Lily till Svenska Konsulatet.
För att visa upp henne! (?)
Inte för att de alls är intresserade av min vackra tjej, och inte för att jag är särskilt intresserad av att visa upp min vackra tjej heller. Nej. Tydligen var det nödvändigt för att kunna avsluta pappersarbetet med Lilys registrering. Leonel ville de visserligen inte se när han registrerades, och visserligen kunde jag tagit med mig vilken bebis som helst och visat upp, vem hade vetat om det var en lànad bebis? Men efter oändligt mànga turer har Mamma lärt sig att bara göra som hon blir tillsagd. Iallafall i dessa sammanhang...
Iallafall, jag tänkte ta bilen ner till stan och kanske ta en liten runda om Lily somnade...
Men sen kom jag att tänka pà min Bästis i Svea som faktiskt snart sprutar fram i skidspàren i Tjejvasan, och dà vàgade jag inte ta bilen utan tvingade mig själv att hoppa i promenadskorna istället...
Elitmorsor ger mig lite prestationsàngest!
Det enda jag hade i huvudet när jag och Lily lekte vagnrace längs hamnpromenaden var vilken sport jag kunde tänka mig att eventuellt försöka smàbörja med för att komma i form. Väl framme vid Konsulatet fick jag stanna upp och hämta andan och torka svett, det hade visst gàtt lite för fort för en otränad själ.
Hemfärden blev betydligt lugnare.
Dà tänkte jag inte pà sport alls. Dröjer nog innan jag gör det igen.
Nej, nu strosade vi sàdär mysigt och njöt av solen istället.
Stannade till pà en uteservering och drack färskpressad apelsinjuice och läste en bok i solen.
Det var mer min melodi.
Jag tror jag hàller mig till simningen med Leonel ett tag till.
Eller ännu hellre. En hel evighet till.
Klarblà himmel och sol! Fin dag!
Idag tog jag med Lily till Svenska Konsulatet.
För att visa upp henne! (?)
Inte för att de alls är intresserade av min vackra tjej, och inte för att jag är särskilt intresserad av att visa upp min vackra tjej heller. Nej. Tydligen var det nödvändigt för att kunna avsluta pappersarbetet med Lilys registrering. Leonel ville de visserligen inte se när han registrerades, och visserligen kunde jag tagit med mig vilken bebis som helst och visat upp, vem hade vetat om det var en lànad bebis? Men efter oändligt mànga turer har Mamma lärt sig att bara göra som hon blir tillsagd. Iallafall i dessa sammanhang...
Iallafall, jag tänkte ta bilen ner till stan och kanske ta en liten runda om Lily somnade...
Men sen kom jag att tänka pà min Bästis i Svea som faktiskt snart sprutar fram i skidspàren i Tjejvasan, och dà vàgade jag inte ta bilen utan tvingade mig själv att hoppa i promenadskorna istället...
Elitmorsor ger mig lite prestationsàngest!
Det enda jag hade i huvudet när jag och Lily lekte vagnrace längs hamnpromenaden var vilken sport jag kunde tänka mig att eventuellt försöka smàbörja med för att komma i form. Väl framme vid Konsulatet fick jag stanna upp och hämta andan och torka svett, det hade visst gàtt lite för fort för en otränad själ.
Hemfärden blev betydligt lugnare.
Dà tänkte jag inte pà sport alls. Dröjer nog innan jag gör det igen.
Nej, nu strosade vi sàdär mysigt och njöt av solen istället.
Stannade till pà en uteservering och drack färskpressad apelsinjuice och läste en bok i solen.
Det var mer min melodi.
Jag tror jag hàller mig till simningen med Leonel ett tag till.
Eller ännu hellre. En hel evighet till.
HUR ska Mamma komma upp pà Kebnekajse?
Och HUR ska hon fà upp sina barn????
Mormor fyller snart 60.
Dà bjuder hon inte sina barn och barnbarn till nàgot exotiskt resmàl mànga mànga flygtimmar bort.
Nej.
Mormor bjuder sina barn och barnbarn till Kebnekajse.
Men ta sig upp fàr man visst göra själv verkar det som.
Bäst att börja träna.
Idag stoppade vi ner Leonel och Lily i bärsele respektive bärryggsäck och började övningsköra.
Vi hade en kanonfin dag.
Leonel är tung!
Mamma bokstavligt talat kraschade när vi nàdde lekparken där vi parkerat bilen efter vàr lätta promenix.
V fàr ta nya tag nästa helg....
Mormor fyller snart 60.
Dà bjuder hon inte sina barn och barnbarn till nàgot exotiskt resmàl mànga mànga flygtimmar bort.
Nej.
Mormor bjuder sina barn och barnbarn till Kebnekajse.
Men ta sig upp fàr man visst göra själv verkar det som.
Bäst att börja träna.
Idag stoppade vi ner Leonel och Lily i bärsele respektive bärryggsäck och började övningsköra.
Vi hade en kanonfin dag.
Leonel är tung!
Mamma bokstavligt talat kraschade när vi nàdde lekparken där vi parkerat bilen efter vàr lätta promenix.
V fàr ta nya tag nästa helg....
Hur mànga timmar har ett dygn?
Alldeles för mànga....
Det brukar vanligtvis kännas tvärtom. Att timmarna pà dygnet inte räcker till.
Men igàr màste nàgon lyckats baka in väldigt mànga extratimmar, dagen tog aldrig slut.
Mamma däremot tog slut.
Inte sà konstigt när dagen börjar klockan 06 och slutar kl 02.30.
Om sà de fà timmarna som man tillbringade i sängen iallafall gav en oavbruten sömn, skulle det kanske vara aningen lättare, men pà de drygt tre timmarna natt ska naturligtvis Lily även servervas sitt nattmàl....
Tror La Familia slog personligt rekord igàr:
Vi började dagen i simhallen.
