mammaispanien

Mallorkiner är ett bekvämt folk.

Iallafall när det gäller att ta sig runt.

Många gånger är det liksom svårt att bara ta sig ur stan verkar det som.

Mamma minns sina första år på ön när hon chockerades av hur Mallorkinerna bara körde till andra sidan ön om de hade hela helgen pà sig.

Typ.

För den som inte är helt bekänd med storleken på denna ö, kan tilläggas att om man kör fràn Palma når man vatten inom en timme.

Om man kör så långt bort man kan alltsà.

Inte särskilt stor ö, med andra ord.

Inte för inte får Mamma lite klaustrofobi mellan varven.

Vem får inte det?

Snacka om att fastnat mitt i Medelhavet!

Dessvärre har Mamma insett senaste tiden att den där förbannade ö-sjukan börjar smitta av sig.

Mamma somnar nästan vid ratten om körsträckan blir över 20 minuter, och Mammas space har minskat succesivt under åren....


Idag var det inte Mallorkiner som chockade Mamma.

Det var Mamma själv.

Mamma blev medbjuden till den ursköna naturstranden Es Trenc, för sol, bad, lek och lunch, med ett par Mallorkinska vänner.

Invandrade sådana, naturligtvis, hitflugna någonstans från fastlandet.

Därav valet av strand så långt från civilisationen.

Mamma såg genast ett projekt i utflykten och valde att softa ensam med sina barn på en nära strand, vilket gjorde både packning och bilkörning betydligt lättsammare.

Ö-sjukan är klart av allvarligare grad.

Redan.

Mamma är snart en riktig Ö-fåne!

Men Ö-fånen och hennes fina kids hade en riktigt fin dag iallafall, mitt bland inte särskilt idylliska charter-eliten!