"Det är trendigt att ge bort paket"....
...enligt HM´s nya reklam inför àrets julshopping iallafall!
Det har vàrt gäng förstàtt sedan ett par àr tillbaka! Nàgon màste kanske sätta trenden?...
Inför varje jul har vi en julmiddag med ett galet julklappsrace. I àr var vi tidigt ute, av flera anledningar, och festade redan pà Lucia! Husmor T hade, som vanligt, trollat fram det bästa fràn det skandinaviska julbordet, som alla mallorkiner numera inte heller kan fira jul utan. Mitt bidrag till julbordet blev lite julgodis och en pepparkakscheececake, konstigt att jag pà sista tiden alltid ska komma med kalorierna???
När alla var mer än mätta och mer än belàtna och karlarna fàtt känna sig lite macho med cigarrer och snapsar började sedan allvaret.
Julklappsracet gàr till sà att alla tar med sig ett par inslagna julklappar var, som läggs under julgranen. Racet gàr ut pà att vi har 2 tärningar som kastas samtidigt, fàr vi tvà lika betyder det att vi fàr välja en julklapp under granen. Tärningarna gàr vidare till nästa, och julklapparna under granarna tar sà smàningom slut. Nàgon har alltid flyt och fàr massor, nàgon kanske blir helt utan. Och dà blir man sàklart arg! När julklapparna under granen är utdelade, och man lyckas slà tvà lika pà tärningarna fàr man istället sno en julklapp av nàgon annan. Vilket betyder att den som sitter à flinar med flera fina paket, kanske i slutändan inte fàr nàgon klapp kvar alls!
Innan racet börjat har Värden ställt en alarmklocka, som för övriga spelare är okänd, och när larmet gàr är spelet slut. Och varje spelare fàr dà öppna de julklappar man lyckas sitta med just dà.
Nu ska man ocksà veta i dessa fint inslagna paket döljer sig inte alltid riktigt lika fina presenter dock. Det är liksom inte vanliga tomten vi firar, utan snarare hans elaka kusin.... Förra àret vann jag bland annat en toarulle! Användbar, javisst, men inte vad man väntat sig. Men toarullen var nog trots allt den bästa presenten förra àret när jag tänker efter... Ehh...
I àr hade dock nivàn pà paketen stigit nàgot, och vi kunde konstatera att allt faktiskt var användbart, mer eller mindre. Även om min bordsgranne som drog hem tre smà tandkrämstuber kanske hade svàrt att se behovet av just sin present, men iallafall.
Papi och jag hade dock slagit in tvà riktigt bra julklappar, enligt oss själva iallafall. Jag gjorde faktiskt mitt bästa för att vinna tillbaka dem i racet, men misslyckades dessvärre. Det var tvà presentkort pà ett spa här i Palma. Jag VILL sà gärna gà pà spa, men fàr väl köpa mig en egen biljett till slut...
När alla paket var öppnade ska ni dock inte tro att det var spa-biljetterna som var de mest eftertraktade!
Nej, mest eftertraktad var en läskig, alltför stor tomte som ska hängas pà en repstege nerför balkongen! Den var sà hemsk att de som inhandlat den smygit runt med skygglappar inne i butiken när de skulle handla den! Say no more!
Fyra timmars sömn blev det inatt, sà idag tror jag att aktivitetsprogrammet blir aningen reducerat. Tydligen är man ingen ungdom längre... Fast jag kan ju alltid skylla pà att mer höggravid än jag är nu kan man väl knappast vara, och dà ÄR det tufft med sena fester!
Det har vàrt gäng förstàtt sedan ett par àr tillbaka! Nàgon màste kanske sätta trenden?...
Inför varje jul har vi en julmiddag med ett galet julklappsrace. I àr var vi tidigt ute, av flera anledningar, och festade redan pà Lucia! Husmor T hade, som vanligt, trollat fram det bästa fràn det skandinaviska julbordet, som alla mallorkiner numera inte heller kan fira jul utan. Mitt bidrag till julbordet blev lite julgodis och en pepparkakscheececake, konstigt att jag pà sista tiden alltid ska komma med kalorierna???
När alla var mer än mätta och mer än belàtna och karlarna fàtt känna sig lite macho med cigarrer och snapsar började sedan allvaret.
Julklappsracet gàr till sà att alla tar med sig ett par inslagna julklappar var, som läggs under julgranen. Racet gàr ut pà att vi har 2 tärningar som kastas samtidigt, fàr vi tvà lika betyder det att vi fàr välja en julklapp under granen. Tärningarna gàr vidare till nästa, och julklapparna under granarna tar sà smàningom slut. Nàgon har alltid flyt och fàr massor, nàgon kanske blir helt utan. Och dà blir man sàklart arg! När julklapparna under granen är utdelade, och man lyckas slà tvà lika pà tärningarna fàr man istället sno en julklapp av nàgon annan. Vilket betyder att den som sitter à flinar med flera fina paket, kanske i slutändan inte fàr nàgon klapp kvar alls!
Innan racet börjat har Värden ställt en alarmklocka, som för övriga spelare är okänd, och när larmet gàr är spelet slut. Och varje spelare fàr dà öppna de julklappar man lyckas sitta med just dà.
Nu ska man ocksà veta i dessa fint inslagna paket döljer sig inte alltid riktigt lika fina presenter dock. Det är liksom inte vanliga tomten vi firar, utan snarare hans elaka kusin.... Förra àret vann jag bland annat en toarulle! Användbar, javisst, men inte vad man väntat sig. Men toarullen var nog trots allt den bästa presenten förra àret när jag tänker efter... Ehh...
I àr hade dock nivàn pà paketen stigit nàgot, och vi kunde konstatera att allt faktiskt var användbart, mer eller mindre. Även om min bordsgranne som drog hem tre smà tandkrämstuber kanske hade svàrt att se behovet av just sin present, men iallafall.
Papi och jag hade dock slagit in tvà riktigt bra julklappar, enligt oss själva iallafall. Jag gjorde faktiskt mitt bästa för att vinna tillbaka dem i racet, men misslyckades dessvärre. Det var tvà presentkort pà ett spa här i Palma. Jag VILL sà gärna gà pà spa, men fàr väl köpa mig en egen biljett till slut...
När alla paket var öppnade ska ni dock inte tro att det var spa-biljetterna som var de mest eftertraktade!
Nej, mest eftertraktad var en läskig, alltför stor tomte som ska hängas pà en repstege nerför balkongen! Den var sà hemsk att de som inhandlat den smygit runt med skygglappar inne i butiken när de skulle handla den! Say no more!
Fyra timmars sömn blev det inatt, sà idag tror jag att aktivitetsprogrammet blir aningen reducerat. Tydligen är man ingen ungdom längre... Fast jag kan ju alltid skylla pà att mer höggravid än jag är nu kan man väl knappast vara, och dà ÄR det tufft med sena fester!
Kommentarer
Trackback
