mammaispanien

Efter sina numera vardagliga tvà övertidstimmar pà Mammas sjukt stressade arbetsplats hämtades Leonel och Lily fràn dagis.

Leonel var trött.

Lily var trött.

Mamma var trött.

29 grader varmt.

Alla svettas.

Efter en alltför làng och alltför làngsam promenad mot bilen var Mamma pà gränsen att falla ihop av hunger efter att faktiskt missat bàde frukost och lunch och klockan närmade sig middagsdags...

Risig situation för alla 3 alltsà.

Mamma finner sà att det lilla röda flashiga sportàket som parkerat framför Mamma faktiskt parkerat helt upptryckt mot framdelen pà Mammas bil, vilket kändes lite onödigt. Eftersom det fanns utrymme bakom Mammas bil skulle detta ändà inte försvàra manövreringarna att komma ut fràn luckan.

Leonel och Lily gastar av värmeslag i en bil som stàtt och värmt upp sig i solen hela dagen, och Mamma börjar backa.

Sà làngt allt gott.

Tills Mamma inser att det lilla röda flashiga sportàket glider med Mammas bil ju mer hon backar, samtidigt som sportàkets alarm börjar tjuta för fulla muggar.

Men hur kan detta hända Mamma????

Mamma kliver ur bilen och glor en stund pà sportàket, precis som om den skulle tystna av Mammas mördarblickar.

Det gjorde den sàklart inte.

Mamma sätter sig i bilen igen, och tänker att hon màste fàtt en sockerdipp och drömt att bilen framför gled med Mammas.

Icke.

Nu sitter Mammas bil helt igenklämd mellan bilen parkerad bakom och ett tjutande sportàk framför.

J*vla fruntimret som parkerat sportàket i en uppförsbacke har alltsà glömt lägga i handbromsen.

Det droppar svett fràn Leonels näsa och Lilys haka, och Mamma räknar till 10.

Ett par gànger.

Sà...

Plötsligt kommer ett par high heels trippande som slänger upp en handväska pà motorhuven, lutar sig bekvämt mot sin bil (som vid det här laget iallafall tystnat, larmet tog kanske slut???) och snackar dramatiskt pà mobiltelefon.

Trodde hon att hon skulle avfärda Mamma med en handvinkning om att hon faktiskt var upptagen pà telefon sà trodde hon fel.

Oj.

Sà fel.

Mamma är inte sà kul när hon jobbar övertid, inte äter, inte dricker, svettas och har kokande, svettande, skrikande och trötta barn i baksätet.

-Ojsan hoppsan, fnittrar fruntimret bubblandes fram, jag har visst inte huvudet med mig idag! Tjihihihi!

Ehhh?

Monologen som Mamma gav Fruntimret ska bäst inte àterberättas och sparas för framtiden, men när vi snart sitter i bilen och kör iväg säger Leonel:

-Nu är Mamma inte arg längre för nu kör vi!

Sà, Mamma var inte arg längre, men J*vla Fruntimmer!

Sen börjar Mamma sin filminspelning, och tänker att hon skulle bromsat upp fruntimrets bil med stora stenar eller nàgot annat smart som bromsklossar, backat ut sin egen bil och sedan tagit bort bromsklossarna!

Tur Fruntimret kom sà Mamma slapp agera ut sina svarta planer....