mammaispanien

Varje sommar sitter vi pà terassen och hör hur grannbarnen slänger sig i poolen... Vi kan inte se varken barnen eller poolen, men plasken och skratten hörs mer än väl. Jag blir alldeles grön av avund och svettas bara ännu mer. Borde inte jag oxà fà ha en pool i trädgàrden? Okej, nu har jag ju ingen trädgàrd heller, man kan inte kalla terassen för trädgàrd. K är visserligen övertygad om att det skulle vara grymt att bygga pool pà terassen, men dà fàr man ju dyka i den direkt fràn vardagsrummet, och det känns ju lite väl överambitöst. Nej, vi har alltsà ingen pool.
Men för en mànad sedan vände lyckan! Lite iallafall. K har en lägenhet i vàrt omràde, som han nu hyr ut, och till det huset fanns en stor trasig pool. Sà när vi bodde där hade vi poolutsikt, men kunde tyvärr aldrig njuta av den mer än sà. Men nu är poolen lagad och ombyggd, och fylld med härligt svalkande vatten. Och den kan vi gà till och bada! Det är inte som att ha en pool i trädgàrden sàklart, men en fem-minuters promenad bort till en alldeles tom pool är faktiskt underbart! Sà jag har kommit 1 steg närmare min egna pool, kan man säga! Lyckliga jag!