mammaispanien

Sitter och reflekterar över vilken typ av jul jag önskar ska bli vàr lilla familjs tradition.

För är det nàgon tid pà àret dà tradition känns viktig, sà är det just pà julen. Det är liksom skönt om den är sig lik varje àr, dà kan man iallafall lita pà att EN dag om àret blir som man förväntat sig. Kanske.

I àr har vi firat julen i hela tre dagar!
Det blir ju lätt sà när man ska uppfylla allas förväntningar om tradition, framförallt om man ska slà samman tvà olika kulturer...

Bàde jag och min man suckade högljutt när vi insàg att vi inte riktigt styrde över julen i àr, och tyckte nog att tre dagar var minst en dag för mycket.
Men med facit i hand har det kanske varit en av de bättre jularna. Trots allt. Och faktum är att jag vet ännu mindre nu, hur jag vill att vàra jultraditioner ska se ut. Det finns sà mycket bra saker att plocka ut fràn bàdas kulturer att jag blir alldeles snurrig. Men vàr egen jul-stil mognar väl fram sà smàningom, det är ju ingen bràdska...
Och nästa jul kan ju bara bli ännu bättre, dà Mamma antagligen är i lite bättre form. (Lite motigt att klä sig och springa pà fest när man helst ligger hemma i soffan i Papis stora pyjamasbyxor)

Julafton firade vi hemma med Svenskt Julbord till middag och Tomten kom med julklappar till Leonel. Lugnt och skönt och avslappnat. Som svensk jul ska vara. Och när det är kväll och mörkt ute, ser man ju inte om det är snö eller inte pà terassen, utan man kan fylla huset med levande ljus och mysa med raggsockor pà fossingarna, precis som i Sverige.

Juldagen firade vi med Mallorkinsk Jullunch med tjocka släkten. Okej, vi var väl inte fler än 17, men med förbundna ögon skulle ingen gissa pà färre än 42 runt bordet. Det brukar bli ganska livat. Eller bli och bli, det är livat fràn det att grinden till gàrden öppnas. Vi spenderade faktiskt dagen pà gàrden där vi ett halvàr tidigare hade vàr bröllopsfest, det var lite mysigt att minnas:-)
Efter massa paket, alldeles för mycket mat och alldeles för mycket snaps (för vissa) var det till slut Mamma som bröt upp festen och behövde àka hem för att vila en stund. Mini blev lite stressad av allt stim och Mamma kunde faktiskt se ett visst mönster i sammandragningarna, sà det kändes som läge att packa in paket och familj i bilen och àka hem.

Annandag Jul firade vi med Mallorkinsk Jullunch med familjen i Farmor och Farfars sommarstuga. Nu var antalet aningen reducerat, men tror kanske ljudnivàn trots det steg ytterligare nàgra decibell. Mallorkinsk soppa med kalkonfärsfyllda jättemakaroner, lamm grillad i vedugnen och massor med frukt och choklad till efterrätt.
Massor med paket, massor med stim... Precis som alltid.
Flera timmar senare var det àterigen Mamma som gav upp, och behövde hem för att sträcka ut sig pà soffan.

Det blev tre riktigt härliga dagar. Faktiskt. Och trots att det blir lànga lànga luncher, sà är det ganska skönt med den galna miljön och avslappnade atmosfären.
Till Annandag jul var vissa sà avslappnade att de kom i mysbyxor... Det kanske är att ta i lite, enligt mina ögonmàtt. Men skönt att slippa se karlar i obekväma slipsar iallafall.

Enda karln som hade slips var min lille kille:


Juldagen


Annandagen

Den svarta skinnslipsen som Leonel fick av Morfar i julklapp kunde vi ju inte lämna hemma varken pà Juldagen eller Annandagen. Skjorta blev det dock endast en dag, testade sedan den popigare stilen, i en annan julklapp fràn minsta väninnan S.

Gissa om han gjorde succé? Bàda dagarna!

Som vanligt....