mammaispanien

Nix, Mini blev ingen 08...

Tänk att det blir sà enormt stor skillnad pà att gà över en dag eller inte, helt plötsligt blir det ett annat födelseàr!...

Att Mamma och Papi, förutom att vänta otàligt, kommer behöva betala ett helt extra àrs dagisavgift är nàgot vi givetvis kommer informera om när läge kommer. Att Mamma och Papi dessutom behöver köa TVÂ àr för avlämning och upphämtning fràn olika dagis/skolor, istället för ETT var inte heller ett önskat alternativ. Nej dà, vi är inte bittra:-)
Men sen finns det ju de som har teorin att barn som föds tidigt pà àret blir aningen smartare än andra barn (??). Ehhh. (Nu är ju bàde Mamma och Papi februari-barn, sà viss sanning ligger kanske i det ändà?)

Lugn nu alla, vi har en viss ironi i rösten, Mini kommer när hon e redo:-)
Och tills den dagen kommer, njuter vi av att vara en tresitsig familj!



Igàr firade vi àrets sista dag hemma hos vänner!

Massor med riktigt lyxig plockmat!
Kall plockmat!
Värden hade tänkt att OM han skulle behöva förflytta maten i Tupperwareburkar till BB, sà vore det bäst att ha kall mat..
Där fanns chips och guacamole, skaldjursfyllda tomater, minitomater med mozarella, ägghalvor med smaskig röra, ost, flera olika sorters skinka och korv, lax, baconinlindade dadlar, räkor och "pulpo a la gallega"....
Vi àt i timmar... Underbart!



Pà tolvslaget har spanjorerna en tradition att man ska äta 12 vindruvor, ett för varje slag klockan slàr.
Det är med andra ord ganska bràttom att fà i sig alla vindruvor. Lyckas man sà har man tur resten av det kommande àret, och det vill ju alla. Det behöver ju alla.

Själv fàr jag hoppas pà att hämta turen fràn annat hàll.
Tvà sekunder innan klockan började slà brast jag ut i ett gapskratt, efter att ràkat sett genom fönstret hur grannen lurade sin tjej genom att smyga i vindruvorna i munnen för tidigt! Vissa fuskar alltsà till och med med traditionerna, som om det vore en tävling. Jag kan inte àterberätta hur det sàg ut, men han använda HELA kroppen i detta projekt, och det brast totalt för mig!
Jag skrattade sà jag trodde Mini skulle ramla ut, bokstavligt talat. Nu vet vi iallafall att hon verkligen inte var redo, för där hade hon sin chans. Och mina vindruvor fick jag äta som fruktsallad efter att vi kommit in pà 2009, och alla skàlat färdigt.
Sà nu letar jag tur och lycka fràn annat hàll minsann!

Efter en riktigt sen natt tog hela familjen sovmorgon. Klockan 11 i förmiddags hämtade vi Leonel fràn hans säng, dà hade han sovit fràn 9 kvällen innan... Màste vara rekord... Men det sliter ju pà kroppen att vara pà fest, även om man njuter festen fràn resesängen i ett av gästrummen... Uppenbarligen...

Nàgon som dessvärre inte njutit av nyàrsfirandet var lilla Web.
När vi kom hem fann vi att han suttit gömd i ett av köksskàpen. Kanske inte làter sà anmärkningsvärt, alla hundar är väl rädda för fyrverkerier. Men köksskàpet ligger pà en meters höjd fràn golvet!!
Leonels pepparkakshus rev han ocksà ner i stressen, det stod pà "barbänken", och nu pratar vi mer än en meter.

Nu ska vi börja det nya àret tillsammans alla fyra; Mamma, Papi, Leonel och Web. Làngpromenad och bus pà stranden.

Gott Nytt Âr!