Grillmästarna?
Grilla är underbart!
Fel.
Att äta grillad mat är underbart!
Det vet alla svenskar som inte verkar göra annat än grilla.
Grilla. Grilla. Grilla.
I Sverige fann vi till och med speciella papperskorgar i parkerna enbart avsedda för att slänga engångsgrillar!!!
Familjen Palou gör sitt bästa för att grilla i stort sett året runt.
Konstigt att vi fortfarande har så extremt lite erfarenhet.
Mamma har noll erfarenhet.
Mamma förbereder och fixar, och Papi tar sedan över den klassiska mansrollen och chefar över själva grillandet.
När han måste.
Finns det möjlighet att bolla över ansvaret på inbjuden matgäst görs det snarast möjligt...
Efter en intenisvkurs i grillande under Sverige-semestern kände sig Papi inspirerad igen.
Han skurade och trixade med grillen tills den var som ny, och ett par vänner kom för nypremiär av den nu skinande Webern.
Mamma trixade ihop små fina kycklingpaket med serranoskinka och färsk salvia som efter en liten rosett av den provisoriska grilltråden stacks upp på grillspett och gav intrycket av hemskt proffesionell mat-tant.
Iallafall gav Mamma sig själv det betyget...
Nu fastnade dessvärre alla vid fördrinken med de goda importerade chipsen av svensk mandelpotatis och eftersom Grillmästaren menade att vi hade all tid i världen, glöden skulle vara perfekt både nu och sen och senare, så fördrinkade vi lugnt vidare en stund till.
Väl framme vid det dukade bordet och förrätten inser Grillmästaren att glöden är ganska slut.
Plan B blir att släppa ner Mammas fina kycklingknyten i grillpannan i köket, men eftersom alla inte får plats hamnade hälften till slut på en aningen kylig Weber.
Tack vare den feta serranoskinkan som började droppa fett efter en stunds uppvärmning fick till slut kolen nytt liv, och middagen räddades.
Familjen Palou kanske har lite potential för Grillmästeri ändå?