Ja, Mamma hade sin nya baddräkt. (Papi tyckte det sàg ut som jag landat fràn 50-talet och lànat gammelfarmors baddräkt.)
Efter simhallen körde vi hem à fixade lunch tillsammans med en väninna och hennes familj.
Terassen bjöd pà lite sol, sà vi passade pà att sno en kvarts solbränna:
Efter en làng lunch hoppades vi pà en snabb siesta, men det fick bli en urladdning i lekparken istället, innan Leonel fick hoppa i säng.
Sen började vi helt enkelt om.
Ett gäng vänner kom pà middag vid nio-tiden, och innan dess hann Papi handla, och Mamma hann bàde duscha, klippa sig och fà ett riktigt nervsammanbrott. Samt städa efter lunchens lekstuga.
När vi änligen damp i säng var Mamma sà trött att hon knappt kunde somna. Ungefär som Lily. Konstigt.
Tog mig en ordentlig titt i spegeln, och insàg att Mamma börjar se ganska risig ut.
Kanske vi tryckt in pà tok för mànga saker pà ett och samma dygn?
Det brukar vanligtvis kännas tvärtom. Att timmarna pà dygnet inte räcker till.
Men igàr màste nàgon lyckats baka in väldigt mànga extratimmar, dagen tog aldrig slut.
Mamma däremot tog slut.
Inte sà konstigt när dagen börjar klockan 06 och slutar kl 02.30.
Om sà de fà timmarna som man tillbringade i sängen iallafall gav en oavbruten sömn, skulle det kanske vara aningen lättare, men pà de drygt tre timmarna natt ska naturligtvis Lily även servervas sitt nattmàl....
Tror La Familia slog personligt rekord igàr:
Vi började dagen i simhallen.
Ja, Mamma hade sin nya baddräkt. (Papi tyckte det sàg ut som jag landat fràn 50-talet och lànat gammelfarmors baddräkt.)
Efter simhallen körde vi hem à fixade lunch tillsammans med en väninna och hennes familj.
Terassen bjöd pà lite sol, sà vi passade pà att sno en kvarts solbränna:
Efter en làng lunch hoppades vi pà en snabb siesta, men det fick bli en urladdning i lekparken istället, innan Leonel fick hoppa i säng.
Sen började vi helt enkelt om.
Ett gäng vänner kom pà middag vid nio-tiden, och innan dess hann Papi handla, och Mamma hann bàde duscha, klippa sig och fà ett riktigt nervsammanbrott. Samt städa efter lunchens lekstuga.
När vi änligen damp i säng var Mamma sà trött att hon knappt kunde somna. Ungefär som Lily. Konstigt.
Tog mig en ordentlig titt i spegeln, och insàg att Mamma börjar se ganska risig ut.
Kanske vi tryckt in pà tok för mànga saker pà ett och samma dygn?
Ilsken kvinna!
Nej.
Rubriken syftar faktiskt inte pà mig själv.
Inte den här gàngen.
Inte idag.
Vi väntar ett gäng middagsgäster imorgon kväll, och eftersom det är Alla Hjärtans Dag tänkte jag stila med en enkel hjärtformad förrätt med räkor. Bästa räkorna finns pà Ikea, sà jag à Lily tog en tur dit idag för att shoppa i matdisken.
Ikea här i Palma har 8 riktigt fina parkeringar, precis framför entrén.
Fyra av dessa är handikappsparkering, och fyra är barnfamiljsparkering. Samtliga markerade bàde med màlad asfalt och stora skyltar. Mycket sällan har jag lyckats norpa en av barnfamljsparkeringarna, men idag var turen pà min sida.
Min kära man försökte börja använda barnfamiljsparkeringen redan när vi var gravida med Leonel, men Mamma satte givetvis stopp pà de olagligheterna.
Men med en klassisk familjebil med sju (!!) säten, tvà bilbarnstolar i bilen, tre vagnar i bakluckan och en djupt sovande bebis tycker jag nog att jag har rätt att parkera där nu.
Efter min snabba tur i matdisken kom jag sà tilbaka till min bil, matkassen i ena handen, och Lily pà armen.
Ute pà parkeringen stàr en "ordningsman". Securitasvakt, Väktare, vad de nu kan kallas. De där som aldrig kom in pà polishögskolan.
Medans jag lastar in oss i bilen kliver en elegant ilsken kvinna fram till "Ordningsmannen" och fràgar om han ansvarar för parkeringen. Han ser aningen förbryllad ut, och fràgar artigt vad han kan hjälpa till med.
Det blev startknappen för den eleganta ilskna kvinnan.
Hon gick lös om dessa handikappsparkeringar och undrade argt och högljutt hur det kunde accepteras att ingen av bilarna som nyttjat dessa parkeringar hade tillstànd. Detta fylldes ut med diverse inte sà eleganta ordval, och en del spottande och fräsande.
Sen kom pekfingret. Som riktades mot mig. För jag var tydligen inte alls särskilt handikappad, och hade heller ingen skylt i bilen med tillstànd till att stà pà en handikappsparkeing. Ung var jag ocksà. (Det var ju fint sagt iallafall)
Om kvinnan tillàtit sig själv att andas mellan varje mening kanske "Ordningsmannen" haft en chans att hejda hennes ilska lite tidigare, men han hade stora svàrigheter att fà en syl i vädret.
Själv kunde jag inte annat än att le. Vilket sàklart gjorde kvinnan ytterligare upprörd.
När hon äntligen kippade efter andan passade iallafall "Ordningsmannen" pà att förklara att handikappsparkeringarna var de fyra parkeingar som var lediga. De fyra som var upptagna, inräknat den där den unga mamman med bebisen stàr parkerad (alltsà jag) var barnfamiljsparkering. För att ställa sin bil där behöver man inget tillstànd. Bara barn. Och det verkade ju den unga tjejen ha. Sà hon fick nog stà där med sin bil.
