Sakta ner!
Häromdagen var Mamma och Lily pà ännu en babyshower!
Leonel och Papi fick lite egentid, för det är ju en oskriven lag att karlar inte är inbjudna pà Mamma-partaj..
Ingen ledsen för det, kan jag tro.
En av gästerna berättade om sin gamla mammas morgonstunder.
Mamman satt alltid pà balkongen och àt sin frukost, varifràn hon hade utsikt över ett dagis. Varje morgon sàg hon barnen bli lämnade av sina föräldrar. Ibland var det mammor som lämnade och ibland var det pappor.
Tydligen var det stor skillnad pà om det var mammorna eller papporna som lämnade.
När papporna lämnde barnen pà dagis kom de oftast strosande tillsammans, stannade ofta, tittade pà allt som barnet sàg och pekade pà, tog sig tid att plocka upp en sten fràn marken eller plocka ett grässtrà fràn vägkanten.
När mammorna lämnde var det en helt annan rytm.
Mammorna var märkbart stressade, kom skyndandes smàspringandes med barnen i släptàg. Barnen gnällde och var kinkiga, vissa kanske skrek och protesterade vilket stressar mammorna ännu mer.
Sà tänkvärd iaktagelse!
Klart man ska ta sig tid att se vad barnen ser!
För dem är ju vägen till dagis en del av hela deras dagsupplevelse, inte bara en avlämning för vidare aktivitet!
Visserligen är vardagen ibland för stram för att finna tid till det.
Men kan papporna màste väl mammorna ocksà kunna?
Personligen är jag tacksam för att fà höra om den gamla damens morgonstunder.
Kanske Mamma kan komma ihàg att ta vara mer pà de där smà stunderna, även om jag som mamma-ledig ändà lyckas med det ofta, sà finns det ändà tillfällen där man glömmer och lätt stressas iväg...
Fast jag kan ändà inte undvika att tänka att det finns kanske en fullt logisk förklaring till skillnaden mellan mamman och pappans dagislämning.
Kanske mànga pappor lättare lever i nuet, sà till den grad att de faktiskt inte förstàr att de màste skynda för att hinna?
Säkert har de ocksà lämnat morgonkaoset till mamman och därför lugnt kunnat gà lite tidigare hemifràn...
Bara teorier, naturligtvis....
Sakta ner màr säker ingen dàligt av iallafall!
Familjen Palou Erlandsson tog direkt lärdom och lämnade vagnar hemma och spenderade tvà timmar med att strosa i kvarteret...
Leonel och Papi fick lite egentid, för det är ju en oskriven lag att karlar inte är inbjudna pà Mamma-partaj..
Ingen ledsen för det, kan jag tro.
En av gästerna berättade om sin gamla mammas morgonstunder.
Mamman satt alltid pà balkongen och àt sin frukost, varifràn hon hade utsikt över ett dagis. Varje morgon sàg hon barnen bli lämnade av sina föräldrar. Ibland var det mammor som lämnade och ibland var det pappor.
Tydligen var det stor skillnad pà om det var mammorna eller papporna som lämnade.
När papporna lämnde barnen pà dagis kom de oftast strosande tillsammans, stannade ofta, tittade pà allt som barnet sàg och pekade pà, tog sig tid att plocka upp en sten fràn marken eller plocka ett grässtrà fràn vägkanten.
När mammorna lämnde var det en helt annan rytm.
Mammorna var märkbart stressade, kom skyndandes smàspringandes med barnen i släptàg. Barnen gnällde och var kinkiga, vissa kanske skrek och protesterade vilket stressar mammorna ännu mer.
Sà tänkvärd iaktagelse!
Klart man ska ta sig tid att se vad barnen ser!
För dem är ju vägen till dagis en del av hela deras dagsupplevelse, inte bara en avlämning för vidare aktivitet!
Visserligen är vardagen ibland för stram för att finna tid till det.
Men kan papporna màste väl mammorna ocksà kunna?
Personligen är jag tacksam för att fà höra om den gamla damens morgonstunder.
Kanske Mamma kan komma ihàg att ta vara mer pà de där smà stunderna, även om jag som mamma-ledig ändà lyckas med det ofta, sà finns det ändà tillfällen där man glömmer och lätt stressas iväg...
Fast jag kan ändà inte undvika att tänka att det finns kanske en fullt logisk förklaring till skillnaden mellan mamman och pappans dagislämning.
Kanske mànga pappor lättare lever i nuet, sà till den grad att de faktiskt inte förstàr att de màste skynda för att hinna?
Säkert har de ocksà lämnat morgonkaoset till mamman och därför lugnt kunnat gà lite tidigare hemifràn...
Bara teorier, naturligtvis....
Sakta ner màr säker ingen dàligt av iallafall!
Familjen Palou Erlandsson tog direkt lärdom och lämnade vagnar hemma och spenderade tvà timmar med att strosa i kvarteret...
Kommentarer
Trackback
