24 barn-fria timmar.

Efter 6 veckors intensivt familjeliv väntade ett barn-fritt dygn.

Inte bebis-fritt.

Men barn-fritt.

Papi kom tillbaka till Sverige för att, tillsammans med Mamma och Loui, se Mammas bästa gifta sig med sin bäste.

Som väntat var det ett fantastiskt skärgàrdsbröllop.

Fràn början till slut.

Alla 24 timmar.




Men Mamma som sett fram emot detta dygn som en hägring var dessvärre lika trött och sliten som ett urtvättat lakan.

Typ.

Och Mamma som mànga gànger de tidigare veckorna kunde betalat löljigt höga summor för lite barn-fri tid blev plötsligt helt halv av att bara ha Loui vid sin sida.

Typ.

Huvudet hann liksom inte rikigt med.

Som vanligt alltsà.

Kanske man borde ha fler barn-fria dygn?

Eller inga alls?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0