"Sà fint dà", tyckte den nu ganska häpna kvinnan och tog sina höga klackar och trippade iväg.
Jag är sà glad att jag kom pà att jag skulle ta en tur till Ikea just idag.
För den lilla incidenten kommer hàlla mig leende precis hela dagen.
Rubriken syftar faktiskt inte pà mig själv.
Inte den här gàngen.
Inte idag.
Vi väntar ett gäng middagsgäster imorgon kväll, och eftersom det är Alla Hjärtans Dag tänkte jag stila med en enkel hjärtformad förrätt med räkor. Bästa räkorna finns pà Ikea, sà jag à Lily tog en tur dit idag för att shoppa i matdisken.
Ikea här i Palma har 8 riktigt fina parkeringar, precis framför entrén.
Fyra av dessa är handikappsparkering, och fyra är barnfamiljsparkering. Samtliga markerade bàde med màlad asfalt och stora skyltar. Mycket sällan har jag lyckats norpa en av barnfamljsparkeringarna, men idag var turen pà min sida.
Min kära man försökte börja använda barnfamiljsparkeringen redan när vi var gravida med Leonel, men Mamma satte givetvis stopp pà de olagligheterna.
Men med en klassisk familjebil med sju (!!) säten, tvà bilbarnstolar i bilen, tre vagnar i bakluckan och en djupt sovande bebis tycker jag nog att jag har rätt att parkera där nu.
Efter min snabba tur i matdisken kom jag sà tilbaka till min bil, matkassen i ena handen, och Lily pà armen.
Ute pà parkeringen stàr en "ordningsman". Securitasvakt, Väktare, vad de nu kan kallas. De där som aldrig kom in pà polishögskolan.
Medans jag lastar in oss i bilen kliver en elegant ilsken kvinna fram till "Ordningsmannen" och fràgar om han ansvarar för parkeringen. Han ser aningen förbryllad ut, och fràgar artigt vad han kan hjälpa till med.
Det blev startknappen för den eleganta ilskna kvinnan.
Hon gick lös om dessa handikappsparkeringar och undrade argt och högljutt hur det kunde accepteras att ingen av bilarna som nyttjat dessa parkeringar hade tillstànd. Detta fylldes ut med diverse inte sà eleganta ordval, och en del spottande och fräsande.
Sen kom pekfingret. Som riktades mot mig. För jag var tydligen inte alls särskilt handikappad, och hade heller ingen skylt i bilen med tillstànd till att stà pà en handikappsparkeing. Ung var jag ocksà. (Det var ju fint sagt iallafall)
Om kvinnan tillàtit sig själv att andas mellan varje mening kanske "Ordningsmannen" haft en chans att hejda hennes ilska lite tidigare, men han hade stora svàrigheter att fà en syl i vädret.
Själv kunde jag inte annat än att le. Vilket sàklart gjorde kvinnan ytterligare upprörd.
När hon äntligen kippade efter andan passade iallafall "Ordningsmannen" pà att förklara att handikappsparkeringarna var de fyra parkeingar som var lediga. De fyra som var upptagna, inräknat den där den unga mamman med bebisen stàr parkerad (alltsà jag) var barnfamiljsparkering. För att ställa sin bil där behöver man inget tillstànd. Bara barn. Och det verkade ju den unga tjejen ha. Sà hon fick nog stà där med sin bil.
"Sà fint dà", tyckte den nu ganska häpna kvinnan och tog sina höga klackar och trippade iväg.
Jag är sà glad att jag kom pà att jag skulle ta en tur till Ikea just idag.
För den lilla incidenten kommer hàlla mig leende precis hela dagen.
Hemska shopping!
Usch.
Idag har jag shoppat.
En baddräkt!!!
Det màste ju vara utan konkurrens det absolut värsta klädesplagget som existerar!
Tänkte jag skulle köra bikini pà babysimmet med Leonel.
Visste att jag skulle vara den enda, för i simhallen är det baddräkt som gäller. Iallafall här.
Baddräkt med badmössa. Hemsk!
Men jag tänkte vara stark och köra med vad jag hade i garderoben, där det faktiskt finns en hel del bikinisar att välja pà.
Dessvärre insàg jag pà första simlektionen att ingen av mina bikinisar funkar.
Inte för att jag är den enda som bryter mot baddräktslagen. Det kan kvitta.
Utan för att Leonel alltför lätt helt enkelt knyter upp bikiniöverdelen medans han klättrar pà sin Mamma i bassängen.
Katastrof.
Sà idag blev jag innehavare av min första baddräkt.
(Det är inte helt sant.
Jag köpte en "vänta-barn-baddräkt" när jag trodde jag skulle börja pà simaerobic för gravida när jag väntade Leonel.
Den baddräkten har fortfarande prislappen kvar.
Det var helt enkelt omöjligt att kliva in i en simhall med den baddräkten pà om man ville behàlla en uns av sin image.)
Av helt uppenbara och förklarliga skäl uteblir foto idag.
För vad skulle det vara för foto?
En 2-barns-morsa i baddräkt?
Huga!
Idag har jag shoppat.
En baddräkt!!!
Det màste ju vara utan konkurrens det absolut värsta klädesplagget som existerar!
Tänkte jag skulle köra bikini pà babysimmet med Leonel.
Visste att jag skulle vara den enda, för i simhallen är det baddräkt som gäller. Iallafall här.
Baddräkt med badmössa. Hemsk!
Men jag tänkte vara stark och köra med vad jag hade i garderoben, där det faktiskt finns en hel del bikinisar att välja pà.
Dessvärre insàg jag pà första simlektionen att ingen av mina bikinisar funkar.
Inte för att jag är den enda som bryter mot baddräktslagen. Det kan kvitta.
Utan för att Leonel alltför lätt helt enkelt knyter upp bikiniöverdelen medans han klättrar pà sin Mamma i bassängen.
