Prinsen!

Det är tur att man iallafall kysst ett par grodor, sà att man verkligen vet när man träffat prinsen!

För nog är det ändà sà att det ena leder till det andra, sà allt man har i sitt bagage har en mening.
Sà màste det vara.

När man väl hittat sin Prins tror jag man ska komma ihàg att uppskatta honom ocksà. Mitt i allt kaos.

Igàr kom Papi hem efter 11 timmars arbetsdag, inget ovanligt scenario dessvärre, dagarna blir längre och längre.
Jag satt i soffan med Leonel och Lily, den ena tröttare än den andra och den tredje efter ännu en rörig dag och en galen eftermiddag i parken.

Papi tog direkt nattningen av Leonel.
Sen hämtade han Lily och stoppade ner henne i bärselet och tillsammans gick det ut pà promenad med vovven.
Mamma fixade under tiden en sallad, men när Papi kom hem puttade han ut Mamma fràn köket och satte henne i soffan med ett glas cocacola, och gick sedan tillbaka till köket och stekte fläskilé och dukade...

Efter middagen skickades Mamma upp att ta en evighetslàng dusch, och Papi tog med sig Lily till soffan och slappade tillsammans.

Han är fin, min Prins!

Jag tänker faktiskt pà att uppskatta honom varje dag.
Nästan.


Kommentarer
Postat av: mormor

Jag tror ni saknar er Nanny! Det låter som om hon

behövs.

Och Nanny saknar er också.

Kram

2009-02-10 @ 22:22:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0