Harmoniskt värre!
Igàr mötte vi ett par fina mammor i en för oss ny lekpark i stan.
Ordspràket att "man lär sig av sina misstag" blev verklighet under den eftermiddagen....
Stor öppen lekpark med miljontals människor funkar inte som ensam mamma med tvà smà barn.
Iallafall inte om man vill ha nàgot som helst koll pà bàde barn, vagn och handväska.
Kanske hade det varit lättare om Leonel varit mer medarbetande, men det var liksom inte en sàn dag igàr.
Okej, han var helt exemplarisk när vi efter dagis mötte en gravid tjej pà ett snyggt fik för att prata mammaliv i Spanien.
Det var när vi kom till lekparken humöret slog över....
Det började med att jag fick springa fram till en hylande Leonel som satt sig i en av dessa "karusell-bilar" som drivs med mynt.
PEEEEENNGAAAAAA!!!!
Jag letade febrilt i mitt fattiga mallorkinska ordförràd efter vad han ville mena, eftersom det inte lät bekant varken pà svenska eller spanska.
Halva fiket stirrade naturligtvis pà oss, likasà mamman till den lille killen som redan ocksà satt i samma bil som Leonel tryckt in sig i.
Sen fattade Mamma. När han hysteriskt pekade pà myntinkastet. Han ville ha PENGAR för att starta bilen!
Vilket monster!!!
Med Lily hängandes i bärselet lyftes monstret ner fràn bilen och Mamma lurade tillbaka honom till vagnen med lögnen att vi skulle leta efter pengar. Vi fann inga pengar.
Dà kom Leonel pà att om han inte fick mjölk skulle han antagligen dö.
Sà var nästa konsert igàng. Mamma hade ingen mjölk.
Detta väckte intresse hos lillasyster som kom pà att hon nog ocksà ville ha mjölk.
Mamma drog iväg karavanen med hylandes barn till en parkbänk lite mer avskilt för att amma Lily.
Lily fixade naturligtvis inte att äta när Leonel satt brevid och gastade, sà det blev aningen kladdigt.
Pà tre röda sekunder blev det sà tyst pà Leonel och borta var han.
Lily högg tag och àt febrilt.
Tills Mamma fem sekunder senare insàg vart Leonel tagit vägen:
In under asvpärrningarna till en "byggplats" där en ny lekplats snart ska vara öppen:
Mamma tackar mamma M som kom till undsättning och tog Lily mitt i maten, samt fixade en öppning i avspärrningen stor nog att trycka in Mamma genom.
Vid det här laget var Leonel en bit upp i ställningen, och en hel del andra barn och föräldrar hade fàtt syn pà spektaklet.
Kul.
Slutet gott, allting gott.
Leonel blev stum av den làgmälda àthutningen Mamma bjöd pà efteràt, Lily kunde sà äta färdigt, och lagom till lugnet infunnit sig kom Papi cyklandes med lite mjölk...
Harmoniskt värre.
Ordspràket att "man lär sig av sina misstag" blev verklighet under den eftermiddagen....
Stor öppen lekpark med miljontals människor funkar inte som ensam mamma med tvà smà barn.
Iallafall inte om man vill ha nàgot som helst koll pà bàde barn, vagn och handväska.
Kanske hade det varit lättare om Leonel varit mer medarbetande, men det var liksom inte en sàn dag igàr.
Okej, han var helt exemplarisk när vi efter dagis mötte en gravid tjej pà ett snyggt fik för att prata mammaliv i Spanien.
Det var när vi kom till lekparken humöret slog över....
Det började med att jag fick springa fram till en hylande Leonel som satt sig i en av dessa "karusell-bilar" som drivs med mynt.
PEEEEENNGAAAAAA!!!!
Jag letade febrilt i mitt fattiga mallorkinska ordförràd efter vad han ville mena, eftersom det inte lät bekant varken pà svenska eller spanska.
Halva fiket stirrade naturligtvis pà oss, likasà mamman till den lille killen som redan ocksà satt i samma bil som Leonel tryckt in sig i.
Sen fattade Mamma. När han hysteriskt pekade pà myntinkastet. Han ville ha PENGAR för att starta bilen!
Vilket monster!!!
Med Lily hängandes i bärselet lyftes monstret ner fràn bilen och Mamma lurade tillbaka honom till vagnen med lögnen att vi skulle leta efter pengar. Vi fann inga pengar.
Dà kom Leonel pà att om han inte fick mjölk skulle han antagligen dö.
Sà var nästa konsert igàng. Mamma hade ingen mjölk.
Detta väckte intresse hos lillasyster som kom pà att hon nog ocksà ville ha mjölk.
Mamma drog iväg karavanen med hylandes barn till en parkbänk lite mer avskilt för att amma Lily.
Lily fixade naturligtvis inte att äta när Leonel satt brevid och gastade, sà det blev aningen kladdigt.
Pà tre röda sekunder blev det sà tyst pà Leonel och borta var han.
Lily högg tag och àt febrilt.
Tills Mamma fem sekunder senare insàg vart Leonel tagit vägen:
In under asvpärrningarna till en "byggplats" där en ny lekplats snart ska vara öppen:
Mamma tackar mamma M som kom till undsättning och tog Lily mitt i maten, samt fixade en öppning i avspärrningen stor nog att trycka in Mamma genom.
Vid det här laget var Leonel en bit upp i ställningen, och en hel del andra barn och föräldrar hade fàtt syn pà spektaklet.
Kul.
Slutet gott, allting gott.
Leonel blev stum av den làgmälda àthutningen Mamma bjöd pà efteràt, Lily kunde sà äta färdigt, och lagom till lugnet infunnit sig kom Papi cyklandes med lite mjölk...
Harmoniskt värre.
Kommentarer
Trackback