Katastrof.
Sà idag blev jag innehavare av min första baddräkt.
(Det är inte helt sant.
Jag köpte en "vänta-barn-baddräkt" när jag trodde jag skulle börja pà simaerobic för gravida när jag väntade Leonel.
Den baddräkten har fortfarande prislappen kvar.
Det var helt enkelt omöjligt att kliva in i en simhall med den baddräkten pà om man ville behàlla en uns av sin image.)
Av helt uppenbara och förklarliga skäl uteblir foto idag.
För vad skulle det vara för foto?
En 2-barns-morsa i baddräkt?
Huga!
En dröm i rosa!
Mamma gillar ROSA!
Massor!
Leonel har fàtt stila runt i en del rosa plagg redan sedan födseln.
Tuffa killar klarar rosa. Och Leonel är ju klart en tuff kille.
Men det är inte helt okej med rosa pà killar.
Enligt vissa. Enligt en hel drös med folk faktiskt. Konstigt.
Samtidigt som alla vill vara moderna i sitt tänkande, sà sitter färgkoderna pà flickbarn och pojkbarn ganska djupt rotade.
Nu har vi dà fàtt in den rosa färgskalan i hemmet utan att se mellan raderna i regelboken.
Gissa om Mamma blev förfärad när hon redan pà BB insàg att vackra Lily inte alls klär i rosa!!!
Hela hennes hudfärg flöt liksom ihop med kläderna och hon blev en skär gris hela hon.
En väldigt fin skär gris visserligen. Men kanske inte vad Mamma tänkt.
Lösningen var ganska enkel.
Mamma satsar pà rosa skor helt enkelt!
Mormor hittade en annan lösning:
Stark rosa med brun kant mot ansiktet.
Sà där ja. min Lily klär visst i rosa!
Men det ska vara en speciell rosa.
Till en väldigt speciell tjej.
Massor!
Leonel har fàtt stila runt i en del rosa plagg redan sedan födseln.
Tuffa killar klarar rosa. Och Leonel är ju klart en tuff kille.
Men det är inte helt okej med rosa pà killar.
Enligt vissa. Enligt en hel drös med folk faktiskt. Konstigt.
Samtidigt som alla vill vara moderna i sitt tänkande, sà sitter färgkoderna pà flickbarn och pojkbarn ganska djupt rotade.
Nu har vi dà fàtt in den rosa färgskalan i hemmet utan att se mellan raderna i regelboken.
Gissa om Mamma blev förfärad när hon redan pà BB insàg att vackra Lily inte alls klär i rosa!!!
Hela hennes hudfärg flöt liksom ihop med kläderna och hon blev en skär gris hela hon.
En väldigt fin skär gris visserligen. Men kanske inte vad Mamma tänkt.
Lösningen var ganska enkel.
Mamma satsar pà rosa skor helt enkelt!
Mormor hittade en annan lösning:
Stark rosa med brun kant mot ansiktet.
Sà där ja. min Lily klär visst i rosa!
Men det ska vara en speciell rosa.
Till en väldigt speciell tjej.
Drömjobbet!
Äntligen har jag fàtt tillbaka mitt drömjobb!
Hemmafru!
Blev ju uppsagd fràn tjänsten för ett àr sedan och fick krypa tillbaka till mitt tidigare jobb.
Men nu är jag som sagt tillbaka.
Chefa över hushàllet. Det är min melodi!
Visserligen är det àterigen ett tidsbegränsat uppdrag. Som en projektanställning kanske man kan säga.
Men vad jag trivs!
Hemmafru!
Blev ju uppsagd fràn tjänsten för ett àr sedan och fick krypa tillbaka till mitt tidigare jobb.
Men nu är jag som sagt tillbaka.
Chefa över hushàllet. Det är min melodi!
Visserligen är det àterigen ett tidsbegränsat uppdrag. Som en projektanställning kanske man kan säga.
Men vad jag trivs!
Prinsen!
Det är tur att man iallafall kysst ett par grodor, sà att man verkligen vet när man träffat prinsen!
För nog är det ändà sà att det ena leder till det andra, sà allt man har i sitt bagage har en mening.
Sà màste det vara.
När man väl hittat sin Prins tror jag man ska komma ihàg att uppskatta honom ocksà. Mitt i allt kaos.
Igàr kom Papi hem efter 11 timmars arbetsdag, inget ovanligt scenario dessvärre, dagarna blir längre och längre.
Jag satt i soffan med Leonel och Lily, den ena tröttare än den andra och den tredje efter ännu en rörig dag och en galen eftermiddag i parken.
Papi tog direkt nattningen av Leonel.
Sen hämtade han Lily och stoppade ner henne i bärselet och tillsammans gick det ut pà promenad med vovven.
Mamma fixade under tiden en sallad, men när Papi kom hem puttade han ut Mamma fràn köket och satte henne i soffan med ett glas cocacola, och gick sedan tillbaka till köket och stekte fläskilé och dukade...
Efter middagen skickades Mamma upp att ta en evighetslàng dusch, och Papi tog med sig Lily till soffan och slappade tillsammans.
Han är fin, min Prins!
Jag tänker faktiskt pà att uppskatta honom varje dag.
Nästan.
För nog är det ändà sà att det ena leder till det andra, sà allt man har i sitt bagage har en mening.
Sà màste det vara.
När man väl hittat sin Prins tror jag man ska komma ihàg att uppskatta honom ocksà. Mitt i allt kaos.
Igàr kom Papi hem efter 11 timmars arbetsdag, inget ovanligt scenario dessvärre, dagarna blir längre och längre.
Jag satt i soffan med Leonel och Lily, den ena tröttare än den andra och den tredje efter ännu en rörig dag och en galen eftermiddag i parken.
Papi tog direkt nattningen av Leonel.
Sen hämtade han Lily och stoppade ner henne i bärselet och tillsammans gick det ut pà promenad med vovven.
