Med, Utan eller Med+Nanny?
Egna och/eller andras.
Det förstod Mamma snabbt när hon under planeringen av sitt eget bröllop surfade bland svenska bröllopswebsidor.
Vet inte om det nàgonsin skulle förekomma i Spanien att man i inbjudan bestämmer om barn är välkomna eller inte. Mamma har det senaste àret varit pà fyra bröllop i Spanien och barn har alltid varit välkomna.
Det vill inte säga att Leonel varit med pà alla bröllopen, men jag gillar valfriheten.
I helgen var sà hela familjen pà stort traditionellt bröllop i Malaga.
Mamma, Papi, Leonel och Lily.
Väldigt mycket uppmärksamhet fick vi.
Massor.
Varför?
Jo, vi hade tvà smà barn med oss pà ett fyrtjärningt chict cityhotell med en temperatur över 40 grader.
Tydligen galet.
Tro dà inte att det var galet för barnens skull.
Nej, galet för barnens föräldrar.
Alltsà oss.
Det förstod vi ganska snabbt.
För de fà som varit lite CRAZY och tagit med sig sina smà hade naturligtvis egen “nanny” med sig.
Sà de kunde dansa loss pà bröllopsfesten utan att bekymra sig om barnen, sà de kunde fà lite sovmorgon och kunde äta frukost i lugn och ro…
I bussen mellan vigseln och festen satt en familj framför oss, mamma, pappa, sonen, mormor, morfar och nannyn. Sonen blev till slut lite otàlig och försökte slita sig ur nannyns famn, och gnällde att han ville sitta hos sin mamma.
Gissa om jag tappade hakan när sonen nekades detta, gissar att han rynkat klänningen om han satt sig där..
Själv satt man nedkletad av svett i en vid det här laget ganska skrynklig klänning, med Leonel fastklistrad i knät.
Högra sidan var även den fastklistrad, men dà i Papi som satt med Lily hoppandes mot fönstret.
Innan den bussresan var över hade vi dessutom hunnit med bàde amning och tvà blöjbyten innan vi var framme.
Tur Mamma ogillar smink och kör “a la naturell” annars hade hon sett ut som ett spöke. Ett grymt spöke.
Väl framme vid festen var det drinkar och mingel, Lily somnade en stund i vagnen och Leonel tjejtjusade gammal som ung. Som vanligt.
Den fantastiska femrätters-middagen àt Mamma sedan med Leonel i knät, medans Papi vaggade Lilys vagn eftersom hon ännu inte föstàtt varför spanjorer màste skrika hela tiden, och vaknade varje gàng nàgon tog ton.
Ganska ofta.
Lagom till efterrätten var sà kvällen i hamn, Leonel somnade pà en soffa i trädgàrden och Lilys sömn blev tung.
Mamma och Papi satt en stund vid sina sovande barn, men när kvällen verkade vara i hamn högg vi en drink och drog till dansgolvet!
Sà underbart kul!
Tills en av serveringspersonalen kom in och hämtade oss.
Lily hade vaknat.
Med drinkarna stadigt i handen rusade vi ut i trädgàrden, och där stod en annan kypare och vaggade vàr lilla tjej…. Ehhhh….
Det var bara att sätta sig igen och börja om.
Givetvis tyckte Lily det var häftigt att vara pà fest sà hon var igàng en bra stund innan Mamma och Papi kunde komma tillbaka till dansgolvet igen.
Vid fyra-tiden làste vi upp hotelldörren och kröp i säng med vàra finaste barn och konstaterade att visst är det väldigt annorlunda att gà pà fest med smà barn, och visst blev helgen aningen mer omständig än om vi rest själva, men vi var helt eniga om att vi skulle aldrig gjort det pà annat sätt heller.
Skönt att man fàr välja själv, vissa väljer MED, andra väljer UTAN, och vissa väljer MED+NANNY.
Sà är det.
Huvudsaken alla blir nöjda med sina val, visst?
Nu ska även tilläggas att de lite större barnen, vi talar fem+, var helt lagliga pà festen.
Mer än sà.
De hade eget bord med egna clowner som underhöll hela natten
Heeeela natten.
De slutade sitt skift klockan halv tvà!
Leonel gjorde nàgra tappra försök att vàga vara med de större kidsen, men fick gàng pà gàng ge upp och àtervända till Mammas knä.
Sà kanske det där med barn pà bröllop i Spanien iallafall har en oskriven lag...
Lämna ALLTID barnen hemma om du kan.
Ska barnen med, ska de vara nästan byxmyndiga.
Ska de smà barnen med, ska även Nannyn med.
