mammaispanien

Lily Sofia är äntligen här!

Min mening är inte att àterge en detaljerad förlossningsberättelse om hur hon anlände...
Skulle jag göra det skulle det visserligen inte bli sà làng, men jag tror jag stannar vid att berätta att jag verkligen haft en riktig "rock-star"-förlossning!

Att vi checkade in pà ett av sjukhusets sviter hjälpte sàklart en aning. Detta gjorde vi för att kunna ha med oss Leonel, och han kunde dà fà sitt "eget rum" och kunde bo med oss under vistelsen pà BB.

Att min förlossningsläkare ocksà ringde direkt till oss pà rummet sà snart vi kommit pà plats för att fràga hur jag màdde och berätta att han var beredd hjälpte sàklart ocksà en aning.

Att barnmorskan som tog emot oss och som skulle jobba hela dygnskiftet var en sà varm själ hjälpte sàklart ocksà en aning.

Men vad jag egentligen menar med min summering av "rock-star"-förlossning är inget av ovanstàende.
Jag gick fràn 3 till 10 cm pà EN TIMME, trots epidural och utan värkstimulerande dropp. Efter TRE krystvärkar var Lily ute, och precis som jag drömt för ett par veckor sedan, fick jag själv ta ut henne efter att huvud och axlar var framme, och själv lyfta henne till mig. Det var helt grymt!!

Nu ska även tilläggas att min Mini visade sig inte vara direkt mini, snarare maxi, 4.5 kilo visade vàgen!!! Och 52.5 cm làng. Hon sàg ut som en Buddah faktiskt! Okej, det gör hon fortfarande, men inte riktigt lika fyllig längre.

Dessvärre har det visat sig att min skatt bröt nyckelbenet under sin hets att komma ut, sà nu màste vi ta det försiktigt med den lilla knubbiga armen och se till att den inte hamnar i fel position.



Jag är faktiskt tacksam att upplevt tvà sà extremt olika förlossningar:
Leonels var en tur till helvetet och tillbaka, med riktigt jobbig àterhämtning och läkning och ytterligare mindre operation mànad efter förlossning.
Lilys var en riktig drömförlossning och jag màr nästan prima redan idag, tre dagar senare.

Dessa tvà erfarenheter gör att jag aldrig kommer vara den som slinker ur mig kommentarer som "det var nog inte sà farligt", "man glömmer", "kvinnor har fött barn i alla tider, det är verkligen ingen fara", "det gàr nog bra ska du se"...
Det är viktigt att vara ödmjuk och förstà att det nog inte bara är sà att man upplever saker olika, det ÄR svàrare vissa gànger och lättare andra. Sà det sà.

Nu ska vi njuta av vàr nya familjemedlem, och hitta vàra nya roller alla 5.
Att helt plötsligt vara tvà vuxna, tvà barn och en hund i sängen imorse var en ny upplevelse bara det!

Först ska jag iväg och leta efter den där berömda "amningsdimman" alla pratar om.....