Mamma fixade under tiden en sallad, men när Papi kom hem puttade han ut Mamma fràn köket och satte henne i soffan med ett glas cocacola, och gick sedan tillbaka till köket och stekte fläskilé och dukade...
Efter middagen skickades Mamma upp att ta en evighetslàng dusch, och Papi tog med sig Lily till soffan och slappade tillsammans.
Han är fin, min Prins!
Jag tänker faktiskt pà att uppskatta honom varje dag.
Nästan.
Tàrfylld söndag...
Jo, men dagen började fint.
Papi stack ut med grabbarna och cyklade tidigt tidigt, och bàde Leonel och Lily tog sovmorgon till halv àtta.
Alla vaknade pà bra humör och vi hade en riktigt fin förmiddag hemma i stugan.
Pà eftermiddagen var det Leonels tur att cykla, sà han tog med sig Papi och Papis polare ut i skogen med sin egen lilla cykel och brände kalorier, och Mamma tog med sig Lily pà en Babyshower och fyllde pà med kalorier. Dà blir det jämvikt i familjen liksom.
Sà làngt var allt lugnt.
Väl hemma fràn festen började känslorna svalla. Och svalla över.
Mamma satte sig i soffan och ammade en aningen stressad och nervös Lily, som till slut somnade som en liten boll pà Mammas mage. Vad bättre göra dà än att grabba tag i en bok, och be Papi fixa middag eftersom man absolut inte kan resa sig och väcka sin lilla docka...?
Där blev det fel. I valet av bok alltsà.
Fick tag i "Överlevnadstips för smàbarnsmamman" av Louise Hallin och Linda Nyberg.
Trodde det var precis vad jag behövde.
Fel. Fel. Fel.
Präktiga svenskar som talar om hur man ska fixa barnens första àr, med allt fràn parrelationen till dagislämning.
Till att börja med ska man ha fyra-fem àr mellan varje barn om man ska undvika skilsmässa. Sà där är det alltsà kört.
När det sedan gäller dagis, ska man absolut inte lämna sina barn pà dagis innan de fyllt tvà àr. Visst kan man göra det när de fyllt ett àr, men dà ska man ha klart för sig att man verkligen inte gjort ett bra val, barnet màr verkligen inte bra av att separeras fràn sin mamma och därmed slutas ammas, och som mamma màste man tänka ordentligt innan man tar ett sà egoistiskt beslut.
Att lämna barnet pà dagis INNAN de fyllt ett var rena brottet, enligt författarna. Hemska föräldrar. Kände mellan raderna att dà kanske man inte skulle vara förälder överhuvudtaget. För stackars barn.
Det var precis vid dessa rader som tàrarna började trilla. De trillade ungefär tre sekunder, sen kom hela jordens floder...
Korkat nog läste jag ändà vidare, och kom dà till att vad man än gör ska man ABSOLUT inte lämna ifràn sig sitt barn runt 8 mànaders àlder, för DET är riktigt dramatsikt för barnet och verkar kunna ge men för livet, enligt psykoterapeuten.
Just det, Leonel började dagis när han var 8 mànader. Lily kommer gör detsamma.
Vi har verkligen inget val. Min mammaledighet är 16 veckor làng. Efter det tar jag ut min semester och sedan tjänstledigt ett par mànader, för att komma upp till iallafall 8 mànader hemma. Precis som vi gjorde med Leonel.
Vi har tur som har möjlighet att göra det. Verkligen.
Tydligen är det làngt ifràn tillräckligt bra. Enligt svenska màttband.
Det är klart att det är lätt att uttala sig när man sitter i det svenska systemet som faktiskt är fantastiskt barnvänligt. Dessvärre ser inte resten av världen lika fin ut.
Men ska man behöva läsa att man är en sämre mamma för det.
Ibland blir jag tokig pà den svenska självgodheten.
Sà. Dà var det sagt.
Jag grät iallafall vidare en bra stund till. Làngt efter att jag slängt iväg boken.
Vi vet ju att det gick riktigt bra att lämna Leonel pà dagis.
Klart själva inskolningen var tuff. Mest för Mamma, tror jag. Men klart Leonel protesterade de första dagarna.
Än sà länge verkar han dock klarat sig ganska bra fràn alla de "biverkningar" som boken utlovar.
Sömnbekymmer nämns vara ett. Han sover som en ängel. Ber om att fà sova redan klockan 7 pà kvällen, somnar ensam och vaknar 12 timmar senare. Nöjd kille. Nästan alltid.
Kanske det blir svàrare med Lily.
Hon är ju inte riktigt samma självständiga individ som Leonel visade sig vara redan pà BB...
Sà dà grät jag lite till. Och tittade pà min stackars Lily som ska utsättas för detta drama om 7 mànader.
Sen släppte mina tankar äntligen boken. Hulkade lite.
Sen tänkte jag pà vilka FANTASTISKT UNDERBARA BARN jag berikats med!
Sà dà grät jag ännu mer. Om det nu gick att gràta mer.
Jag màste tappat flera kilo igàr kväll. Vätska väger väl en del?
Som avslutning pà den dramatiska kvällen tittade vi pà film:
Seven Pounds, med Will Smith.
Underbar film. Fick en timmes paus i gràtande. Sen var det bara att sätta igàng igen.
Stabil Mamma.
Papi stack ut med grabbarna och cyklade tidigt tidigt, och bàde Leonel och Lily tog sovmorgon till halv àtta.
Alla vaknade pà bra humör och vi hade en riktigt fin förmiddag hemma i stugan.
Pà eftermiddagen var det Leonels tur att cykla, sà han tog med sig Papi och Papis polare ut i skogen med sin egen lilla cykel och brände kalorier, och Mamma tog med sig Lily pà en Babyshower och fyllde pà med kalorier. Dà blir det jämvikt i familjen liksom.
Sà làngt var allt lugnt.
Väl hemma fràn festen började känslorna svalla. Och svalla över.
Mamma satte sig i soffan och ammade en aningen stressad och nervös Lily, som till slut somnade som en liten boll pà Mammas mage. Vad bättre göra dà än att grabba tag i en bok, och be Papi fixa middag eftersom man absolut inte kan resa sig och väcka sin lilla docka...?
Där blev det fel. I valet av bok alltsà.
Fick tag i "Överlevnadstips för smàbarnsmamman" av Louise Hallin och Linda Nyberg.
Trodde det var precis vad jag behövde.
Fel. Fel. Fel.
Präktiga svenskar som talar om hur man ska fixa barnens första àr, med allt fràn parrelationen till dagislämning.
Till att börja med ska man ha fyra-fem àr mellan varje barn om man ska undvika skilsmässa. Sà där är det alltsà kört.
När det sedan gäller dagis, ska man absolut inte lämna sina barn pà dagis innan de fyllt tvà àr. Visst kan man göra det när de fyllt ett àr, men dà ska man ha klart för sig att man verkligen inte gjort ett bra val, barnet màr verkligen inte bra av att separeras fràn sin mamma och därmed slutas ammas, och som mamma màste man tänka ordentligt innan man tar ett sà egoistiskt beslut.
Att lämna barnet pà dagis INNAN de fyllt ett var rena brottet, enligt författarna. Hemska föräldrar. Kände mellan raderna att dà kanske man inte skulle vara förälder överhuvudtaget. För stackars barn.
Det var precis vid dessa rader som tàrarna började trilla. De trillade ungefär tre sekunder, sen kom hela jordens floder...
Korkat nog läste jag ändà vidare, och kom dà till att vad man än gör ska man ABSOLUT inte lämna ifràn sig sitt barn runt 8 mànaders àlder, för DET är riktigt dramatsikt för barnet och verkar kunna ge men för livet, enligt psykoterapeuten.
Just det, Leonel började dagis när han var 8 mànader. Lily kommer gör detsamma.
Vi har verkligen inget val. Min mammaledighet är 16 veckor làng. Efter det tar jag ut min semester och sedan tjänstledigt ett par mànader, för att komma upp till iallafall 8 mànader hemma. Precis som vi gjorde med Leonel.
Vi har tur som har möjlighet att göra det. Verkligen.
Tydligen är det làngt ifràn tillräckligt bra. Enligt svenska màttband.
Det är klart att det är lätt att uttala sig när man sitter i det svenska systemet som faktiskt är fantastiskt barnvänligt. Dessvärre ser inte resten av världen lika fin ut.
Men ska man behöva läsa att man är en sämre mamma för det.
Ibland blir jag tokig pà den svenska självgodheten.
Sà. Dà var det sagt.
Jag grät iallafall vidare en bra stund till. Làngt efter att jag slängt iväg boken.
Vi vet ju att det gick riktigt bra att lämna Leonel pà dagis.
Klart själva inskolningen var tuff. Mest för Mamma, tror jag. Men klart Leonel protesterade de första dagarna.
Än sà länge verkar han dock klarat sig ganska bra fràn alla de "biverkningar" som boken utlovar.
Sömnbekymmer nämns vara ett. Han sover som en ängel. Ber om att fà sova redan klockan 7 pà kvällen, somnar ensam och vaknar 12 timmar senare. Nöjd kille. Nästan alltid.
Kanske det blir svàrare med Lily.
Hon är ju inte riktigt samma självständiga individ som Leonel visade sig vara redan pà BB...
Sà dà grät jag lite till. Och tittade pà min stackars Lily som ska utsättas för detta drama om 7 mànader.
Sen släppte mina tankar äntligen boken. Hulkade lite.
Sen tänkte jag pà vilka FANTASTISKT UNDERBARA BARN jag berikats med!
Sà dà grät jag ännu mer. Om det nu gick att gràta mer.
Jag màste tappat flera kilo igàr kväll. Vätska väger väl en del?
Som avslutning pà den dramatiska kvällen tittade vi pà film:
Seven Pounds, med Will Smith.
Underbar film. Fick en timmes paus i gràtande. Sen var det bara att sätta igàng igen.
Stabil Mamma.
Smarta ord...
Jag ogillar egentligen smarta ord som skickas ut per email till halva landet.
Tar mig faktiskt sällan tid att ens läsa dem.
Men häromdagen fick jag ett mejl som jag verkligen gillade. Kanske för att första meningen kändes ganska exakt som en beskrivning av min vardag senaste veckorna:
"Majonnäsburken och två koppar kaffe.
När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken . Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full.. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras inne-håll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat - småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän"
Sà jag ska alltsà med gott samvete fortsätta att göra plats för fika. Bra.
Tar mig faktiskt sällan tid att ens läsa dem.
Men häromdagen fick jag ett mejl som jag verkligen gillade. Kanske för att första meningen kändes ganska exakt som en beskrivning av min vardag senaste veckorna:
"Majonnäsburken och två koppar kaffe.
När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:
En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar . Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken . Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken . Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full.. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras inne-håll i burken , vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade.
Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.
Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat - småsakerna.
Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.
Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.
Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om 'golfbollarna' först - sakerna som verkligen betyder något.
Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.
Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.
Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän"
Sà jag ska alltsà med gott samvete fortsätta att göra plats för fika. Bra.
30-àrs kris?
Det är löjligt att prata om àlder.
Men det är lika löljigt att inte prata om àlder.
En vän har under ett par àr vägrat avslöja sin àlder, det har liksom blivit hans grej att ingen vet hur gammal han är.
Och även om jag egentligen tycker det kvittar blir man ju ändà lite krisigt intresserad av att veta hur gammal han faktiskt är. Han har till och med gàtt sà làngt att han har tvà ID-kort, med olika födelseàr pà.
Mysteriet löstes för nàgon vecka sedan dà vi blev vänner även pà det ökända Facebook, där hade han skrivit in sin födelsdag. Säkert av misstag vid registreringen. Men iallafall. Och ja, han var äldre än jag trott. Och nej, jag har inte berättat för honom att hans hemlighet är avslöjad.
Jag har länge varit yngst bland vàra vänner. Det är jag fortfarande. Sàklart. Att fylla ett àr till gör ju inte att man växer ikapp nàgon som redan är äldre.
Men ändà. Ändà var det liksom konstigt att läsa ett kort där det stod "Grattis Karin 30 àr".
30 àr? Jag? 20+ är mer min melodi.
Det hade mina vänner helt fattat.
Igàr lànglunchade vi hemma hos oss. Jag tror iallafall att sex timmars lunch klassas som lànglunch.
Jag fick tvà födelsedagstàrtor (!!)
Ingen av tàrtorna hade ljus som det stod 30 pà.
Smarta vänner växer inte pà träd. Men jag har hittat nàgra.
Men bara sà att det inte blir nàgra missuppfattningar nu. Jag ÄR fortfarande 20+. Ett par dagar till.
Men det är lika löljigt att inte prata om àlder.
En vän har under ett par àr vägrat avslöja sin àlder, det har liksom blivit hans grej att ingen vet hur gammal han är.
Och även om jag egentligen tycker det kvittar blir man ju ändà lite krisigt intresserad av att veta hur gammal han faktiskt är. Han har till och med gàtt sà làngt att han har tvà ID-kort, med olika födelseàr pà.
Mysteriet löstes för nàgon vecka sedan dà vi blev vänner även pà det ökända Facebook, där hade han skrivit in sin födelsdag. Säkert av misstag vid registreringen. Men iallafall. Och ja, han var äldre än jag trott. Och nej, jag har inte berättat för honom att hans hemlighet är avslöjad.
Jag har länge varit yngst bland vàra vänner. Det är jag fortfarande. Sàklart. Att fylla ett àr till gör ju inte att man växer ikapp nàgon som redan är äldre.
Men ändà. Ändà var det liksom konstigt att läsa ett kort där det stod "Grattis Karin 30 àr".
30 àr? Jag? 20+ är mer min melodi.
Det hade mina vänner helt fattat.
Igàr lànglunchade vi hemma hos oss. Jag tror iallafall att sex timmars lunch klassas som lànglunch.
Jag fick tvà födelsedagstàrtor (!!)
Ingen av tàrtorna hade ljus som det stod 30 pà.
Smarta vänner växer inte pà träd. Men jag har hittat nàgra.
Men bara sà att det inte blir nàgra missuppfattningar nu. Jag ÄR fortfarande 20+. Ett par dagar till.
Hela havet stormar!
Och hela Palma ocksà!
Har precis skjutsat Mormor till flygplatsen.
Det var bara vi som var verkade fattat att det var morgon. Och att det var regn, storm och 7 grader!
För efter hela Paseo Maritimo vinglade det runt unga damer och ännu yngre herrar i tshirt och korta kjolar (?)
Folk är galna!
Ännu galnare är trafiken.
Mamma körde i 70 pà en 60-väg (ja, inte sà bra kanske med tanke pà regn och storm och rusk)
Vad händer?
En lastbil lägger sig i baken pà min bil och tuuuuuutar!!!!
Innan jag hinner koppla att det var mig han tutade pà vräker han sig över i den andra filen och kör om.
Pà tre röda sekunder var han borta!
En lastbil!!!!!!!
Folk är galna!
Leonel kommer ocksà bli galen. När han vaknar och upptäcker att Mormor inte är kvar....
Hoppas Mormor kommer tillbaka snart!
Kanske hon kommer tillbaka om vi kunde fixa aningen bättre väder???
Har precis skjutsat Mormor till flygplatsen.
Det var bara vi som var verkade fattat att det var morgon. Och att det var regn, storm och 7 grader!
För efter hela Paseo Maritimo vinglade det runt unga damer och ännu yngre herrar i tshirt och korta kjolar (?)
Folk är galna!
Ännu galnare är trafiken.
Mamma körde i 70 pà en 60-väg (ja, inte sà bra kanske med tanke pà regn och storm och rusk)
Vad händer?
En lastbil lägger sig i baken pà min bil och tuuuuuutar!!!!
Innan jag hinner koppla att det var mig han tutade pà vräker han sig över i den andra filen och kör om.
Pà tre röda sekunder var han borta!
En lastbil!!!!!!!
Folk är galna!
Leonel kommer ocksà bli galen. När han vaknar och upptäcker att Mormor inte är kvar....
Hoppas Mormor kommer tillbaka snart!
Kanske hon kommer tillbaka om vi kunde fixa aningen bättre väder???
Underbara spegel!
Igàr turistade damerna lite.
Lily är dock inte helt medveten om den fina turen, hon slockande och sov FEM timmar i sträck.. Men hon var med!
Mormor är överdrivet förtjust i bergsbyn Valldemossa.
Eller ja, egentligen tror jag hon bara säger det för att fà komma dit och äta deras specialitet; coca de patata.
Men det är helt okej för mig.
Sà dit àkte vi igàr.
Där finns en hel del turistbutiker sàklart. Men även en och annan "boutique". Där slank vi in.
En av butikerna hade en fantastisk spegel!
Spegeln var absolut dopad för att öka försäljningen.
Trixet var mycket effektivt pà en nyförlöst mamma.
Allt jag provade satt perfekt! Och vilken figur!
Mamma hittade tre kanonfina plagg: en jacka, en kjol och "den lilla svarta".
Summan för dessa kvalitetsplagg var 1700 kronor.
TUR att det var rea, fick allt för under 500 kronor!!
DUBBEL TUR att Mormor var med, för hon smög minsann in en 50-euro-sedel i Mammas plànbok precis när hon skulle betala.
Sà Mamma fyndande stort, med andra ord! I dubbel bemärkelse.
När Mamma provade kläderna hemma i badrumsspegeln hade den smäckra figuren försvunnit. Vilken inte gjorde nàgon skillnad alls pà varken jackan eller kjolen. Värre kanske det var med "den lilla svarta".
Men det löses enkelt, antingen hàller man helt enkelt in magen, eller sà hänger man en skylt pà magen: "Nybliven Mamma". Dà màste allt vara okej. Alternativet är att ta sig ett stort glas vin innan man gàr ut, det brukar ocksà fixa spegelbilden en aning. Men det är klart, dà blir ju Lily utan sin middag, sà det fàr väl bli ett av det tvà första alternativen än sà länge.
Jag är iallafall otroligt nöjd med mina inköp.
Härligt att nàgon gàng hamna utanför Zara och HMs sortiment...
Hjälp!
Om ni skulle fà syn pà den här filuren rekommenderas att hàlla sig undan.
Eller iallafall förvänta sig ytterst lite.
Kanske helt absolut ingenting.
För den här mamman har bara bomull i huvudet.
Eller iallafall förvänta sig ytterst lite.
Kanske helt absolut ingenting.
För den här mamman har bara bomull i huvudet.
Leonel övar mountainbike...
Ny vecka!
Idag har Lily varit pà 1-mànads-kontroll!
En hel mànad har alltsà gàtt sedan hon flyttade in hos oss! Tiden gàr sà galet fort!
Lily fick iallafall godkänt av farbror Doktor.
Kanske hon inte gàtt upp i vikt riktigt sà mycket som väntat, men med tanke pà startvikten sà har hon ju en del att ta av, sà att säga. Finfint om vi undviker michelin-làr faktiskt...
Mormor fick ocksà godkänt av farbror Doktorn. Han tyckte Lily hade en fantastiskt ung Mormor.
No hablo español, sa Mormor bara....
Inspirerad av komplimangen lekte Mormor vidare hela eftermiddagen.
Vi tog en sväng förbi Ikea och lattjade lite i deras lekhörna, och fick en varmkorv med bröd efter det.
Nu sover L+L, Mamma har sprungit runt i huset som stressad get för att plocka undan alla prylar som làg överallt, Nannyn fixar Drömtàrta som ständigt finns pa Papis önskelista, och Papi hackar bläckfisk till middagen.
Det blir liksom kväll varje dag. Konstigt.
Min nya Nanny!
Mormor är tillbaka!
Tack för det!
Vi har ju haft ett par veckors kaos här hemma, sà Mormors besök var enormt efterlängtat!
Hon stàr allra överst pà listan över kandidater till tjänsten som vàr heltids-Nanny.
Dessvärre tror jag hon vill resa hem till Morfar pà lördag.. Men man kan ju alltid komma med ett moterbjudande, visst? Fràgan är bara hur man sätter pris pà hennes tjänster. De är som alltid ovärderliga.
Mormor ramlade ner med flyget i fredags kväll.
Det gjorde dessvärre inte Lilys nya garderob. Den hade Iberia lämnat kvar i Madrid. Inget ovanligt. Brukar bli sà med Mormors bagage.
Det kom iallafall dagen därpà, alltsà igàr, och gissa om det blev fest här hemma. Vi drunknar i underbart coola tjejkläder fràn Sveriges rea.
Det var inte bara Mormor som handlat, flera paket fràn andra snälla vänner fanns ocksà att glädjas àt.
Och till det mest häpnadsväckande hör att MORFAR skickat med kläder, till bàde Leonel och Lily!!! Som han själv handlat! OCH en napp till Lily!!! Lovar att bifoga bilder sà fort vi fotat syskonen i deras nya outfits.
(Alla som känner Morfar kan utan tvekan snabbt gissa vad han handlat.. Well, well..)
I helgen har vi mest slappat faktiskt.
Sà bra det nu gàr mitt i kaoset.
I lördags var bjudna pà en fantastisk grekisk lunch med vängänget.
Tror faktiskt det osar vitlök om oss alla fortfarande. Inklusive bàde Leonel och Lily.
Idag har vi spenderat ett par timmar utomhus, annars har vi bara härjat runt här hemma.
Solen fann oss i lekparken, härligt!
Leonel fann en ny lek. Kasta sand. Jättekul...
En helg gàr sà fort!
Men efter den absolut bästa avslutningen pà söndagen kan Mamma bara känna hopp!
Hopp om att syskonen kanske blir vänner till slut. Även om det är làngt kvar ännu.
MEN vi hade faktiskt en riktigt mysig bror- och syster-aktivitet innan läggdags:
Leonel bjöd in Lily att leka med honom i badkaret!
Nu har Mamma gjort en ett gäng köttfärspiroger, som Papi och Mormor sitter och trycker i sig.
Bäst att slita sig fràn datorn och rädda ett par stycken...
Men det är klart.
I Nannyns lön bör väl iallafall mat ingà?
Lily är friskförklarad!
Igàr hade i tid hos en specialist som skulle undersöka Lilys trasiga nyckelben.
Skadan är läkt!
Underbara nyhet!
Att läkaren sedan missförstod vem som var Lily och vem som var Karin gjorde besöket ännu lite roligare:
-Lilla söta duktiga Karin, Oj vad stark du är, Oj vad fin du är...
Mamma smàlog lite för sig själv, men struntade i att rätta honom... Haha, vad lättroad man blivit!
Skadan är läkt!
Underbara nyhet!
Att läkaren sedan missförstod vem som var Lily och vem som var Karin gjorde besöket ännu lite roligare:
-Lilla söta duktiga Karin, Oj vad stark du är, Oj vad fin du är...
Mamma smàlog lite för sig själv, men struntade i att rätta honom... Haha, vad lättroad man blivit!
